Beredskapshänsyn i utveckling och långsiktsplanering av transportsystem, BULT

Motorväg ovanifrån med många fordon

Sveriges totalförsvar är under återuppbyggnad och behovet av kunskaps-underlag är stort och tidskritiskt. Syftet med forskningsprogrammet är att skapa ny kunskap om hur beredskapshänsyn kan integreras i utveckling och planering av transportsystemet.

Programmet har sitt säte på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI men utförs i form av ett partnerskap mellan FOI, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), avdelningen för logistik- och kvalitetsutveckling vid Linköpings universitet (LiU) och avdelningen för transportplanering vid Kungliga tekniska högskolan (KTH).

I detta forskningsprogram ligger fokus på det samlade transportsystemets resiliens vid kris och krig. Med resiliens avser vi ett system, en aktörs eller en logistikkedjas förmåga att återhämta sig till sin tidigare funktion – alternativt övergång till en ny, mer välfungerande funktion efter störning.

Forskningsprogrammet tar fasta på varuförsörjning och kritisk infrastruktur som ett centralt samhälleligt behov i kris och krig. Det övergripande syftet med forskningsprogrammet är att bygga kunskap kring hur beredskapshänsyn kan integreras i utveckling och planering av transportsystemet, vilket förväntas bidra till att stärka transportsystemets resiliens och därmed dess förmåga att upprätthålla varuförsörjningen i kris och krig. För att kunna uppnå syftet med forskningsprogrammet är det nödvändigt att bygga kunskap om hur beredskapshänsyn kan integreras i beslutsprocesser inom såväl den statliga styrningen som inom näringslivet samt vad beredskapshänsyn i praktiken innebär.

Erik Sandberg, professor vid Linköpings universitet, leder arbetet med resilienta varuförsörjningskedjor.

Forskningsprogrammet har fem målsättningar:

  1. Analysera hur logistiksystem som hanterar kritiska flöden av varor i Sverige ska kunna bli mer resilienta i händelse av krig samt hur kritiska distributionsvägar kan säkras.
  2. Att utifrån dagens trender inom teknikutveckling, exempelvis digitalisering, energiomställning och fordonsframdrift, analysera vilka av dessa som stärker respektive försvagar resiliensen i ett framtida transportsystem och infrastrukturen.
  3. Analysera vilka styrmedel och policyinstrument som kan användas för att integrera beredskapshänsyn i beslutsfattandet.
  4. Beskriva vad beredskapshänsyn innebär genom att ta fram scenarier för såväl hotbilden mot Sverige samt transportsystemets utveckling, för att utröna vad som skapar förutsättningar för att transportsystem ska fungera i kris och krig.
  5. Utveckla metoder för att bedöma transportsystems förmåga i framtida kris och krig men också möjlig framtida förmåga givet en målinriktad styrning för ökad resiliens.

Projekttid: januari 2023 till december 2027


Forskare i projektet

Aktuellt

Publikationer

Omslag för publikation ''
Fredrik Stahre, Linea Kjellsdotter Ivert, Erik Sandberg, Joakim Pihl, Thomas Ekström, Linnea Eriksson (2024)

Finansiär

Relaterad forskning

Relaterad forskning

Organisation