Smaka lite först: Kommunikativa strategier för minskat matsvinn i förskolans måltider

En person som kastar överbliven pasta i papperskorgen.
AndreyPopov

Att minska "tallrikssvinnet" under förskoleluncher är en hårfin balans mellan matpreferenser, mättnad och våga smaka på ny mat. I detta innovativa projekt undersöker vi vilka kommunikationsstrategier som kan bidra till att minska matsvinnet.

Förskolans måltider är en arena för samvaro, socialt samspel, och lärande men också för en inte oansenlig mängd matsvinn. Det händer dagligen att barn inte gillar maten, att de har lagt upp för mycket, eller att de av någon annan anledning inte äter upp. Resultatet blir ett tallrikssvinn (eng: ”plate waste”) och innebär att överbliven mat i bästa fall hamnar i förskolans kompost, eller bara i soporna.

Samspel vid matbordet

I detta projekt undersöka vi om förskolemåltiden som en social praktik, där barn såväl som personal samspelar genom olika modaliteter: språk, ansiktsuttryck, och gester. Vi kommer att särskilt rikta blicken mot de tillfällen som dagligen bidrar till tallrikssvinn såsom till exempel uppläggning, där man lätt kan ta lite för mycket på sin tallrik, eller avslutning av måltiden, där barn och lärare förhandlar om huruvida man har ätit nog och lämnar resten att slängas.

En stor datakorpus av tidigare videoinspelade förskolemåltider kommer att användas i projektet. Med hjälp av två delvis överlappande teoretiska och metodologiska ansatser - etnometodologi och diskursiv psykologi - kommer vi att synliggöra tidigare outforskade aspekter av hur individuella matvanor och institutionella ordningar ständigt förhandlas runt bordet – och hur de alltför ofta bidrar till matsvinn. Analyserna av talad och förkroppsligad interaktion kommer att fokusera på hur psykologiska aspekter av ätbeteendet – såsom positiva eller negativa smakupplevelser, hunger och mättnad – hanteras i samspel mellan lärare och barn (och barnen emellan). Det är dessa samspelsprocesser som avgör exempelvis hur mycket mat barn lägger upp, och hur mycket de lämnar när de anser sig ha ätit färdigt.

Pedagogiska hjälpmedel

Genom att undersöka dessa frågor kommer vi att kunna ta fram pedagogiska hjälpmedel genom vilka förskolepersonalen och barnen tillsammans arbetar för att minska tallrikssvinnet. Detta kommer att ske i nära samarbete med förskolorna och resultera i kommunikativa rutiner (exempelvis hur man guidar barn till att först smaka för att se om barn gillar maten, eller andra sätt att säkra att barn inte tar för mycket mat på en gång) och pedagogiska bildmaterial som syftar till att höja barnens medvetenhet om att de bör undvika att slänga mat.

Publikationer

Omslag för publikation ''
Sally Wiggins Young, Annerose Willemsen, Jakob Cromdal (2023)

International Journal of Early Childhood Vidare till DOI

Forskning om måltider i förskolan

Kontakt

Forskare

Organisation