Sök på liu.se

Klimatanpassningsarbetet måste accelerera, särskilt i städer som är sårbara för klimatrisker och extremväder. En utmaning för svenska städer är att genomföra nödvändiga anpassningsåtgärder i befintlig bebyggelse, vilket  behandlas i detta projekt.

Klimatfrågan, en av vår tids svåraste utmaningar. Forskningen vid Tema M följer två huvudspår. Det ena handlar om klimatpolitik i vid bemärkelse, det andra om klimatets biogeokemi framför allt med avseende på utsläpp av växthusgaser.

Klimatscenarierna för att begränsa den globala uppvärmningen till 2°C baseras på en storskalig användning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring (BECCS). Projektet kartlägger scenariernas socio-politiska förutsättningar.

Projektet syftar till att stärka fastighetsägares förmåga att klimatanpassa befintlig bebyggelse. Vi studerar hur klimatsårbarhet analyseras i olika fastighetsbestånd och hur bostadsområden kan klimatanpassas samtidigt som boendes mervärden ökar.

Utvecklingsländer kan frivilligt minska sina utsläpp av växthusgaser med eller utan stöd från rika länder. Men den praktiska tillämpningen går trögt. Det här projektet undersöker vad som krävs för att få det att fungera bättre

De senaste åren har ungas deltagande lyfts fram som avgörande för att finna hållbara lösningar på globala utmaningar om klimat, migration och hälsa. Trots detta fortsätter formerna för ungas representation i internationell politik att ifrågasättas.

Internationella förhandlingsbarometern (International Negotiations Survey på engelska) är en enkätbaserad plattform för tvärvetenskaplig forskning om internationell politik.

Projektet bidrar till utvecklingen av skräddarsydda klimatindikatorer för användare inom jord- och skogsbrukssektorn för att skapa mer användbara underlag i arbetet med klimatanpassning.

Projektet BRIGHT syftar till att bidra till effektiv klimatanpassning genom ny kunskap, optimerade metoder, förbättrade verktyg och användaranpassad data som kan hjälpa svenska kommuner att bättre anpassa sin bebyggelse till framtida värmeböljor.

Strandzoner är mycket produktiva och påverkar både kolinlagring och växthusgasutsläpp, men de förbises ofta i kolcykelstudier. Projektet integrerar dessa zoner i sjöars kolbalanser med hjälp av avancerade mät- och modelleringstekniker.