För många barn innebär placering i familjehem en chans till gynnsammare uppväxtvillkor, vilket har betydelse ur ett barn- såväl som samhällsperspektiv. Men när samhället omhändertar barn för samhällsvård har det också ett stort ansvar för att barnet ska få god vård under sin placering. En förutsättning för familjehemsvård av god kvalitet är att det finns ett tillräckligt stort antal familjehem. Helst ska antalet familjehem överstiga antalet barn i behov av en placering så att det är möjligt att välja ett familjehem utifrån barnets specifika behov. Många kommuner vittnar dock om att det råder stor brist på familjehem. Bristen på familjehem har många negativa konsekvenser. Den riskerar att leda till att barn placeras i familjehem som inte kan möta deras behov eller på institution, vilket i de flesta fall anses vara ett sämre alternativ. Den kan också leda till att barn förblir placerade i jourhem alltför länge eller akutplaceras i familjehem som inte är ordentligt utredda.
Brist på familjehem och dess konsekvenser
Antalet tillgängliga familjehem beror både på hur många människor som är villiga att bli familjehem och på hur många befintliga familjehem som är villiga att åta sig nya uppdrag. I ett tidigare projekt (Familjehem sökes. Rekrytering, bedömning och samverkan inom familjehemsvård) har vi undersökt förutsättningarna för att rekrytera nya familjehem. Vi visade då att det är ytterst få människor som kan tänka sig att bli familjehem. Att befintliga familjehem är villiga att åta sig nya uppdrag när ett tidigare har avslutats utgör därför en mycket viktig, kanske den viktigaste, delen av familjehemsförsörjningen. Dessutom har många barn som placeras i familjehem så komplexa behov att det krävs erfarna familjehem för att kunna möta dem på ett bra sätt. Hur tillgången på bra familjehem kan säkras är därför en av socialtjänstens viktigaste frågor.
Kunskap för att stärka familjehemsvården
Familjehemsvården har fått mycket uppmärksamhet i politiken under de senaste åren. Trots det saknas det grundläggande forskningsbaserad kunskap om vad familjehemsuppdraget innebär i praktiken, om hur familjehemmen upplever sitt uppdrag och dess villkor, och vad som påverkar deras inställning till att fortsätta vara familjehem. Sådan kunskap är nödvändig för att utveckla socialtjänstens arbete med familjehemmen på ett långsiktigt och hållbart sätt.
Projektet har en mixed methods-design. Genom en inledande explorativ intervjustudie identifieras områden av betydelse för familjehems beslut om nya uppdrag. Utifrån resultaten skapas frågor till en enkät som besvaras av ett större antal familjehem.
