Statsvetenskap är ett ämne som fokuserar människors värden och viljor om hur vi organiserar det gemensamma i samhället. Men idag behöver vi fokusera, fördjupa och utveckla teorier om hur digitalisering samverkar med att offentliga värden omformas och utvecklas. Vår forskargrupp analyserar hur samhällets institutioner förändras och hur makt kommer till i uttryck i offentlig styrning och organisering. Vår utgångspunkt är att digitaliseringen och samhället förändras i ett ömsesidigt samspel. I dag forskar jag och mina kollegor kring tre teman, som även beskrivs närmare i projekten nedan.
All vår forskning bedrivs i nära samverkan med andra organisationer i samhället, studenter och kreativa personer för att skapa relevans och nytta med det vi gör. Den akademiska friheten är avgörande för nyskapade och kunskapsbyggande. I mina ledningsuppdrag vid LiU drivs jag av att utveckla vår akademiska frihet med demokratiska värden för att skapa kreativa möten så att vi på ett hållbarare sätt kan möta framtidens utmaningar.
Det digitala samhällets värdegrunder
Det första temat handlar om det digitala samhällets värdegrunder. Med en stadig grund i statsvetenskapliga perspektiv på demokrati och offentlig förvaltning analyserar vi hur demokratins grundvärden utvecklas i relation till digitala lösningar och tjänster. Dessa tjänster präglas idag i hög grad av individualism, marknadsorientering och kommersialisering. Men vad händer med våra synsätt på det offentliga och gemensamma när det digitaliseras? Hur förstår vi vad som är privat och offentligt? Hur skapas nya gränser? Vem äger våra data och hur kan gemensamma värden nyttjas? Dessa frågor grundar vi i omfattande kvalitativa fältstudier i kommunala och andra offentligt finansierade verksamheter med fokus på tjänsteutveckling, automatisering och säkerhet.Inkludering i digitala samhällen
Som en delmängd av temat ovan sätter vi ett särskilt fokus på strategier för ökad inkludering i digitala samhällen. Användningen av ny teknik sprids hela tiden som en ständigt framflyttande och utvecklande front, vilken möter och samspelar med människors beteenden och sociala sammanhang. I skuggan av dem som med lätthet har kompetenser, förmågor och resurser att ta till sig ny teknik står många människor och samhällen. Med digitaliseringens många nya tillämpningar omformas kontinuerligt gränserna för vem som är med och vem som står utanför. Traditionella samband mellan socioekonomiska värden som ekonomi, utbildning och ålder räcker inte längre till för att förklara och än mindre för att adressera digitala och sociala klyftor. Vi arbetar här tillsammans med bibliotek och med nätverket Digidel för att utveckla kunskap och stödja samhällsutveckling för ökad digital inkludering. Vi har nyligen tillsammans med Digitaliseringsrådet överlämnat en rapport om digitala kompetenser till regeringen med förslag på hur fler kan bli mer digitalt inkluderade.
Digitaliseringens förändringskraft
Vårt tredje forskningsspår handlar om att sätta digitaliseringens förändringskraft i relation till samhällsplanering för hållbar utveckling med särskilt fokus på politisk hantering från globala utvecklingsmål till lokala samhällens växande och skapande. Här återkommer självklart frågor om offentliga värden, makt och styrbarhet i det digitala samhället. Även här handlar det om hur så många som möjligt kan inkluderas i det hållbara digitala samhället och hur det kan utvecklas på ett demokratiskt och inkluderande sätt. Vi samverkar med Svenska institutet för att utbilda unga professionella i östra Europa kring hållbar digital offentlig förvaltning.
En podd om forskning som påverkar dig och din vardag: Lokal makt i en digital värld
