Louise Ödlund

Idag står vi inför en i många avseende ganska omvälvande situation där de förnybara energikällorna på ekonomiska villkor konkurrerar ut inte bara kärnkraft utan också kolkraft. Aldrig tidigare har jag mött det konsensus som nu råder, och aldrig förr har vi haft de förutsättningar vi har nu att kunna ställa om till ett helt förnybart energisystem. Samtidigt vet vi att den pågående klimatförändringen är ett av de största hoten vi stått inför.

Denna omvärldsbild är en utmanande och stimulerande bas för min forskning. Tillsammans med bland annat energibolag, industrier, fastighetsbolag och kommuner vill jag i min forskning visa hur vi med ekonomiska vinster för användare och producenter kan uppnå helt förnybara energisystem – och hur vi kan övervinna gapet mellan goda exempel och verkliga implementerade åtgärder.

Min bakgrund som affärsområdeschef på E.ON har dels gett mig ett brett nätverk men också bidragit till min starka drivkraft att få forska nära, och i samarbete med näringslivet.

Systemsyn på tillförsel och användning

Med stor andel förnybara energikällor och varierande elpriser kommer effektivisering, konvertering och styrning av energisystem spela en central roll. På samma sätt får även kraftvärmen och fjärrvärmen en mer framträdande funktion för ett säkert och fullt balanserat energisystem. I min forskning tittar jag just på dessa frågor utifrån ett systemperspektiv där analyser och åtgärder på både användarsidan och tillförselsidan ingår.

Jag studerar hur industrier och byggnader kan effektivisera sin energianvändning, vilka el-laster som kan konverteras och hur effekttoppar kan undvikas. Detta sätter jag in i ett systemperspektiv där användning kopplas samman med tillförsel med hjälp av optimeringsmodeller som MODEST. Med olika framtidsscenarier, där bland annat bränslepriser, elpriser och styrmedel varieras, analyserar jag sedan hur energisystemet bör utformas för att de ska bidra till utveckling av hållbara och förnybara samhällen. Centralt i min forskning är att studera vad vi behöver göra, och vilka åtgärder vi behöver ta, för att uppnå ett visst mål.

Resultat från studier av olika energisystem visar framförallt hur ett optimalt utnyttjande av kraftvärmesystem ger minskade kostnader för både energianvändare och energibolag och även minskad klimatbelastning.

Från goda exempel till energieffektiva industrier

Alla mina studier av hur små- och medelstora industrier (SME) kan energieffektivisera har jag genomfört i nära samarbete med representanter från industrierna. Studierna har visat stora möjligheter att minska energianvändningen med minskade rörliga kostnader och lägre klimatpåverkan till följd. Framförallt är det åtgärder inom stödprocesser som belysning, tryckluft och ventilation som minskningarna är som störst, och även inom tomgångsförbrukning som kan vara så hög som 30 procent av den totala elanvändningen.

Den stora utmaningen ligger i att gå från dessa goda exempel till verkligt implementerade åtgärder. För att få kunskap om detta har jag återigen besökt de industrier där vi tidigare gjort en energisystemanalys. Syftet var då att se hur industrierna arbetar med energieffektivisering och hur många av de föreslagna åtgärderna från analyserna som har blivit genomförda. Dessa studier har visat att i snitt hälften av alla föreslagna åtgärder har blivit åtgärdade och ett tydligt resultat är hur viktig det är med ledningens engagemang för att nå ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete.