VFU-guide för handledare på korta program

Planera VFU-perioden med hjälp av följande punkter:

• Studenten planerar VFU:n tillsammans med handledaren. Omdömesformuläret, kursplanen, Handledarbrevets information, i förekommande fall, den individuella utvecklingsplanen, används som grund för planeringen.
• VFU-kursen inleds lämpligen med auskultationer av handledarens undervisning som förberedelse till den egna undervisningen. Auskultationer kan även, efter överenskommelse, genomföras hos andra lärare än handledaren. Det är också intressant och lärorikt att under en dag följa en lärare och under en annan dag följa en klass.
• En tidsmässig planering görs där följande aktiviteter läggs in: auskultationer, egen undervisning inklusive planeringstid, konferenser, tid för pedagogiska samtal och
  utvärdering, information om skolans olika funktioner.
• Det är viktigt att VFU-perioden planeras så att den sker i en följd och inte sprids ut över en längre tid än den aktuella VFU-kurstiden sträcker sig.
• De studenter som läser en teorikurs parallellt med sin VFU, till exempel KPU helfart, behöver även planera sin VFU med hänsyn till de campusförlagda dagarna.
• Observera att kurserna på de olika programmen är olika fördelade på veckor och timmar, så utgå alltid från de direktiv som gäller för aktuell kurs.

I vissa kurser, som inte är VFU-kurser, ingår det att studenterna ska genomföra fältstudier, så kallade fältdagar. För dessa dagar gäller följande:

• Studenten har gjort del av sin VFU på enheten och är bekant med den.
• Studenten kontaktar skolan, vanligtvis via handledaren, och får tillåtelse att genomföra uppgiften på skolan.
• Handledaren ska inte behöva kommentera eller följa upp fältstudien.
• I studentens fältstudieuppgift ska det framgå att handledaren inte ska engageras utan att studenten ska klara sig själv

För varje ny VFU-period ska studenten kunna ta ett allt större ansvar för att, under den avslutande VFU-perioden, kunna axla ett helhetsansvar. Det är viktigt att detta finns i åtanke och förbereds under de tidigare VFU-perioderna.

Helhetsansvar innebär att studenten får en möjlighet att öva och prövas i sitt kommande yrke, det vill säga agera socialt och didaktiskt under en längre sammanhållen tid. I praktiken innebär det att studenten i så stor utsträckning som möjligt tar över de uppgifter som handledaren brukar ha. Det gäller till exempel att undervisa i helklass/arbete i barngrupp, föräldrakontakter, dokumentation, reflektion, planering, genomförande, utvärdering, bedömning och återkoppling samt inom förskola och fritidshem praktiskt arbete exempelvis i samband med måltider. Studenten ingår ofta i ett arbetslag, och tar alltså den del av ansvaret som handledaren brukar ha i det dagliga arbetet. När det gäller speciella uppdrag som handledaren har, kan studenten överta dessa efter överenskommelse.

Handledare och student ska gemensamt åstadkomma att studenten tar ett kliv fram, medan handledaren tar ett steg tillbaka. Inför helhetsansvaret behövs ett samtal om hur studenten ska få chansen att agera självständigt, och samtidigt få feedback på sin insats.

För varje ny VFU-period ska studenten kunna ta ett allt större ansvar för att, under den avslutande VFU-perioden, kunna axla ett helhetsansvar. Det är viktigt att detta finns i åtanke och förbereds under de tidigare VFU-perioderna

Helhetsansvar innebär att studenten får en möjlighet att öva och prövas i sitt kommande yrke, det vill säga agera socialt och didaktiskt under en längre sammanhållen tid. I praktiken innebär det att studenten i så stor utsträckning som möjligt tar över de uppgifter som handledaren brukar ha. Det gäller till exempel undervisa i helklass/ arbete i barngrupp, föräldrakontakter, dokumentation, reflektion, planering, genomförande, utvärdering, bedömning och återkoppling samt inom förskola och fritidshem praktiskt arbete exempelvis i samband med måltider. Studenten ingår ofta i ett arbetslag, och tar alltså den del av ansvaret som handledaren brukar ha i det dagliga arbetet. När det gäller speciella uppdrag som handledaren har, kan studenten överta dessa efter överenskommelse.

Handledare och student ska gemensamt åstadkomma att studenten tar ett kliv fram, medan handledaren tar ett steg tillbaka. Inför helhetsansvaret behövs ett samtal om hur studenten ska få chansen att agera självständigt, och samtidigt få feedback på sin insats.

I varje kurs är det vissa mål som ska tränas och uppnås, såväl didaktiska som sociala. Därutöver behöver du som student träna på allt annat som ingår i en pedagogs verktygslåda. Det handlar om allt från att tala och använda rösten, hantera eget och avläsa andras kroppsspråk till att bygga relationer och skapa förtroende. Men även sådant som taveldisposition, administrativa rutiner och kollegialt ansvarstagande är viktiga områden att synliggöra och träna på. Tips: Ta hjälp av Professions- och utvecklingsguidens olika exempel på förmågor som listas under kännetecken.

 

Tänk på att det är viktigt att studenten förstår att du som handledare gör både formativa och summativa utvärderingar, som har två olika syften och funktioner. Diskutera gärna med studenten hur du som handledare ser på de här båda typerna av utvärderingar för att undvika missförstånd.

Ett sätt att arbeta med formativ utvärdering är självvärdering. Det kan till exempel ske genom att studenten, efter ett pass med barn eller elever, kort får värdera sin insats mot något eller några målkriterier. Sedan ger du som handledare din återkoppling. På så sätt kan man uppnå en gemensam bild av hur studenten kan fortsätta att utveckla sina förmågor.

Den kritik eller feedback som du ger har alltid syftet att leda till förändring i form av förbättring och kunskapsutveckling. Därför bör fokus ligga på handlingen, inte personen, och du bör ha ambitionen att göra kritiken genomtänkt, förståelig, saklig och ärlig. Positiv återkoppling kan gärna ges i grupp medan negativ bör ges enskilt.

Fråga studenten vad han eller hon vill utveckla eller vad du som handledare ska titta på. Studenten har ofta god insikt om vad som behöver övas. Det måste finnas utrymme för studenten att öva och att pröva egna teorier och sådant som studerats i utbildningen, samt att misslyckas. En student som är ute på VFU ska inte ”bedömas” hela tiden. Bestäm istället vad som ska prövas och när. Olika förmågor kan prövas vid olika tillfällen. Det är viktigt att studenten vet när utvärdering sker under VFU:n.

När studenten värderar sina insatser och handledaren ger återkoppling är det bra att utgå från kriterierna i omdömesformuläret (kriterierelaterad återkoppling). Det kan också vara bra att ta stöd i en lista över kännetecken. Utöver kriterierna kan man vid en återkoppling också jämföra med studentens tidigare insatser (individrelaterad återkoppling), eller utgå från sina egna personliga uppfattningar (intuitivt relaterad återkoppling). När det gäller den slutliga utvärderingen av studentens kunskaper är det mycket viktigt att hålla sig till de formella kriterierna som finns i omdömesformuläret, annars är risken stor för att studenterna inom Lärarprogrammen inte bedöms likvärdigt.

Tre frågor som student och handledare kan utgå ifrån och diskutera gemensamt:

• Vad är det studenten förmodas lära sig?
• Vad kan studenten och vad har studenten uppnått?
• Vad behöver studenten lära sig mer om och hur ska detta ske?

Mot slutet av VFU-perioden planerar ni in en avslutande och framåtblickande summering tillsammans med studenten. Den här avslutande värderingen bör baseras på de samlade erfarenheter som ni tidigare lyft under VFU:n. För att skapa ett underlag inför en avslutande värdering och summering är det nödvändigt med kontinuerlig återkoppling under hela VFUperioden. Du bör uppmuntra studenten att själv värdera sina insatser och sedan koppla det till kursens omdömesformulär och olika kännetecknen i lista över kännetecken. Inför denna summering bör du också tänka på vilket sätt studenten förklarar sina framgångar och misslyckanden.

Vi förklarar ofta framgång och misslyckanden med externa och interna faktorer. Dessa kan exempelvis synliggöras genom frågor av typen: Hur gick det? Varför blev det så här? (orsaksförklaring). En gemensam och nyanserad analys av svaren på sådana frågor kan bidra till att studenten fördjupar sin självkännedom. På så sätt blir analysen till hjälp för fortsatt kunskapsutveckling.

Den värderande summeringen skapar förutsättningar för fortsatt kunskapsutveckling och fördjupad självkännedom hos studenten, som kan arbeta vidare med att bli en professionell lärare. Det är du som handledare som ansvarar för att denna summering kommer till stånd.

Tre exempel på kommentarer en handledare kan ge en lärarstudent:

1. Du är tydlig och strukturerad i ditt ledarskap (kriterierelaterad återkoppling)
2. Du har mycket bättre kontakt med barnen/eleverna nu än under din förra VFU (individrelaterad återkoppling)
3. Jag tycker det är viktigt att du ger barnen/eleverna lite längre betänketid efter att du har ställt en fråga, innan du ger ledtrådar eller frågar någon annan (intuitivt relaterad återkoppling)

Handledarens uppgift är inte att sätta betyg - det gör kursansvarig lärare eller examinator. Däremot lämnar du som handledare ett omdöme, via omdömesformuläret, som ligger till grund för kursbetyget. Det är viktigt att du som handledare sätter dig in i de förmågor som ska examineras. I vissa kurser bjuder kursansvarig lärare in till informationsträffar där du får lära dig mer om kursens mål och hur dessa ska tolkas och utvärderas under VFU:n. I andra kurser delges du denna information via mejl från kursansvarig

De kurser som ges vid Linköpings universitet kännetecknas av en tydlig integration mellan ämne/områden, didaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under varje VFU-period ska den studerande öva och prövas på tillämpade sociala och didaktiska lärarförmågor.

Lärandemålen för respektive VFU-period finns preciserade i kursplanen. Du som handledare har en central roll i examinationsprocessen genom det professionella omdöme av studentens sociala och didaktiska lärarförmågor som du lämnar. Examinator är ytterst ansvarig för examinationen och betygssättningen.

I varje enskild VFU-kurs skrivs kursens mål fram i ett omdömesformulär och det är det dokumentet som ligger till grund för examinators bedömning. Till varje kursmål finns det bedömningskriterier, vilka är kvalitativa beskrivningar av hur målet kan uppfyllas. Vi rekommenderar att du och din handledare stämmer av hur du ligger till efter cirka halva VFU-perioden och tillsammans diskuterar och konkretiserar hur och vad du kan utveckla för att nå målet eller, om möjligt, den högre nivån.

Handledaren ansvarar för att i slutet av VFU-perioden fylla i omdömesformuläret. Handledaren kryssar för det bedömningskriterium som bäst motsvarar visade sociala alternativt didaktiska kompetenser på respektive mål samt motiverar och exemplifierar omdömet. I samband med det avslutande handledningssamtalet, delger handledaren dig sina omdömen. Du kan då be att få en kopia på omdömesformuläret, innan handledaren skickar in det till kursansvarig/examinator. Det är slutligen kursens examinator som väger samman och gör en helhetsbedömning av kursmålen, där hänsyn även tas till eventuella övriga prestationer i kursen.

Utvecklingsplanen är ett dokument som studenten ansvarar för att fylla i. I Utvecklingsplanen sammanfattar studenten, med stöd av handledaren, de styrkor och utvecklingsområden som studenten visat under innevarande VFU-period. Studenten formulerar där, med handledarens stöd, exempel på sådant som studenten kan/bör träna på inför kommande VFU-period.

Målet med att upprätta en utvecklingsplan är att studenten ska kunna uppmärksamma och följa sin egen utveckling. Den ska främst ses som ett stödmaterial för studenten. I en del VFU-kurser kan Utvecklingsplanen ingå som en del i en kursuppgift, till exempel som underlag för reflektion.

Vi rekommenderar att student (och handledare) även för loggbok och noterar de tankar och reflektioner som uppkommer under VFU- perioden.

Utvecklingsplan för VFU

• Inför VFU-perioden tar du del av handledarbrev, omdömesformulär och studentens VFU-uppgifter, för att planera för studentens medverkan i undervisning så att övning och prövning möjliggörs.
• I början av VFU-perioden har du och den studerande ett samtal där ni tillsammans planerar innehåll och upplägg samt diskuterar omdömesprocessen och går igenom de dokument som ligger som underlag för omdömet.
• Formativ feedback på sociala och didaktiska lärarförmågor sker löpande under VFUperioden. Sådan feedback kommuniceras i regelbundna samtal med studenten. Professions- och utvecklingsguiden samt Utvecklingsplanen är bra verktyg i denna process.
• Prövning sker i slutet av VFU-perioden och utgår alltid ifrån kursplanens mål och kriterier, vilka står preciserade i Omdömesformuläret. Det är viktigt att den studerande får tydlig information om när och hur övning respektive prövning sker och det är viktigt att avsätta tid för detta. Man bör undvika att inskränka prövningen till enstaka lektioner. En alltför lång tidsperiod bör heller inte avsättas för prövning, eftersom den studerande då inte får tillräckligt med tid att öva de tillämpade sociala och didaktiska lärarförmågor som skall prövas.
• Efter att den studerandes tillämpade sociala och didaktiska lärarförmågor prövats fyller du självständigt i omdömesformuläret. Det är viktigt att du tydligt redovisar och motiverar dina omdömen. 
• Gå därefter igenom det ifyllda omdömesformuläret tillsammans med studenten och för ett samtal kring hur sociala och didaktiska lärarförmågor kan vidareutvecklas. 
• Skicka in omdömesformuläret digitalt enligt instruktioner, senast en vecka efter avslutad VFU. OM det återstår VFU-dagar (t.ex. på grund av sjukdom), meddelas kursansvarig när dessa är inplanerade och när studenten beräknas vara klar.
• Examinator kontaktar handledare om det är några frågetecken. Examinator sammanväger studentens insatser och sätter ett betyg. Vid betyget Underkänt har den studerande rätt till ytterligare två examinationstillfällen. Kursansvarig ansvarar då för att upprätta en handlingsplan tillsammans med studenten och därefter beställa ny VFU-period via VFU-koordinator.