Projektet inleddes med en genomgång av tre decenniers forskning om barns måltider. Den visade att tidigare studier främst fokuserat på näringsinnehåll och kostråd samt pedagogers perspektiv på måltiden medan själva vardagssituationerna – hur måltiderna faktiskt går till i förskolan – är betydligt mindre utforskade. Detta kunskapsgap är viktigt, eftersom barns tidiga matvanor påverkar både deras framtida hälsa och deras möjligheter att delta socialt i måltider, något som i sin tur kan motverka ojämlikheter i hälsa och lärande.
En del av projektet synliggör hur pedagoger stöttar de yngsta barnen genom exempelvis skedmatning. Genom att kartlägga varje steg i dessa interaktioner tydliggörs det omsorgsarbete som ofta är osynligt men helt avgörande för barns utveckling mot självständighet. Detta ger direkt användbar kunskap för utbildning av förskolepersonal och stärker kvaliteten i omsorgsarbetet.
Forskningen visar också att lek kan vara ett kraftfullt verktyg vid måltider. När barn engagerar sig i stödjande låtsaslekar blir maten mindre laddad, mer lustfylld och ofta lättare accepterad. Denna insikt kan bidra till att minska matsvinn, öka intaget av hälsosam mat och skapa mer harmoniska måltidssituationer – något som har stor betydelse både pedagogiskt och ekonomiskt.
En annan viktig delstudie visar hur barn introduceras för och får smaka på ny mat. Här framgår att detta inte enbart handlar om smakträning, utan om att stärka barns mod, nyfikenhet och delaktighet. Det innebär att maltidsrutiner i förskolan kan spela en roll i att bygga barns självkänsla och sociala trygghet.
