I internationella jämförelser var den svenska Corona-strategin verkligen annorlunda. Här stängde vi inte skolor eller samhället, som man gjorde i många andra delar av världen.
Hur kunde våra lärare och rektorer balansera mellan öppenhet, smittskydd och att upprätthålla skolans uppdrag att stötta social delaktighet och jämlikhet? I en första analys har vi ställt frågor till rektorer i en enkät, svaren visar att de hade mer dialog med kommunen än tidigare, men folkhälsomyndigheten var den viktigaste informationskällan.
Bakgrund
Under pandemin stod den svenska förvaltningen och inte minst kommunala verksamheter ut i internationella jämförelser. I ett nordiskt samarbetsprojekt, Polygov, kommer vi tillsammans med forskare från åtta andra universitet att jämföra hur kommunerna styrt verksamheter under pandemin.
Alla nordiska länder har hög grad av lokalt självstyre, men det fungerar något olika. Dessa olikheter blev mer framträdande under pandemin.
Projektets syfte
Den här delstudien syftar till att undersöka hur kommunala skolor och friskolor skiljde sig i hanteringen av covid-19-pandemin vårterminen 2020 till och med hösten 2021 med ett särskilt fokus på den digitala omställningen skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor.
Relevans och förväntade effekter
Vi vill genom studien visa hur kommuner styrs på olika sätt och hur mellanchefer, som i detta fall rektorer och skolledare, måste parera mellan många olika uppdrag och regelverk. Digitaliseringen blir då särskilt svår att styra på ett hållbart sätt. Här behövs mer kunskap och bättre råd för ett god ledarskap och ökad krisberedskap.
