Barns kulturarv - arkivets visuella röster

Händer i vita handskar håller i barnteckningar.
Den kunskap som finns om barns kulturarv och om hur barn är representerade i kulturarvsinstitutioner är idag begränsad. Det vill forskarna i projektet ändra på. Svenskt Barnbildarkiv

Vi undersöker på vilka sätt svenska barns egna kulturarv kan göras till en självklar del av det svenska kulturarvet. Genom att studera Svenskt barnbildarkivs (SBBA) insamling, bevarande och arkivering av barns visuella uttryck ställer projektet frågan vilken rätt barn har till ett eget kulturarv.

Kulturarvet ska när det är som bäst fostra respekt för kultur och sociala mångfald samt utmana förgivettagna idéer om samhället. Kritiska kulturarvsstudier betonar behovet av att i större utsträckning inkludera underrepresenterade grupper i de nationella kulturarven.

En viktig underrepresenterad grupp är barn. Att inkludera barns egna kulturer i begreppet kulturarv ger möjligheter att utmana idéer som tas förgivna inom kulturarvsstudier, så som maktrelationer, bevaringsstrategier samt vad och vems kulturarv som bevaras.

FN:s Barnkonvention och de svenska kulturpolitiska målen slår fast att barn har rätt till yttrandefrihet och att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Med det följer att barns egen kultur har ett egenvärde, att de kulturella artefakter som de producerar utgör ett kulturarv som är värt att samla in, bevara och arkivera i sin egen rätt. Den kunskap som finns om barns kulturarv och om hur barn är representerade i kulturarvsinstitutioner är idag begränsad. Det vill det här projektet råda bot på.

Barns visuella röster

Syftet med projektet är att undersöka hur insamling, registrering, kategorisering, bevarande och arkivering lyfter fram barns egen kulturproduktion som källor till kunskap om barns sociala och kulturella liv och livsvillkor sett över tid. I fokus för insamlingen av forskningsmaterialet och digitaliseringsprojektet står barnkonventionen så som den uttryckts och tolkats under de 30 år sedan ratificeringen fram till 2020 då den blivit svensk lag. Digitaliseringen gör barns bilder digitalt tillgängliga, sökbara och forskningsbara. På så vis utökas möjligheterna att undersöka barns kulturarvets vem, vad, hur och varför.

Fyra forsknings- och digitaliseringsdelar

  • Metadata/taxonomisystem - Inventering och teoretisk utforskning av SBBAs standardiserade katalogiseringssystem utifrån barns perspektiv och barnperspektiv. Fokus är på vilken syn på barn som är rådande i arkivet när bilder kategoriseras.
  • Digitalisering och analyser av befintliga barnkonventionskollektioner i SBBA. Fokus är på hur barn själva tolkat barnkonventionen, barns rättigheter, lika värde och barns politiska deltagande.
  • Insamling, digitalisering och analys av nya bildsamlingar samt intervjuer med fokus på att barnkonventionen blivit lag.
  • Insamling, digitalisering och analys av barns digitala online bilder. Metadata i form av intervjuer med barn samt etik och bevarande frågor kring barns digitala kulturarv.

Om DIGARV-programmet

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Vitthetsakademin inom ramen för DIGARV-programmet. Programmet främjar digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar, främst inom humaniora och samhällsvetenskap. 
Digarv.se 
Deltagande forskningsprojekt/barns-kulturarv

Seminarium

Barn har rätt – om barns och ungas delaktighet och medverkan i kulturarv

Seminarieserie om Jämställt kulturarv. Vem har tillgång till kulturarvet, vem representeras och vem väljer ut vad som ska bevaras för framtiden? Det är angelägna frågor som vi tar upp i vår seminarieserie “Jämställt kulturarv – Demokratin 100 år” som sänds i fem delar i december.

Projekt kring FN:s barnkonvention

2007:002 Förskolebarn möter barnkonventionen

Under hösten 2006 jobbade Malmös förskolebarn i ett projekt kring FN:s barnkonvention. Projektet var ett samarbete mellan kommunens barnkulturcentrum Blå hästen (som var initiativtagare), Barn- och ungdomskulturgruppen, Rädda Barnens Malmöförbund och Malmö Stadsbibliotek. Projektet bestod av flera olika delar som alla handlade omBarnteckning med många färgerTeckning av Andre, 5 år, Malmö 2006, Svenskt barnbildarkiv Foto Svenskt Barnbildarkiv att barnen skulle få möta 10 av Barnkonventionens artiklar med kulturens utryck som instrument. Bild, litteratur och musik var det utryck som de använde i projektet. I samband med projektet ritades bilder som alla är inspirerade av dessa tio artiklar och skapade av 5-åringar från hela Malmö. Samlingen är från Svenskt Barnbildarkiv, 2006. Barnteckning med många färgerTeckning av Rassak, 5 år, Malmö 2006, Svenskt barnbildarkiv Foto Svenskt Barnbildarkiv

Nyheter

Publikationer

Projektgrupp

Expertgrupp

Projektet har en internationell rådgivande grupp som bidrar med viktig kunskap för projektet.

  • Ulrika Kjellman, Uppsala universitet
  • Pävi Venalainen, the Art Centre for Children and Young People's Archive i Finland
  • Marek Tesar, University of Auckland, Nya Zeeland
  • Natalie Coulter, York University, Canada

Första fysiska mötet med referensgruppen oktober 2022.

Projektet har en internationell rådgivande grupp som bidrar med viktig kunskap för projektet.

LiU organisation