Att var handledare är ett mycket viktigt uppdrag och som handledare kommer du att bidra till studenternas utveckling samtidigt som du också får möjlighet att utvecklas i din roll som pedagog. Du som handledare är en viktig reflektionspartner under utbildningen och har stor betydelse för studentens utveckling. Du kommer, som handledare, att reflektera över din yrkesroll när du tar emot en student och studenten ska i sin tur utvecklas i sin framtida yrkesroll med stöd av dig. Det är viktigt att möta varje student där just den är. Studenterna gör VFU under olika terminer, så du kan få en student som aldrig tidigare gjort VFU eller en student som har kommit längre i sin utbildning.
Roll och uppgift
Handledarens uppgift är att:
- introducera studenten i yrket och i uppdragen kopplade till yrket
- handleda studenter i den del av utbildningen som syftar till att utveckla sociala och didaktiska förmågor samt utvärdera dessa förmågor
- hålla i handledningssamtal med studenten minst en timme per vecka
- efter avslutad VFU fylla i omdömesformuläret, delge studenten innehållet
- ta kopia på omdömesformuläret och skicka originalet till examinator senast en vecka efter avslutad VFU, om inget annat anges
Därutöver ingår att:
- genomgå Handledarintroduktion (finns online via hemsidan)
- informera elever och arbetslag om att en student kommer att delta i verksamheten
- sätta sig in i den aktuella kursens mål, uppgifter och omdömesformulär (via KA)
- ge studenten tid och utrymme i verksamheten
- visa intresse och engagemang för studentens utveckling
- ge muntlig och skriftlig respons
- hålla kontakt med VFU-samordnare och kursansvarig/examinator
- stötta studenten vid formulering av utvecklingsbehov med PUG:en som stöd
- snarast kontakta kursansvarig/examinator om det uppstår problem som kan leda till att studenten får svårt att nå målen
- kontakta VFU-samordnare eller VFU-koordinator om student inte tagit kontakt senast en vecka före VFU-periodens start
För att möjliggöra god handledning:
- var tydlig med att informera studenten om att handledarrollen både handlar om att stötta och utvärdera
- var tydlig med när det är övning respektive prövning
- utgå från studentens egen erfarenhet
- gå tidigt igenom kursens omdömesformulär samt Professions- och utvecklingsguiden för att senare återkomma till dessa
- sätta av tid för återkoppling – schemalägg gärna tid redan första dagen
- utforma tillsammans med studenten en överenskommelse utifrån förväntningar från studenten och från dig som handledare (se nedan)
- planera och organisera VFU-perioden och studentens VFU-uppgifter tillsammans med studenten
- uppmuntra studenten till att öva, pröva och finslipa
- gå igenom studentens rättigheter och skyldigheter tillsammans med studenten
VFU-placering
Följande VFU-regler gäller för student som läser de korta programmen på distans.
VFU i antagningsämnen
Studenten måste genomföra VFU i sina antagningsämnen. (OBS! För YRK gäller särskilda regler.) Om studenten under sin utbildning ska göra VFU i flera ämnen kan VFU antingen göras i ett ämne i taget eller så ingår samtliga ämnen i varje VFU-period. Studenten kan ha en eller två handledare, det som passar bäst för hens ämnen. Givetvis ska båda handledarna ha relevant lärarlegitimation, det vill säga i rätt ämne och inom rätt verksamhetsområde.
VFU på hemorten
Studenten har möjlighet att föreslå VFU-koordinator en VFU-plats, på sin hemort. Stäm alltid av med VFU-koordinator innan du kontaktar en skola. Det är inte självklart att du kan söka egen plats, utanför våra kontrakterade områden, då LiU även har ett samarbete med VFU samordnare i andra kommuner utanför våra samverkanskommuner. Därför är det viktigt att du samråder med LiU:s VFU koordinator innan du börjar söka.
VFU i egen tjänst
Det är möjligt att göra VFU i egen tjänst, där en del av VFU:n sker inom ramen för studentens tjänst. Detta förutsatt att tjänsten/anställningen omfattar minst 50% och sträcker sig över minst en termin. Tjänsten måste innefatta/genomföras i det eller de ämnen och inom det verksamhetsområde (åldersgrupp av elever) studenten är antagen till. För den som gör VFU i egen tjänst ska det också finnas en medbedömare utöver handledaren. En medbedömare är en person som kan intyga att det som står i omdömesformuläret äger sin riktighet. Det kan t.ex. vara rektor, eller av rektor utsedd lämplig person, som är insatt i studentens arbete i skolan.
Om tjänsten inte är i ”rätt ämne”, kan studenten inte genomföra VFU:n inom ramen för sin tjänst. Då måste hen istället göra VFU hos en handledare som har rätt ämne, antingen på den egna skolan, om det finns behörig handledare i ämnet, eller på en annan skola. Studenten måste då alltså frigöra så mycket tid som VFU-kursen omfattar, precis som om hen gjort VFU på annan skola.
Om studenten har en tjänst inom särskolan eller vuxenutbildning finns möjlighet till individuella VFU-lösningar, beroende på vilka tidigare lärarerfarenheter studenten har. Yrkeslärare: Studenter som läser till yrkeslärare kan ibland behöva hjälp med speciallösningar för att få VFU:n att fungera på den skola där de har tjänst. Kontakta VFU-koordinator i så fall.
Överenskommelse
Handledare och student ska ha ett inledande samtal för att ska fungera på bästa sätt.
Handledare informerar/informeras om:
- Utdrag ur belastningsregistret
- Adressuppgifter, nycklar, rutiner (frånvaro, skolmåltider, raster m.m.)
- Sekretess, policyfrågor, säkerhetsfrågor
- Kontaktuppgifter (student, handledare, närmast anhörig)
Planera hur VFU-tiden ska fördelas:
(Auskultation, egen undervisning/ledaruppgifter, planering etc.)
- Tid i barngrupp/klass: när ska du öva - prövas
- Tid för verksamhetsförlagda uppgifter o kursuppgifter
- Boka tider för återkoppling mellan dig och din handledare (handledningssamtal och avslutande samtal)
- Tid för övriga uppgifter och speciella inslag (rastvakt, utvecklingssamtal, friluftsdagar...)
- Rutiner för ej schemalagd VFU och barn/elevfria dagar
Gå tillsammans igenom vilka mål som ska uppnås:
- Omdömesformuläret (mål som ska uppnås i den aktuella kursen)
- Utvecklingsplan (synliggör mål för hela utbildningen)
Gå igenom övriga förväntningar:
- Skolans ”regler” och vad som förväntas av personal på skolan
- Önskemål på återkoppling och utmaningar utöver VFU-uppgifterna
VFU-tidens nyttjande
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) består av tre till fyra delkurser, beroende på vilken utbildning det gäller. I varje VFU-kurs uppmärksammas speciellt det teoretiska innehåll som föregått respektive VFU-kurs och på detta sätt sker en integration mellan utbildningens teoretiska och praktiska delar.
VFU:n kan genomföras antingen på helfart i ett sträck eller på halvfart under längre period. Det är viktigt att VFU:n planeras i samråd med handledaren och utifrån VFU-skolans verksamhet och möjlighet att tillgodose målen för aktuell VFU-kurs. Under VFU:n deltar studenten i en lärares ordinarie verksamhet och i övriga aktiviteter vid skolan. Generellt gäller att:
- studenten ingår i arbetslaget och är med i det dagliga planerings- och uppföljningsarbetet.
- handledaren arbetar tillsammans med studenten och tydliggör sina överväganden och strategier, det vill säga delar med sig av sina praktikgrundade kunskaper.
- handledaren ansvarar för att vägleda studenten i lärararbetet.
- handledaren följer upp studentens undervisning och övrigt arbete i pedagogiska samtal och hjälper studenten att bearbeta och reflektera över sina erfarenheter
Planera VFU-perioden
Planera VFU-perioden med hjälp av följande punkter:
- Studenten planerar VFU:n tillsammans med handledaren. Omdömesformuläret, kursplanen, Handledarbrevets information, Professions- och utvecklingsguiden (PUG) och, i förekommande fall, den individuella utvecklingsplanen, används som grund för planeringen.
- VFU-kursen inleds lämpligen med auskultationer av handledarens undervisning som förberedelse till den egna undervisningen. Auskultationer kan även, efter överenskommelse, genomföras hos andra lärare än handledaren. Det är också intressant och lärorikt att under en dag följa en lärare och under en annan dag följa en klass.
- En tidsmässig planering görs där följande aktiviteter läggs in: auskultationer, egen undervisning inklusive planeringstid, konferenser, tid för pedagogiska samtal och
utvärdering, information om skolans olika funktioner. - Det är viktigt att VFU-perioden planeras så att den sker i en följd och inte sprids ut över en längre tid än den aktuella VFU-kurstiden sträcker sig.
- De studenter som läser en teorikurs parallellt med sin VFU, till exempel KPU helfart, behöver även planera sin VFU med hänsyn till de campusförlagda dagarna.
- Observera att kurserna på de olika programmen är olika fördelade på veckor och timmar, så utgå alltid från de direktiv som gäller för aktuell kurs.
Fältstudier
I vissa kurser, som inte är VFU-kurser, ingår det att studenterna ska genomföra fältstudier, så kallade fältdagar. För dessa dagar gäller följande:
- Studenten har gjort del av sin VFU på enheten och är bekant med den.
- Studenten kontaktar skolan, vanligtvis via handledaren, och får tillåtelse att genomföra uppgiften på skolan.
- Handledaren ska inte behöva kommentera eller följa upp fältstudien.
- I studentens fältstudieuppgift ska det framgå att handledaren inte ska engageras utan att studenten ska klara sig själv
Exempel på rimlig disposition: VAL, ULV och KPU 90 hp
Exempel på hur en rimlig disposition av studietidens 200 timmar/VFU-kurs skulle kunna se ut, fördelat på minst 23 dagar.
VFU på VFU-skola(Skola anvisad av lärarutbildningen) |
VFU på egen skola(VFU utförs inom ramen för egen tjänst på skola där du har minst 50% tjänst i rätt ämne och åldersgrupp) |
| Egen planering och undervisning under handledning VFU 1: ca 20 timmar undervisning, 80 timmar planering. VFU 2: ca 25 timmar undervisning, 80 timmar planering VFU 3: ca 30 timmar undervisning, 80 timmar planering VFU 4: ca 35 timmar undervisning, 80 timmar planering |
Egen undervisning, där handledaren handleder och deltar hela lektionen Minst 5 lektioner under kursen. |
| Auskultation (hos handledare) VFU 1: 25 timmar VFU 2: 20 timmar VFU 3: 15 timmar VFU 4: 10 timmar |
Auskultation/VFU-kurs hos handledare 10 timmar |
| Pedagogiska samtal med handledare cirka 10 timmar samt VFU-samtal med kursmentor |
Pedagogiska samtal med handledare cirka 10 timmar samt VFU-samtal med kursmentor |
|
Resterande tid Punkterna på listan fördelas mellan VFU-kurserna:
|
Resterande tid Tid avsätts för portfolio, litteraturstudier och för att skaffa sig information om skolans funktioner enligt vänstra kolumnen. |
Exempel på rimlig disposition: KPU60/75
Exempel på hur en rimlig disposition av studietidens två VFU kurser kan se ut.
- VFU 1: 6 hp (20 dagar)
- VFU 1: 14 hp (47 dagar )
VFU på VFU-skola(Skola anvisad avlärarutbildningen) |
VFU på egen skola(VFU utförs inomramen för egen tjänst på skola där du hartjänst i rätt ämne ochåldersgrupp) |
| Egen planering och undervisning under handledning VFU 1: cirka 16 timmar undervisning, 60 timmar planering. VFU 2: cirka 60 timmar undervisning, 140 timmar planering |
Egen undervisning, där handledarenhandleder och deltar hela lektionen VFU 1: 5 timmar VFU 2:10 timmar |
| Auskultation (hos handledare) VFU 1: 20 timmar VFU 2: 20 timmar |
Auskultation/VFU-kurs hos handledare VFU 1: 20 timmar VFU 2: 20 timmar |
| Pedagogiska samtal med handledare VFU 1: 8 timmar VFU 2: 18 timmar |
Pedagogiska samtal med handledare VFU 1: 8 timmar VFU 2: 18 timmar |
|
Resterande tid Resterande används till konferenser, extra auskultationer, extra undervisning, extra planeringstid, bedömning av elevernas kunskaper, portfolio, litteraturstudier, ”mingel” med eleverna, information om skolans funktioner utöver undervisning enligt nedanstående lista. Punkterna på listan fördelas mellan VFU-kurserna:
|
Resterande tid Tid avsätts för portfolio, litteraturstudier och för att erhålla information om skolans funktioner enligt vänstra kolumnen. |
Exempel på rimlig disposition: Yrkeslärare
Exempel på hur en rimlig disposition av studietidens 200 timmar/VFU-kurs skulle kunna se ut, fördelat på minst 23 dagar.
VFU på VFU-skola(Skola anvisad av lärarutbildningen) |
VFU på egen skola(VFU utförs inom ramen för egen tjänst på skola där du har minst 50% tjänst i rätt ämne och åldersgrupp) |
|
Egen undervisning och planering |
Egen undervisning (där handledaren handleder och deltar hela lektionen) |
|
Auskultation (hos handledare) |
Auskultation hos handledare |
|
Pedagogiska samtal med handledare |
Pedagogiska samtal med handledare Cirka 10 timmar för respektive vfu med 7,5 hp och cirka 20 timmar för vfu med 15hp. |
|
Resterande tid Punkterna på listan fördelas mellan de 3 vfu-kurserna:
|
Resterande tid Resterande tid avsätts för portfolio, litteraturstudier och för att skaffa sig information om skolans funktioner enligt vänstra kolumnen. |
För varje ny VFU-period ska studenten kunna ta ett allt större ansvar för att, under den avslutande VFU-perioden, kunna axla ett helhetsansvar. Det är viktigt att detta finns i åtanke och förbereds under de tidigare VFU-perioderna
Helhetsansvar innebär att studenten får en möjlighet att öva och prövas i sitt kommande yrke, det vill säga agera socialt och didaktiskt under en längre sammanhållen tid. I praktiken innebär det att studenten i så stor utsträckning som möjligt tar över de uppgifter som handledaren brukar ha. Det gäller till exempel undervisa i helklass/ arbete i barngrupp, föräldrakontakter, dokumentation, reflektion, planering, genomförande, utvärdering, bedömning och återkoppling samt inom förskola och fritidshem praktiskt arbete exempelvis i samband med måltider. Studenten ingår ofta i ett arbetslag, och tar alltså den del av ansvaret som handledaren brukar ha i det dagliga arbetet. När det gäller speciella uppdrag som handledaren har, kan studenten överta dessa efter överenskommelse.
Handledare och student ska gemensamt åstadkomma att studenten tar ett kliv fram, medan handledaren tar ett steg tillbaka. Inför helhetsansvaret behövs ett samtal om hur studenten ska få chansen att agera självständigt, och samtidigt få feedback på sin insats.
Helhetsansvar på avslutande VFU
För varje ny VFU-period ska studenten kunna ta ett allt större ansvar för att, under den avslutande VFU-perioden, kunna axla ett helhetsansvar. Det är viktigt att detta finns i åtanke och förbereds under de tidigare VFU-perioderna
Helhetsansvar innebär att studenten får en möjlighet att öva och prövas i sitt kommande yrke, det vill säga agera socialt och didaktiskt under en längre sammanhållen tid. I praktiken innebär det att studenten i så stor utsträckning som möjligt tar över de uppgifter som handledaren brukar ha. Det gäller till exempel undervisa i helklass/ arbete i barngrupp, föräldrakontakter, dokumentation, reflektion, planering, genomförande, utvärdering, bedömning och återkoppling samt inom förskola och fritidshem praktiskt arbete exempelvis i samband med måltider. Studenten ingår ofta i ett arbetslag, och tar alltså den del av ansvaret som handledaren brukar ha i det dagliga arbetet. När det gäller speciella uppdrag som handledaren har, kan studenten överta dessa efter överenskommelse.
Handledare och student ska gemensamt åstadkomma att studenten tar ett kliv fram, medan handledaren tar ett steg tillbaka. Inför helhetsansvaret behövs ett samtal om hur studenten ska få chansen att agera självständigt, och samtidigt få feedback på sin insats.
Öva öva öva
I varje kurs är det vissa mål som ska tränas och uppnås, såväl didaktiska som sociala. Därutöver behöver du som student träna på allt annat som ingår i en pedagogs verktygslåda. Det handlar om allt från att tala och använda rösten, hantera eget och avläsa andras kroppsspråk till att bygga relationer och skapa förtroende. Men även sådant som taveldisposition, administrativa rutiner och kollegialt ansvarstagande är viktiga områden att synliggöra och träna på. Tips: Ta hjälp av Professions- och utvecklingsguidens olika exempel på förmågor som listas under kännetecken.
Handleda
Traditionellt så har handledarskapet handlat om handledning av en ofta yngre student. Handledarskapet har då ofta ganska naturligt hittat en balans och som lärare så har rollen varit den vanliga, ”lärare-student”. Emellertid har det idag blivit allt vanligare att vi får äldre studenter, framförallt i ULV, VAL och KPU, så kan du plötsligt hamna i rollen att vara handledare åt en kollega. Den gamla handledarrollen förändras därmed och det är helt naturligt att känna oro inför denna nya situation. Det som händer är att handledarskapets fokus förflyttas mer åt det kollegiala lärandet, där man arbetar, reflekterar och utvecklas tillsammans. Exempelvis kan du bjuda in ”din student” till ditt klassrum och låta hen reflektera över din lektion tillsammans med dig. På så sätt skapar du ett förtroende som öppnar upp för det fortsatta gemensamma arbetet och lärandet.
Tips: Lyssna, lyssna och lyssna. Vad känner ”din student” att hen behöver ha hjälp med?
Ibland kan man som kollega se saker som man skulle vilja påpeka och förändra. Ett råd är att undvika att ge råd! Försök istället att ställa frågor som hjälper ”studenten” att själv se vad som kan bidra till utveckling. Agera istället som när du har en elev som vill ha hjälp; hjälp, men låt hen själv reflektera och komma fram till svaret. I 9 fall av 10 så kommer hen fram till en lösning själv. Våga däremot att ställa utmanande frågor!
Mer information om kollegialt lärande:
- Universitetslektor Lill Langelotz, Högskolan i Borås, föreläser på temat "Kollegialt lärande ur ett forskarperspektiv" om sin forskning kring skickliga lärare och kollegahandledning. Denna film visar en förkortad version av hennes föredrag. (Inspelat på konferensen Karriärlärare16, i Stockholm 17 februari 2016).
- Lill Langelotz avhandling från 2014: Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik.
Utvärdera och lämna omdöme
Som handledare ska du stötta och vägleda studenten samt utvärdera och återkoppla. Avslutningsvis ska du lämna ett sammanfattande omdöme om studentens insatser.
Att utvärdera
Formativ och summativ utvärdering
Formativ utvärdering handlar om att fortlöpande stödja studentens fortsatta lärande med förbättringsinriktade råd och frågor. En summativ utvärdering syftar till att kontrollera studentens måluppfyllelse vid ett givet tillfälle. I bilden jämförs dessa båda typer av bedömningar.
| Formativ | Summativ | |
| Varför? | Främja fortsatt lärande | Främja fortsatt lärande |
| När? | Under lärprocessen | Efter lärprocessen |
| Studentfrågor? | Hur går det?(Vad och hur ska jag lära mig?) | Hur har det gått? |
| Handledarfrågor? | Vad behöver studenten lära sigoch hur kan jag bidra? | Vad ska studenten haför omdöme? |
Tänk på att det är viktigt att studenten förstår att du som handledare gör både formativa och summativa utvärderingar, som har två olika syften och funktioner. Diskutera gärna med studenten hur du som handledare ser på de här båda typerna av utvärderingar för att undvika missförstånd.
Ett sätt att arbeta med formativ utvärdering är självvärdering. Det kan till exempel ske genom att studenten, efter ett pass med barn eller elever, kort får värdera sin insats mot något eller några målkriterier. Sedan ger du som handledare din återkoppling. På så sätt kan man uppnå en gemensam bild av hur studenten kan fortsätta att utveckla sina förmågor.
Den kritik eller feedback som du ger har alltid syftet att leda till förändring i form av förbättring och kunskapsutveckling. Därför bör fokus ligga på handlingen, inte personen, och du bör ha ambitionen att göra kritiken genomtänkt, förståelig, saklig och ärlig. Positiv återkoppling kan gärna ges i grupp medan negativ bör ges enskilt.
Fråga studenten vad han eller hon vill utveckla eller vad du som handledare ska titta på. Studenten har ofta god insikt om vad som behöver övas. Det måste finnas utrymme för studenten att öva och att pröva egna teorier och sådant som studerats i utbildningen, samt att misslyckas. En student som är ute på VFU ska inte ”bedömas” hela tiden. Bestäm istället vad som ska prövas och när. Olika förmågor kan prövas vid olika tillfällen. Det är viktigt att studenten vet när utvärdering sker under VFU:n.
När studenten värderar sina insatser och handledaren ger återkoppling är det bra att utgå från kriterierna i omdömesformuläret (kriterierelaterad återkoppling). Det kan också vara bra att ta stöd i Professions- och utvecklingsguiden. Utöver kriterierna kan man vid en återkoppling också jämföra med studentens tidigare insatser (individrelaterad återkoppling), eller utgå från sina egna personliga uppfattningar (intuitivt relaterad återkoppling). När det gäller den slutliga utvärderingen av studentens kunskaper är det mycket viktigt att hålla sig till de formella kriterierna som finns i omdömesformuläret, annars är risken stor för att studenterna inom Lärarprogrammen inte bedöms likvärdigt.
Tre frågor som student och handledare kan utgå ifrån och diskutera gemensamt:
- Vad är det studenten förmodas lära sig?
- Vad kan studenten och vad har studenten uppnått?
- Vad behöver studenten lära sig mer om och hur ska detta ske?
Avslutande värdering
Mot slutet av VFU-perioden planerar ni in en avslutande och framåtblickande summering tillsammans med studenten. Den här avslutande värderingen bör baseras på de samlade erfarenheter som ni tidigare lyft under VFU:n. För att skapa ett underlag inför en avslutande värdering och summering är det nödvändigt med kontinuerlig återkoppling under hela VFUperioden. Du bör uppmuntra studenten att själv värdera sina insatser och sedan koppla det till kursens omdömesformulär och olika kännetecknen i Professions- och utvecklingsguiden. Inför denna summering bör du också tänka på vilket sätt studenten förklarar sina framgångar och misslyckanden.
Vi förklarar ofta framgång och misslyckanden med externa och interna faktorer. Dessa kan exempelvis synliggöras genom frågor av typen: Hur gick det? Varför blev det så här? (orsaksförklaring). En gemensam och nyanserad analys av svaren på sådana frågor kan bidra till att studenten fördjupar sin självkännedom. På så sätt blir analysen till hjälp för fortsatt kunskapsutveckling.
Den värderande summeringen skapar förutsättningar för fortsatt kunskapsutveckling och fördjupad självkännedom hos studenten, som kan arbeta vidare med att bli en professionell lärare. Det är du som handledare som ansvarar för att denna summering kommer till stånd.
Tre exempel på kommentarer en handledare kan ge en lärarstudent:
- Du är tydlig och strukturerad i ditt ledarskap (kriterierelaterad återkoppling)
- Du har mycket bättre kontakt med barnen/eleverna nu än under din förra VFU (individrelaterad återkoppling)
- Jag tycker det är viktigt att du ger barnen/eleverna lite längre betänketid efter att du har ställt en fråga, innan du ger ledtrådar eller frågar någon annan (intuitivt relaterad återkoppling)
Betyg på VFU
Handledarens uppgift är inte att sätta betyg - det gör kursansvarig lärare eller examinator. Däremot lämnar du som handledare ett omdöme, via omdömesformuläret, som ligger till grund för kursbetyget. Det är viktigt att du som handledare sätter dig in i de förmågor som ska examineras. I vissa kurser bjuder kursansvarig lärare in till informationsträffar där du får lära dig mer om kursens mål och hur dessa ska tolkas och utvärderas under VFU:n. I andra kurser delges du denna information via mejl från kursansvarig
De kurser som ges vid Linköpings universitet kännetecknas av en tydlig integration mellan ämne/områden, didaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under varje VFU-period ska den studerande öva och prövas på tillämpade sociala och didaktiska lärarförmågor.
Lärandemålen för respektive VFU-period finns preciserade i kursplanen. Du som handledare har en central roll i examinationsprocessen genom det professionella omdöme av studentens sociala och didaktiska lärarförmågor som du lämnar. Examinator är ytterst ansvarig för examinationen och betygssättningen.
Omdömesformulär
I varje enskild VFU-kurs skrivs kursens mål fram i ett omdömesformulär och det är det dokumentet som ligger till grund för examinators bedömning. Till varje kursmål finns det bedömningskriterier, vilka är kvalitativa beskrivningar av hur målet kan uppfyllas. Vi rekommenderar att du och din handledare stämmer av hur du ligger till efter cirka halva VFU-perioden och tillsammans diskuterar och konkretiserar hur och vad du kan utveckla för att nå målet eller, om möjligt, den högre nivån.
Handledaren ansvarar för att i slutet av VFU-perioden fylla i omdömesformuläret. Handledaren kryssar för det bedömningskriterium som bäst motsvarar visade sociala alternativt didaktiska kompetenser på respektive mål samt motiverar och exemplifierar omdömet. I samband med det avslutande handledningssamtalet, delger handledaren dig sina omdömen. Du kan då be att få en kopia på omdömesformuläret, innan handledaren skickar in det till kursansvarig/examinator. Det är slutligen kursens examinator som väger samman och gör en helhetsbedömning av kursmålen, där hänsyn även tas till eventuella övriga prestationer i kursen.
Professions- och utvecklingsguiden
Professions- och utvecklingsguiden är ett kompletterande stödmaterial för handledare som ska hjälpa att sätta in de enskilda VFU-kurserna i ett sammanhang och bidra till att studenten rustas för att ta helhetsansvar.
Professions- och utvecklingsguide består av två delar:
- en översikt över samtliga VFU-kursers mål och bedömningskriterier; didaktiska och sociala förmågor
- en lista med olika kännetecken, som hjälper dig och din handledare att tolka kursmål och bedömningskriterier
Professions- och Utvecklingsguider för de korta programmen
Utvecklingsplan
Utvecklingsplanen är ett dokument som studenten ansvarar för att fylla i. I Utvecklingsplanen sammanfattar studenten, med stöd av handledaren, de styrkor och utvecklingsområden som studenten visat under innevarande VFU-period. Studenten formulerar där, med handledarens stöd, exempel på sådant som studenten kan/bör träna på inför kommande VFU-period.
Målet med att upprätta en utvecklingsplan är att studenten ska kunna uppmärksamma och följa sin egen utveckling. Den ska främst ses som ett stödmaterial för studenten. I en del VFU-kurser kan Utvecklingsplanen ingå som en del i en kursuppgift, till exempel som underlag för reflektion.
Vi rekommenderar att student (och handledare) även för loggbok och noterar de tankar och reflektioner som uppkommer under VFU- perioden.
Att lämna omdöme
- Inför VFU-perioden tar du del av handledarbrev, omdömesformulär och studentens VFU-uppgifter, för att planera för studentens medverkan i undervisning så att övning och prövning möjliggörs.
- I början av VFU-perioden har du och den studerande ett samtal där ni tillsammans planerar innehåll och upplägg samt diskuterar omdömesprocessen och går igenom de dokument som ligger som underlag för omdömet.
- Formativ feedback på sociala och didaktiska lärarförmågor sker löpande under VFUperioden. Sådan feedback kommuniceras i regelbundna samtal med studenten. Professions- och utvecklingsguiden samt Utvecklingsplanen är bra verktyg i denna process.
- Prövning sker i slutet av VFU-perioden och utgår alltid ifrån kursplanens mål och kriterier, vilka står preciserade i Omdömesformuläret. Det är viktigt att den studerande får tydlig information om när och hur övning respektive prövning sker och det är viktigt att avsätta tid för detta. Man bör undvika att inskränka prövningen till enstaka lektioner. En alltför lång tidsperiod bör heller inte avsättas för prövning, eftersom den studerande då inte får tillräckligt med tid att öva de tillämpade sociala och didaktiska lärarförmågor som skall prövas.
- Efter att den studerandes tillämpade sociala och didaktiska lärarförmågor prövats fyller du självständigt i omdömesformuläret. Det är viktigt att du tydligt redovisar och motiverar dina omdömen.
- Gå därefter igenom det ifyllda omdömesformuläret tillsammans med studenten och för ett samtal kring hur sociala och didaktiska lärarförmågor kan vidareutvecklas.
- Tag kopia och skicka sedan in omdömesformuläret till kursansvarig/examinator senast en vecka efter avslutad VFU-kurs, när samtliga VFU-dagar är genomförda. OM det återstår VFU-dagar (t.ex. på grund av sjukdom), meddelas kursansvarig när dessa är inplanerade och när studenten beräknas vara klar.
- Examinator kontaktar handledare om det är några frågetecken. Examinator sammanväger studentens insatser och sätter ett betyg. Vid betyget Underkänt har den studerande rätt till ytterligare två examinationstillfällen. Kursansvarig ansvarar då för att upprätta en handlingsplan tillsammans med studenten och därefter beställa ny VFU-period via VFU-koordinator.
Om problem uppstår
Är du tveksam om en student kommer att nå målen ska du snarast kontakta kursansvarig. Likaså om du har frågor om kursuppgifters eller kursdokument.
Uppstår det problem som gäller själva VFU-placeringen, kontakta kommunens VFU-samordnare eller VFU-teamet.
Handlingsplan inför ny examination av VFU
Student som av kursansvarig/examinator fått underkänt på sin VFU har rätt till ytterligare två examinationstillfällen. Examinator ansvarar för att, tillsammans med studenten, upprätta en ”Handlingsplan för ny examination av VFU”. Detta är ett erbjudande till studenten som studenten kan tacka nej till. En handlingsplan bör innehålla följande och skrivs av parterna tillsammans:
- studentens namn och VFU-placering
- vad som fungerar bra
- vad som fungerar mindre bra
- vad studenten behöver utveckla/klara av för att nå kursens mål
- hur studenten ska öva
- när studenten ska prövas
- när uppföljning ska ske
- datum och underskrifter
Ta stöd i omdömesformuläret och utvecklingsguiden när ni skriver handlingsplanen - detta för att lättare synliggöra de förmågor som studenten ska uppnå. För frågor kring förkunskapskrav för att påbörja VFU-kurs hänvisas till studievägledare eller VFU-koordinator.
Hanteringsordning för ny examination - examinationstillfälle 2
- Kursansvarig/Examinator meddelar studenten betyget U. Kursansvarig/Examinator och student går tillsammans igenom bedömningsunderlag som legat till grund för underkännandet. Denna genomgång kan med fördel göras tillsammans med kursmentor. Examinator och student kommer överens om hur lång VFU-perioden ska vara. Som mest kan en denna VFU-period vara det antal dagar som motsvarar provkoden som studenten är underkänd på.
- Studenten har rätt till en handlingsplan inför examination 2 av VFU, vilket rekommenderas och det är då examinators ansvar att se till att sådan upprättas. Om en handlingsplan inför ny examinationen upprättas, mejlas en kopia till VFU-koordinator.
- Examinator meddelar VFU-koordinator studentens namn och antal dagar som VFU:n ska innefatta.
- Studenten tar kontakt med VFU-koordinator för att planera och beställa ny VFU-plats.
- VFU-koordinator beställer ny VFU-period hos VFU-samordnare. När placering är klar att påbörjas skickar koordinator handledares kontaktuppgifter till student och examinator.
- Kursansvarig mejlar handledare och student samtliga VFU-dokument som ska användas under VFU:n
- Handledaren skickar in omdömesformuläret till examinator, när studenten fullgjort sin VFU-period.
- Efter avslutad VFU examinerar examinator.
Hanteringsordning för ny examination - examinationstillfälle 3
- Samma som vid examinationstillfälle 2: punkt 1-3.
- Inför det tredje examinationstillfället måste studenten kontakta och boka tid för möte hos programansvarig för VFU. Under mötet redovisas och diskuteras hur studenten arbetat med att utveckla de förmågor/färdigheter som underkänts av examinator, samt hur studenten eventuellt kan gå tillväga för att ytterligare förbereda sig för examinationen. Studenten informeras också om att ännu ett tredje underkänt VFU-betyg på samma kurs innebär att studenten inte får fortsätta utbildningen.
- När studenten är redo för VFU, kontaktas VFU-koordinator för att planera och beställa ny VFU-plats.
- VFU-koordinator beställer ny VFU-period hos VFU-samordnare. När placering är klar att påbörjas skickar koordinator handledares kontaktuppgifter till student och examinator.
- Kursansvarig mejlar handledare och student samtliga VFU-dokument som ska användas under VFU-kursen. Student och handledare rekommenderas även att tillsammans gå
igenom om handlingsplanen - Handledaren skickar in omdömesformuläret till examinator, när studenten fullgjort sin VFU-period och därefter examinerar examinator.