För grundskolan

Från att Teknikämnet varit ett valbart verkstadsinriktat skolämne på 60- och 70-talen, mest för pojkar på högstadiet, via ett tekniskt inslag i NO-ämnena med fokus på ”vardagsteknik” under Lgr80, är Teknik sedan Lpo94 ett eget obligatoriskt skolämne för alla i grundskolan.

Innehåll på sidan

  • Grundskolans teknikämne
  • Tre argument
  • Teknikämnets fokus
  • Om undervisningens karaktär
  • Länkar
Barn pekar på klocka gjord av papper som sitter på väggen. Foto Unsplash

Grundskolans teknikämne

Teknik är ett skolämne där syftet är att eleverna ska utveckla en grundläggande teknisk bildning. Ämnet har i timplanen tilldelats 200 klocktimmar, fördelade på skolans stadier enligt följande:

  • Åk 1-3: 47 timmar
  • Åk 4-6: 65 timmar
  • Åk 7-9: 88 timmar

Tre argument

Dagens teknikämne i grundskolan är ett allmänbildande skolämne där fokus på undervisningen kan sägas vila på tre övergripande argument:
· varje elev ingår i ett samhälle och ett världssamfund där kunskaper om den konstruerade världen är en förutsättning för en medborgerlig och demokratisk hantering av de ofta komplicerade frågor som berör individer, samhällen och miljö.
· elever behöver ges en egen teknisk handlingsberedskap kring frågor som ligger dem nära, sätt att analysera och ta sig an sina tekniska önskemål och behov.
· det svenska samhället behöver tekniskt medvetna medborgare som kan tänka sig att arbeta eller studera inom teknikintensiva områden.
Att utifrån de argumenten göra tekniken runt omkring oss ”synlig och begriplig” för eleverna är ett viktigt motiv för skolans teknikundervisning. Teknikämnet är det skolämne som har huvudansvaret för detta – även om andra skolämnen också tar upp människans tekniska verksamheter, fast på andra sätt.

Ungdomar plockar upp sladdar ur låda. Foto Katarina Rehder

Teknikämnets fokus

Ämnet teknik handlar om att genom konkreta upplevelser och målinriktad undervisning hjälpa eleverna att bättre förstå den konstruerade världen, att se mönster i den historiska förändringen, att successivt utveckla en förmåga att tänka över tekniken i termer av system, att kunna värdera teknikens ändamålsenlighet och konsekvenser, liksom att förstå varför tekniken förändras. Det kan röra teknik både nära och långt borta, i andra tider och på andra platser. Att också relatera människans tekniska verksamhet till aspekter av hållbar utveckling är nödvändigt för att eleverna ska förstå teknikens roller, inte minst inför framtiden. Undervisningen behöver därför också på olika sätt belysa hur människan utvecklar nya tekniska lösningar och eleverna ska få möjligheter att själva både följa och pröva några sådana processer.
Efter sådan undervisning är målet att eleverna ska vara redo att fundera över sin egen och omvärldens tekniska framtid på ett mer genomtänkt sätt. Det bygger på att de utvecklat flera tekniska kompetenser, en teknisk bildning, som gör det möjligt för dem att bättre agera i frågor som rör den konstruerade världen.

Flicka tittar in i kameran och har hörlurar på sig. Foto Unsplash

Om undervisningens karaktär

Undervisningen behöver präglas av noga utvalda undervisningsexempel och teman, en väl genomtänkt begreppsanvändning och varierade metoder. Det finns anledning att se över den teknikundervisning som traditionellt genomförts, eftersom undersökningar och inspektioner visar att den t.ex. präglats av alltför mycket ”oreflekterat görande”. Det betyder, enkelt uttryckt, att eleverna bl.a. måste få mer undervisning OM teknik, och inte lika mycket undervisning I teknik, som tidigare varit fallet. Ett sätt att öka den graden är att, så ofta det går, se till att människans förhållande till tekniken är en del av teknikundervisningens innehåll. Om fokus ligger på att lära eleverna mycket I teknik, att färdighetsträna dem för att behärska vissa tekniker (sätt att göra), begränsar man människans roll till deras egna individ.
Men, att undervisa OM teknik betyder inte att eleverna endast ska läsa eller se på film om teknik. Här gäller det att undervisa på ett utmanande, intresseväckande, konkretiserande, upplevelserikt och språkutvecklande sätt. Studiebesök, inbjudna ”experter”, autentiska uppgifter, samverkan med kommuner, företag och organisationer kan vara exempel på sådant som gör undervisningen mer relevant.
Att eleverna ska bli duktiga I teknik, att träna i att till exempel bygga med vissa material, behärska ritningslära eller bli bra på att programmera hinns helt enkelt inte med inom teknikämnets ram. Däremot måste de få pröva olika saker, inse de tekniska möjligheterna och svårigheterna i vissa tekniker eller teknikområden.
För att finna inspiration till nya sätt att tänka över hur teknikundervisningens 200 timmar kan fördelas för att uppnå målen och täcka det centrala innehållet har CETIS utvecklat materialet ”200 timmar Teknik”. Vi hoppas det kan vara ett stöd i utvecklingen av ämnet. Lycka till!

Länk till vidare läsning

Denna länk leder till CETIS arkivlösning. Där hittar du alla inspirationsmaterial samt nyhetsbrevsarkiv. Där finns också information om tillgänglighetsfrågor, läs mer genom att klicka på "Om webbplatsen".

Till CETIS huvudsidaVisa/dölj innehåll