Primärenergifaktorer för fjärrvärme och uppvärmning av byggnader

Studien syftar till att analysera och beräkna primärenergifaktorer för svensk fjärrvärme.

Arbetet skedde i samverkan med Tekniska verken i Linköping och genomfördes som ett examensarbete på avancerad nivå av civilingenjörsstudenterna Michael Gullberg och Gerda Ingelhag. Handledare för arbetet var Danica Djuric Ilic, biträdande universitetslektor i energisystem, och examinator Louise Ödlund, professor i energisystem.

Arbetet tar avstamp i Boverkets nya förslag kring Sveriges realisering av premiärenergifaktorer för uppvärmning i byggnader. Det innebär att tidigare krav om specifik energianvändning ersätts med en energiprestandaindikator för att uttrycka en byggnads primärenergianvändning. El föreslås tilldelas faktorn 1,6 (fram till 2021) och uppvärmning med fjärrvärme, olja, naturgas och biobränsle föreslås en faktor 1,0.

Arbetet genomförs genom litteraturstudie innehållande vetenskapliga artiklar och konsultrapporter. En kartläggning kring hur andra länder inom EU har beräknat nationella premiärenergifaktorer för fjärrvärme, eller om så skett, ingår också. Genom studien har författarna identifierat två olika beräkningsperspektiv med tillhörande allokeringsmetoder för el och värme;

  • Bokföringsperspektivet, innehållande energimetoden, alternativproduktionsmetoden och exergimetoden.
  • Konsekvensperspektivet, innehållande systemutvidgning genom power bonus metod

Totalt har 10 olika kombinationer av perspektiv, allokeringsmetoder och indata använts vid beräkning av primärenergifaktorerna.

Författarna föreslår att bokföringsperspektivet och alternativproduktions-metoden används som inledning vid framtagandet av svenska primärenergifaktorer för fjärrvärme. Dessa två metoder anses lätthanterlig och stöds dessutom av flertalet aktörer exempelvis Värmemarknadskommittén (VMK) och Swedish Standards Institue (SIS). Vid beräkning av primärenergifaktorerna sker nätuppdelningen genom åtta olika kategorier, som ses i Tabell 1 som är hämtad ur arbetet.

Författarna tar inte förespråkar inte någon uppdelning för någon annan, utan understryker det viktiga i att tydligt motivera val kring beslutsunderlaget. En slutsats som kan göras kring studien och som författarna uttrycker är att de beräknade faktorerna är betydligt mindre än den som presenterats av Boverket.

Tabell 1 - Primärenergifaktorer beräknade med bokföringsperspektivet samt alternativproduktionsmetoden.

Nätuppdelning

Värmemarknads-kommittén (VMK)*

Swedish Standards Institute
(SIS)*

Nationell faktor

0,25

0,47

Nät med avfall

0,27

0,36

Nät utan avfall

0,23

0,65

Nät med elproduktion

0,23

0,41

Nät utan elproduktion

0,38

0,76

Nät med 0-14 GWh värme/el

0,53

1,02

Nät med 15-300 GWh värme/el

0,2

0,59

Nät med 301-70000 GWh värme/el

0,26

0,41

* Faktorer för ingående bränslen i fjärrvärmeproduktionen har hämtats av från VMK resp. SIS

Handledare och examinator
Visa/dölj innehåll

Tillbaka till forskningsprojekt
Visa/dölj innehåll