Transportsystemet är en avgörande del av Sveriges totalförsvar och måste kunna stå emot olika typer av störningar inklusive längre avbrott. Det kan vara allt från naturkatastrofer, pandemier och cyber-/terrorattacker till militära hot och krig.
Genom åren har trender som avreglering, privatisering och globalisering gjort transportsystemet effektivare men också mer sårbart. Detsamma gäller för trenden mot digitalisering och automatisering. Transportsystemet är dessutom stort och komplext med många aktörer som samverkar på flera nivåer - företag inom industri och handel, transportaktörer som speditörer och åkerier samt infrastrukturhållare som hamnar, järnväg, vägar och flygplatser.
Geopolitisk osäkerhet och klimatförändringar
Den geopolitiska osäkerheten har ökat, klimatförändringar ställer högre krav på samhällets infrastruktur, och Sveriges satsningar på totalförsvaret medför att transportsystemet måste bli mer motståndskraftigt - mer resilient. Resiliens innebär förmågan att kunna motstå och snabbt återhämta sig vid en kris och återgå till en fungerande eller bättre nivå. Det kan handla om allt från att säkra viktiga försörjningskedjor till att förbättra samordningen mellan olika aktörer.
Lärdomar från tidigare kriser
Ett exempel på detta är hur Sverige under pandemin ställdes inför stora logistiska problem när efterfrågan på medicinsk utrustning, livsmedel och andra kritiska varor sköt i höjden.
– Tack vare snabb anpassning och samarbete mellan myndigheter och företag kunde flödena av dessa varor upprätthållas, även om det krävde stora omställningar, berättar Fredrik Stahre universitetsadjunkt på avdelningen logistik- och kvalitetsutveckling vid Linköpings universitet. Vi ser också exempel på hur effekterna av andra störningar som Ukrainakriget, avbrott inom sjöfart, cyberattacker med mera kan mildras genom en genomtänkt beredskap. Hur samspelar exempelvis företagsstrategierna med strategier för resiliens? Bör vi ha högre säkerhetslager och extra resurser? Fler alternativa leverantörer? Vi ser goda exempel på företag med färdiga kontinuitetsplaner, som har kontinuerliga krisövningar för hela organisationen och framför allt är snabba och tydliga i sin kommunikation internt och externt.
Forskning för framtidens transportsystem
I det pågående forskningsprojektet BULT (Beredskapshänsyn i transportsystemet) med Linköpings universitet, VTI, FOI och Försvarshögskolan som finansieras av Trafikverket undersöks hur man kan öka resiliensen i transportsystemet. Det handlar bland annat om att skapa ramverk och modeller som hjälper aktörer att förstå hur de kan öka sin egen beredskap och krishantering men också bidra till hela transportsystemets resiliens och i slutändan den nationella beredskapen.
– En nyckel till ett mer motståndskraftigt system är en bättre samordning internt i företagen, mellan aktörer i transportsystemet och med myndigheter. Ytterligare en förutsättning är att ha förmågan att lära sig av tidigare kriser för att kunna möta nästa kris på ett bättre sätt, säger Fredrik Stahre.
Studien bygger på en kombination av litteraturstudier och intervjuer med aktörer inom transportsystemet, såsom tillverkare, handel, hamnar, åkerier och berörda myndigheter. Fokus ligger på hur dessa aktörer kan öka sin resiliens och samordna sina insatser med andra. Ett särskilt fokus läggs på kritiska material som livsmedel, reservdelar och läkemedel, där en avbrottsfri tillgång är särskilt viktig för företagens och samhällets funktion under en kris.
