Elektronisk identifiering inom offentlig sektor

Elektronisk identifikation inom offentlig sektor

Vid LiU studerar vi olika typer av förutsättningar för framgångsrik utveckling och användning av e-tjänster och elektronisk identifiering, även kallat e-ID eller e-legitimation.

Våra studier inom elektronisk identifiering på det nationella planet genomförs samverkan med de centrala aktörerna inom området; myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket, e-ID leverantörer och utfärdande banker, den koordinerande E-legitimationsnämnden, andra relevanta myndigheter och ansvariga departement. Vi är nationellt ledande inom forskningsområdet offentlig elektronisk förvaltning även känt som e-government. Vi är även unika i vårt slag med vårt tydliga fokus på forskning om e-ID.

Med vår kompetens och långa erfarenhet undersöker vi hur man kan förbättra utveckling, införande och användning av e-ID som en del i framgångsrik e-förvaltning genom utveckling och användning av e-tjänster. Det som gör det speciellt är just att användaren måste kunna identifieras på ett säkert sätt för att kunna använda e-tjänster inom offentlig sektor och hos privata företag och andra organisationer. Vi märker tydligt att intresset för e-ID ökar internationellt samarbetar även med utländska forskare inom området.

Visa/dölj innehåll

Det är tydligt att e-ID har en mycket stor samhällsnyttig funktion att fylla, både i privat och yrkesmässigt bruk. 

Fredrik Söderström, forskare vid avdelningen för Informatik

Visa/dölj innehåll

Sverige – ett föregångsland inom e-ID

I Sverige beskrivs ofta den nuvarande lösningen för e-ID som en stor framgång där BankID för närvarande är den dominerande typen. BankID är i grunden en marknadslösning där bankerna gemensamt agerar som utfärdare till sina kunder. Detta möjliggör att kunderna kan legitimera sig, logga in och skriva under avtal och godkänna transaktioner hos bankerna men också nå e-tjänster hos många olika offentliga myndigheter såväl som kommuner och vårdgivare. 

E-legitimation är mycket mer än bara teknik

Baserat på vår forskning ser vi dock fortfarande ett alltför ensidigt fokus på t ex teknik och avtal när man inför e-ID lösningar inom offentlig sektor. I de fall vi studerat uppstår därmed tydliga problem när e-ID lösningar införs utan att behoven och kraven hos de berörda aktörerna först kartlagts. e-ID är även en mycket avgränsad teknisk lösning som kan tolkas på flera olika sätt och när olika aktörers tolkningar skiljer sig blir det tydliga problem. Vi menar därmed att det är tydligt att både forskning och praktik är i stort behov av ny kunskap inom området e-ID; kunskap som i sig utvecklas med ett mycket bredare fokus än bara teknik - kunskap som är som klippt och skuren för att utvecklas inom vårt forskningsområde Informatik där vi har ett mycket bredare perspektiv på tekniska företeelser t ex baserat på människor och organisation.

E-legitimation är nyckeln till vårt digitala samhälle

En elektronisk ID-handling är jämförbart med pass, körkort och andra fysiska legitimationshandlingar. I takt med att utvecklingen av e-tjänster som hanterar känsliga personuppgifter växer, ökar behoven och kraven på e-ID. Idag är ledande myndigheter som Skatteverket och Försäkringskassan helt beroende av en fungerande och säker e-ID lösning för medborgare och företag. Utan e-ID skulle Sverige kastas nästan 20 år tillbaka i tiden och tvingas hantera ärenden på papper vilket är något som dagens effektiviserade myndigheter saknar resurser för. Dessutom skulle vi som medborgarna skulle stå utan möjlighet att använda e-tjänster för att till exempel deklarera, adressändra och anmäla vård av barn (VAB).  I yrkesmässigt bruk är till exempel vården helt beroende av sitt e-ID, tjänstelegitimationen SITHS, för fysisk och elektronisk identifiering samt framförallt för att säkerställa patientsäkerhet och integritet. Dessutom blir e-ID även en av grundförutsättningarna för patienter att i allt högre grad kunna ta del av sin egen patientinformation. I våra studier vid Region Östergötland haft vi tydligt sett att dessa införanden av e-ID inom vården blir problematiska. Det är till och med så att när denna tjänstelegitimation inte används på rätt sätt uppstår nya och allvarliga säkerhetsrisker. 

Det är tydligt att e-ID har en mycket stor samhällsnyttig funktion att fylla, både i privat och yrkesmässigt bruk. Denna digitala resurs blir i själva verket vår personliga nyckel till ett ständigt ökande digitalt tjänsteutbud på de flesta nivåerna av vårt moderna samhälle och även nyckeln till pågående och framtida satsningar inom offentlig digital utveckling och elektronisk förvaltning.

Svensk e-legitimation – en ny typ av e-ID

På det nationella planet i Sverige försöker man sedan 2011 införa en ny typ av e-ID lösning kallad Svensk e-legitimation i syfte att öka koordination och kontroll samt öppna upp för nya utfärdare. Denna insats ligger även i linje med nya EU-direktiv som kommer att tvinga medlemsländerna att acceptera utländska medborgares e-ID i sina e-tjänster. Efter att ha följt processen kring Svensk e-legitimation sedan starten kan vi dock konstatera att acceptansen och viljan att stödja denna lösning har varit mycket låg inom offentlig sektor vilket vi menar i sig tyder på att hela införandet haft ett för small perspektiv.

Relaterade projekt och resultat

Mellan 2011 och 2014 genomförde forskargruppen ett projekt finansierat av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) under namnet Future Use of Secure electronic identification (FUSe). Projektet resulterade i ett flertal publikationer riktade till forskningen såväl som till omgivande samhälle. Vi har sedan dess fortsatt publicera våra resultat på internationella konferenser, i forskningsjournaler samt även genomfört jämförande studier i samarbete med utländska forskare. En doktorsavhandling med fokus på utmaningarna kring e-ID inom offentlig sektor med särskilt fokus på hur berörda aktörer påverkats av och i själva verket även aktivt påverkat två införanden av e-ID (Svensk e-legitimation och SITHS tjänstelegitimation) kommer även att läggas fram under 2016 vilket av en händelse sammanfaller helt med när Svensk e-legitimation beräknas vara i full drift.

Utvalda publikationer
Visa/dölj innehåll

2019

2018

2017

2016

Kontaktperson
Visa/dölj innehåll

Relaterade forskare
Visa/dölj innehåll

Relaterad forskning
Visa/dölj innehåll