195 länder redovisar vad de tänker göra
Totalt handlar det om 195 länder som ska redovisa sina bidrag till det nya klimatavtalet 2015. Rapporterna innehåller information om staters ambitionsnivå för olika åtgärder, val av policys och policyinstrument, och institutionella prioriteringar. I det här forskningsprojektet sammanställs alla dessa rapporter och jämförs utifrån en lång rad kriterier. Kriterierna handlar dels om vilka sektorer och typ av åtgärder länderna inkluderar i sin planering. Planerar de för en total omställning av samhället eller enbart att fasa ut fossila bränslen, exempelvis? Länderna kommer också att jämföras och kategoriseras utifrån en rad indikatorer som bruttonationalprodukt per capita (BNP), humant utvecklingsindex (HDI), graden av demokrati, närvaron av sociala rörelser mm. Syftet är att hitta eventuella mönster och samband mellan länders klimatpolitiska ambitioner och andra faktorer. Projektet förväntas bidra till förståelsen av hur länders inhemska faktorer påverkar formandet av en effektiv internationell samordning av klimatpolitiken samt hur nya koalitioner utvecklas i global miljöstyrning. Denna kunskap blir viktig inför den kommande uppskalningen av Parisavtalets ambitioner.
Stor mängd data görs tillgänglig
Projektet bidrar på flera sätt till samhällsvetenskaplig miljöforskning. Empiriskt sammanställs en stor datamängd av klimatpolitiska åtaganden från alla länder som rapporterat till klimatkonventionen senast i höst. Studier som jämför länders klimatpolitik har hittills främst fokuserat på ett begränsat urval av länder, framförallt avancerade industriländer. Därför blir analysen av rapporterade bidrag från klimatkonventionens 195 länder ett viktigt tillskott. Projektet kommer också att göra nya data tillgängliga via den internationella förhandlingsbarometern – en världsunik serie enkätundersökningar som årligen mäter olika klimatpolitiskt engagerade gruppers uppfattningar om aktuella frågor.Metodiskt bidrar projektet genom att kombinera enkätdata med specifika uppgifter om staters politiska val och instrument i deras rapporterade bidrag till det nya klimatavtalet. Projektet har en unik möjlighet att identifiera och undersöka mekanismer som påverkar hur staterna bidrar till skapandet av en global kollektiv nyttighet. Flera analystekniker - från klusteranalys och tvärsnittsregressionsmodeller till fallstudier - kommer att användas för att undersöka bildandet av koalitioner eller grupperingar som karakteriseras av att de har liknande politiska prioriteringar samt strategier för sina utfästelser och val av styrmedel.
Hur staters inre processer påverkar internationellt samarbete
Teoretiskt bidrar projektet till den framväxande litteraturen kring staters roller i global miljöstyrning genom att analysera hur staters processer för beslutsfattande och institutionsuppbyggnad påverkar internationellt samarbete och hantering av globala kollektiva nyttigheter. Ambitionen är att komma bortom den tudelning i industri- och utvecklingsländer som hittills har dominerat internationell klimatpolitik.Projektet sammanför empirisk och metodologisk expertis vid Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, och teoretisk kunskap om jämförande miljöpolitik vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Projektets namn: Ett globalt knytkalas: Nya mönster i staters engagemang och prestation i internationellt klimatsamarbete
