carso82

Carl-Johan Sommar

Postdoktor

Hållbarhet och Agenda 2030 och en ökad digitalisering är alla bärande ambitioner för en fortsatt god samhällsutveckling. Jag forskar på hur dessa trender påverkar och (om)formar välfärdssamhället.

Min forskning

Jag är intresserad av hur vi kan organisera beslutsprocesser för att bättre hantera svåra och komplexa, lömska, samhällsproblem

Min akademiska bakgrund

  • Fil.dr i Statsvetenskap, Linköpings universitet
  • Ms.c i Statsvetenskap, Linköpings universitet
  • Bs.c i Psykologi, Linköpings universitet, 2016 Bs.c i Statsvetenskap, Linköpings universitet

Tidigare eller befintliga akademiska uppdrag

  • Studierektor, Avdelningen för statsvetenskap (STATSV)
  • Doktorandrepresentant, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)

Statsvetenskap
För mig ligger statsvetenskapens kärna i hur vi organiserar samhället. Här är en av de stora frågorna hur vi kan organisera välfärden på ett sätt som tillåter en höjning av levnadsstandarden utan att öka den miljömässiga belastningen som följer av välstånd. En av utmaningarna ligger i att utforma politiska processer och styrmedel som kan balansera och möta både detta samt ökade krav på offentlig sektor i vid mening. Min forskning fokuserar därför på hur välfärdsstaten kan minska komplexitet i beslutsprocesser och organisera sig för att effektivt hantera målkonflikter i strävan mot ett mer hållbart och rättvist samhälle.

Hållbar utveckling
Många av dagens samhällsproblem är lömska och strävan mot en hållbar utveckling är inget undantag. Denna strävan kräver engagemang från en bred skara aktörer, från enskilda medborgare i svenska kommuner till FN på en global nivå. Det finns heller inga enkla lösningar eller tydliga slutmål för vad som utgör tillräcklig hållbarhet. Dessutom innebär en hållbar utveckling att samhället rör sig mot ett mål som är brett och svårt att avgränsa. Arbetet försvåras ytterligare av att de tre dimensionerna av hållbarhet – ekonomisk, social och miljömässig – var för sig och tillsammans utgör komplexa och tvetydiga samhällsproblem med svårdefinierad innebörd. Trots dessa utmaningar måste offentlig sektor integrera hållbarhetsarbete i de olika verksamheterna. Min forskning visar att styrning av lömska problem, som strävan mot en hållbar utveckling, behöver föregås en process som innebär tolkning, avgränsning och fokusering – att problemen behöver ramas in för att kunna hanteras.


Jag tittar närmare på följande tre teman kring lömska problem

Legitimitet hos mjuka styrmedel

Lömska problem kräver nya sätt att styra, och att agera klimatsmart innebär att ha tillgång till en effektiv och välutrustad politisk verktygslåda.
​Här undersöker vi legitimiteten hos klimatdeklarationer som en mjuk form av politiskt styrmedel. Syftet med klimatdeklarationer är att minska klimatpåverkan från nybyggnation. Sedan 2022 är de ett krav för att få bygga nytt, och de kompletterar de befintliga energideklarationerna och certifieringssystemen på marknaden. Tillsammans med Fredrik von Malmborg, Patrik Rohdin och Lina La Fleur studerar jag hur effektiva dessa nya styrmedel är, hur de fungerar jämfört med andra styrmedel, med målsättning att öka förståelsen för hur dessa mjuka styrmedel uppfattas och används i praktiken.

POLYGOV

Lömska problem som en pandemi ställer befintlig styrning till sin spets. I projektet POLYGOV arbetar jag tillsammans med kollegor från Linköpings universitet och universitet i alla nordiska länder. Tillsammans med Elin Wihlborg, Johan Nordensvärd och Fredrik Garcia har jag fokuserat på Sverige och dess hantering av pandemin. Vårt forskarteam har undersökt både den politiska och administrativa hanteringen av pandemin, samt hur medborgarna har upplevt denna hantering. Vi utforskar hur lokala myndigheter, kommuner och regioner har hanterat COVID-19-pandemin. Målet med POLYGOV är att upptäcka skillnader i de nordiska ländernas sätt att hantera pandemin och att lära av dessa erfarenheter. Vi analyserar hur de olika institutionella strukturerna i varje nordiskt land har påverkat hanteringen av pandemin.

FULL

Lömska problem ger ofta upphov till fler problem som behöver hanteras. Pandemier, krig och inflation har gjort det svårare för utsatta grupper att få tillgång till mat. Jag arbetar tillsammans med forskare från University College London, National University of Singapore, Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan och University of New South Wales. Vårt fokus ligger på hur matbanker och sociala mataffärer kan hjälpa till att säkerställa att alla har tillgång till mat. Vi undersöker hur ideella organisationer och kommuner arbetar och organiserar för att hantera den ökande bristen på mat.

Publikationer

2024

Johan Nordensvärd, Carl-Johan Sommar, Elin Wihlborg (2024) The communicative climate: municipal leaders' experiences Crisis Management, Governance and COVID-19: Pandemic Policy and Local Government in the Nordic Countries, s. 132-141 (Kapitel i bok, del av antologi)
Fredrik Garcia, Erik Järnland, Johan Nordensvärd, Carl-Johan Sommar, Elin Wihlborg (2024) Sweden: relaxed crisis management Crisis Management, Governance and COVID-19: Pandemic Policy and Local Government in the Nordic Countries, s. 68-76 (Kapitel i bok, del av antologi)
Carl-Johan Sommar, Johan Nordensvärd, Elin Wihlborg, Fredrik Garcia (2024) Autonomy and paternalism - framing Swedish COVID-19 restriction policy Critical Policy Studies (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

2023

Johan Nordensvärd, Martina Rotolo, Carl-Johan Sommar, Yiran Li, Catalina Turcu, Bingqin Li, Young-hwan Byun, Jiwei Qian (2023) Technological and social adaptation to COVID-19: Food for Vulnerable Urban Groups in Six Global Cities
Johan Nordensvärd, Bingqin Li, Catalina Turcu, Jiwei Qian, Young-hwan Byun, Yiran Li, Carl-Johan Sommar, Martina Rotolo (2023) State and communities in urban food governance: lessons from COVID and insights for the future Urban Governance, Vol. 3, s. 93-96 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

Forskning från avdelningen för Statsvetenskap

Ett barn leker med surfplatta

21 oktober 2024

Digitalisering i nya offentligheter-DINO

Samverkansprojektet Digitala kompetenser syftar till att belysa, skapa kunskap om och diskutera hur digitaliseringen påverkar vår demokrati och då särskilt i lokalsamhällen.

Jordklot som visualiserar nätverk mellan människor.

15 oktober 2024

Resilienta institutioner i en digital era (RIDE)

När samhället alltmer digitaliseras så samverkar människor på nya sätt. Vi hittar nya möjligheter, och möter samtidigt nya utmaningar. Det som tidigare varit stabilt ifrågasätts. Då behövs nya hållbara välfärdsinstitutioner.

Närbild på en hand som har en handske på sig och bygger ett hus.

03 juli 2024

Politik och policyprocesser för grön energiomställning och klimatneutralitet

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om processerna för beslutsfattande och policyförändring avseende resurs- och energieffektiva byggnader på EU-nivå.

Mina arbetsplatser