Patientens bästa i fokus på Kliniska forskningsenheten

Våren 2016 öppnade Kliniska forskningsenheten (KFÖ) som ett stöd för kliniker, akademiker och företag i genomförandet av kliniska prövningar och andra forskningsprojekt. Birgitta Ek, forskningssjuksköterska, använder ICH GCP som en ledstjärna i arbetet för god kvalitet.

– KFÖ är en resurs för hela sjukhuset, och andra som vill ta in en studie på enheten eller inte har rum på sin egen klinik. De kan hyra lokaler och forskningssjukskötersketjänst, säger Birgitta Ek. Hon fortsätter:

Birgitta Ek, forskningssjuksköterska framför roll upBirgitta Ek. Foto: Melinda Reyes Hiltunen– Prövaren kan träffa sina studiedeltagare på KFÖ och forskningssjuksköterskan kan utföra studiespecifika åtgärder enligt protokoll. För att få god kvalitet på studierna är det viktigt med gott teamarbete.

I september 2016 hade Kliniska forskningsenheten officiell invigning på fryshotellet tillsammans med Forum Östergötland och Biobanksfaciliteten. Charlotta Dabrosin, föreståndare för Forum Östergötland och verksamhetschef på KFÖ, påtalade då målet att vara ”oljan i forskningsmaskineriet” genom det kliniska forskningsstödet som verksamheterna erbjuder. 

Jobbar patientnära

Medan forskningskoordinatorerna och statistikerna på Forum Östergötland kan hjälpa till med rådgivning och ansökningar, jobbar forskningssjuksköterskorna på KFÖ mer patientnära med forskningsdeltagare och huvudprövare. Huvudprövaren, som ofta är en läkare, ansvarar för att riktlinjerna och protokollet följs – men forskningssjuksköterskan har också en viktig roll i att allt sköts korrekt.

– Det gäller att värna om patienten, säger Birgitta Ek, som blev sjuksköterska i slutet på 1970-talet. I slutet på 1990-talet började hon sedan att jobba mer med kliniska prövningar som inkluderar patienter.

– Det bästa med att vara forskningssjuksköterska är människorna man får träffa, tycker hon.

Birgitta Ek, forskningssjuksköterska, arbetar bland annat med blodprover vid KFÖVid KFÖ finns det labbmöjligheter som kan användas i pågående studier – bland annat blodprovshantering.
Foto: Melinda Reyes Hiltunen

Patienter som deltar i kliniska prövningar kan vara både sjuka och friska, och till exempel testa nya läkemedel eller andra behandlingsmetoder.

Birgitta Ek visar labbet som är fullt med provrör – vanligtvis används det för blodprovshantering. Hon uppskattar att forskningsenheten just nu hjälper till med 6–7 studier, varav vissa ska pågå under flera år medan andra bedrivs under en kortare period.

Sekretess och välmående

Birgitta Ek menar att hon ständigt återkommer till riktlinjerna i handboken ICH GCP (International Council for Harmonisation Good Clinical Practice). De internationellt harmoniserade kvalitetsstandarderna beskriver hon som en ledstjärna för vad som är rätt och fel, men det allra viktigaste är att alltid ha patientens bästa i fokus.

Sekretess och välmående kan enligt henne betraktas som nyckelbegrepp i följandet av Helsingforsdeklarationen, den centrala etiska forskningsriktlinjen som upprättades 1964 av World Medical Association (WMA).

– Jag är med i Nätverket för forskningssjuksköterskor som träffas lokalt två gånger per år och regionalt en gång per år. Där diskuterar vi tillsammans, för det kan vara olika hur man jobbar och vi vill hjälpa varandra att hålla oss uppdaterade gällande regelverket för kliniska prövningar. Det är många moment både innan en studie startar, under dess genomförande och avslutningsfas, säger Birgitta Ek, som varit sjuksköterska länge och tycker det är härligt att få vara del av utvecklingen.

Länkar

"Nya verksamheter stärker samverkan" (Nyhet på LiU 2016-09-29)

 

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Nätverket för forskningssjuksköterskor
Visa/dölj innehåll

Vill du genomföra en klinisk studie?
Visa/dölj innehåll

Sydöstra sjukvårdsregionens representant
Visa/dölj innehåll

Forum Östergötlands startsida
Visa/dölj innehåll