Diskursiv psykologi
Mitt huvudområde är diskursiv psykologi, en analytisk ansats som undersöker hur psykologiska tillstånd konstrueras i samtal och vilka konsekvenser det har för den sociala interaktionen. Den här ansatsen gör det möjligt för mig att förstå de olika detaljerna av vardagliga samtal och möten, från småord (mmm!, blä!) till beskrivningar av människor och beteenden som formar vår identitet och våra förväntningar på varandra. Jag har nyligen skrivit en metodbok för att förklara diskursiv psykologi från teoretiska utgångspunkter till en steg-för-steg guide för hur man kan använda det i praktiken. Min forskning fram till idag har främst fokuserat på två huvudområden: familjemiddagar och interaktionen i basgrupper inom PBL, olika vad gäller ämne, men förbundna genom ett fokus på social interaktion och psykologiskt tillstånd.Måltider och matvanor
Måltider hemma med familjen eller på förskolan kan verka vara en till synes vardaglig och trivial aspekt av livet men kan ge oss en viktig insikt om hur vi ser på matvanor, psykologiska tillstånd och sociala vanor. Min forskning strävar efter att fånga livet när det sker med hjälp av videoinspelningar av familjemiddagar och luncher på förskolor för att undersöka skeenden vi ofta tar för givna. Resultatet av detta arbete har hittills fokuserat på sådana frågor som att tycka om eller inte tycka om olika smaker (och hur dessa individuella erfarenheter sköts socialt), matpreferenser och övermättnad (och rätten att själva bestämma över vad vi tycker om och när vi har ätit tillräckligt). Jag fokuserar på hur psykologiska tillstånd blir till genom samtal och de sociala konsekvenser som följer på diskursiva praktiker.Interaktion i basgrupper vid problembaserat lärande
Problembaserat lärande (eller PBL) är en studentcentrerad metod för lärande som vilar på gruppinteraktion och hur studenter skapar kunskap genom att diskutera problem tillsammans. Min forskning har speciellt fokuserat på vad som händer i basgrupper, återigen baserat på videoinspelningar för att fånga detaljer av samtal och gester i en basgruppssituation. På detta sätt kan vi undersöka hur studenter klarar av sociala aspekter (t ex att vara en bra gruppmedlem) parallellt med akademiska aspekter (t ex vad kan räknas som kunskap). Här samspelar psykologi och socialt liv när studenter brottas med sin identitet som student och gruppmedlem samtidigt som de också ska inhämta färdigheter och kunskaper som är nödvändiga i kursen.
