Ett familjehem är ett enskilt hem som på socialnämndens uppdrag, mot ett arvode, tar emot barn för stadigvarande vård och fostran. Familjehemsvård är den prioriterade placeringsformen för barn och unga som inte anses kunna bo kvar hos sina föräldrar, men det råder brist på och konkurrens om familjehem.
Forskning om rekrytering av familjehem i tre delar
Projektet Familjehem sökes. Rekrytering, bedömning och samverkan inom familjehemsvården syftar till att undersöka förklaringar till bristen på familjehem genom att ställa tre övergripande frågor i tre olika delstudier. Hittills har resultat från delstudierna 1 och 3 publicerats.
1. Varför ansöker inte fler om att bli familjehem?
I delstudie 1 inbjöds slumpmässigt utvalda kvinnor och män i åldrarna 25–64 år utan tidigare erfarenhet av familjehemsuppdrag att delta i en enkät om hur de ser på familjehemsuppdraget och sina egna möjligheter att vara familjehem. Enkäten visade att bara ungefär en procent av de svarande uppgav att det är mycket sannolikt att de kommer att söka uppdrag som familjehem i framtiden. De främsta skälen till att inte bli familjehem handlar om brist på tid och brist på plats. Den faktor som av de svarande pekas ut som mest betydelsefull för att öka deras benägenhet att bli familjehem handlar dock om att känna sig säker på att få stöd i sitt uppdrag.
2. På vilka grunder bedöms sökande som lämpliga eller olämpliga?
I delstudie 2 analyseras på vilka grunder sökande bedöms som lämpliga eller olämpliga. Datainsamling har gjorts med en s k utredningslogg som utformats i nära samverkan med socialtjänsten i olika kommuner och uppföljande fokusgruppssamtal med handläggare och analysen av insamlade data pågår.
3. Hur hanteras konkurrensen om familjehem av kommuner genom mellankommunal samverkan?
I delstudie 3 har olika former av mellankommunal samverkan undersökts. Så här långt pekar resultaten på positiva erfarenheter av att samordna resurser för gemensam familjehemsrekrytering. Samtidigt kan det uppstå nya konkurrenssituationer mellan kommunerna som deltar i samverkan, vilket påverkar tillfredsställelsen. För familjehemmens del medför sådan samverkan ytterligare en part att förhålla sig till samtidigt som vissa upplever att de får mer stöd, t.ex. i förhandlingar med kommunen. Härnäst ska undersökas vad som finns att lära av tidigare samverkansformer inom familjehemsvården.
Finansiär och vidare forskning
Projektet finansieras av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och bygger vidare på planeringsprojektet Rekrytering, matchning och utredning av familjehem. I ett nytt forskningsprojekt – Hållbar familjehemsvård. Familjehems erfarenheter och vilja att ta emot nya placeringar – undersöker vi vad som får dem som är familjehem att vilja fortsätta vara det. Om du vill veta mer om projekten är du välkommen att höra av dig.
