En av de viktigaste slutsatserna är att samarbete – både inom organisationer och mellan aktörer – är avgörande för att skapa redundans, agilitet och flexibilitet.
– Det är just genom samarbetet som vi kan bygga upp de här egenskaperna, säger Erik Sandberg, professor i logistik- och kvalitetsutveckling vid Linköpings universitet.
Gemensam planering, snabbare informationsdelning och ökad anpassningsförmåga är några konkreta effekter. Samarbete möjliggör också organisatoriskt lärande, där erfarenheter från tidigare kriser leder till bättre strategier.
Helhetssyn avgörande för hållbar resiliens
– Det handlar om att se helheten – en åtgärd som stärker en del kan samtidigt skapa problem i en annan, säger Erik Sandberg. Han nämner att byte av transportleverantör kan öka kapaciteten men försvåra informationsflödet.
Ett enskilt företags resiliens räcker sällan. Hela transportsystemet måste fungera som ett samordnat ”system-av-system” och det kräver samverkan mellan både företag och myndigheter.
Det är komplicerat att uppnå en bra resiliens
I en enkätstudie framträder tydliga skillnader mellan företag med hög respektive låg förmåga att hantera större störningar. Företag som bedöms som mer resilienta har ofta en utvecklad krisledning, erfarenhet av krisövningar och förberedda planer – samt förmågan att snabbt ta fram nya vid behov. De utmärker sig också genom ett mer omfattande samarbete, både internt och externt.
– I genomsnitt uppger större företag att de har en högre resiliensförmåga, men även bland dessa finns det de som bedömer sin förmåga som låg, menar Erik Sandberg.
Utmaningar kring ansvar, kostnader och samverkan
Trots goda exempel är medvetenheten om resiliensfrågor generellt låg och det finns hinder som försvårar utvecklingen.
– Det är komplicerat att uppnå en bra resiliens, säger Erik Sandberg.
Otydliga ansvarsfördelningar och osäkerhet kring kostnader gör det svårt att veta vem som ska driva olika åtgärder. En särskilt tydlig barriär finns mellan transportsystemets aktörer och myndigheter.
– Denna barriär blir tydligast i samband med att olika former av investeringar diskuteras, där det ibland är oklart vem som ska stå för ekonomiska kostnader och risker, avslutar Erik Sandberg.