Teknikens del i systemet
Samhällets förväntningar på fordonsindustrins förmåga att leverera nya lösningar är också mycket höga och en viktig drivkraft för att nå transportpolitiska och klimatpolitiska mål. För Sverige, som har en stark fordonsindustri, är innovation och framsteg inom fordonsteknik också viktigt för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Sverige är ett glest befolkat land och vägtransporter är fortsatt nödvändiga för att åstadkomma en väl fungerande transportförsörjning.
För att kunna dra full nytta av den snabba takten inom fordonsutvecklingen är det även viktigt att förstå hur tekniken bäst kan utnyttjas i ett systemperspektiv. Ett exempel på detta är utvecklingen av hybridelektriska fordon och infrastruktur för energiförsörjning såsom laddstationer och elvägar.
Här är det inte bara utvecklingen av elektrisk framdrivning av fordon som är betydelsefull, utan även hur fordonen kan bli kraftförsörjda på ett sätt som minskar beroendet av fossila drivmedel och ökar energieffektiviteten. Andra exempel på områden där utveckling sker är effektiva och säkra autonoma fordon samt hur effektivt och individanpassat diagnostik- och prognosstöd för fordonsunderhåll kan ge ökad tillgänglighet och kapacitet i transportsystemet.
En intressant aspekt för framtidens fordon är möjligheterna som kan fås med uppkopplade fordon, vilket ger tillgång till stora mängder information och data. Data kan användas för att bygga modeller baserade på antingen fysikaliska principer eller rent datadrivna metoder. Dessa modeller är användbara i analyser och optimering av enstaka fordon, fordonsflottor, trafik, och infrastrukturfrågor. Systemmodeller kan till exempel användas för att analysera underhållsbehovet av fordon.
Optimering av motorer
Ett annat exempel är modellering av fordon, väg, trafik och förarbeteende för att studera hur samspelet mellan fordon och infrastruktur belastar drivlinan. Detta möjliggör optimering för minskade emissioner och bränsleförbrukning.
En viktig aspekt är att förstå interaktionen mellan människan och den nya tekniken. VTI och LiU har haft långvarig samverkan på detta område, bland annat i projekt där man genomfört tester i VTI:s körsimulatorer. VTI:s professorstjänst inom HMI, Human Machine Interaction, i transportsystemet syftar bland annat till att vidareutveckla samverkan mellan LiU och VTI på detta område.
VTI och LiU är, tillsammans och var för sig, inblandade i flera viktiga satsningar som adresserar utvecklingen av framtidens fordon. Bland dessa kan nämnas WASP, som adresserar teknik och metoder för autonoma system, FoI-plattformen för elvägar, Svenskt elektromobilitetscenter, EU-projekten ADAS&Me, Brave, Virtual samt flera fristående FFI-projekt m.m. Inom detta område finns stora möjligheter att ytterligare hitta goda synergier och utöka samverkan mellan LiU och VTI.
Kontaktpersoner inom VTI
• Arne Nåbo, forskningschef (FoI-plattform elvägar)
• Ingrid Skogsmo, forskningsledare (Trafik och trafikant)
Kontaktpersoner inom LiU
• Lars Nielsen, professor (Fordonssystem, WASP)
• Lars Eriksson, professor (Fordonssystem)
• Erik Frisk, professor (Fordonssystem)