Detta projekt handlar om civilsamhällets och icke-statliga diplomatiska aktörers roll i att forma och granska Sveriges planer för ett slutförvar för kärnavfall.
I januari 2022 fattade den svenska regeringen ett banbrytande beslut att ge ett tillstånd för att bygga ett slutförvar för kärnavfall i Forsmark. Detta beslut erkände det akuta behovet av långsiktiga lösningar för lagring av högradioaktivt använt kärnbränsle. Sedan dess har dock nyckelorganisationer inom civilsamhället som varit involverade i tillsyn av kärnavfall fått minskat ekonomiskt stöd. Som resultat av detta är det idag mindre känt hur icke-statliga aktörer fortsätter att delta i, påverka och övervaka styrningen av kärnavfall i Sverige. Detta projekt tar itu med detta problem genom att överväga hur och om diplomatiska aktörer bidrar till tillsynen och beslutsfattandet kring Forsmarks slutförvar för kärnavfall, samt genom att analysera hur deras engagemang påverkar den offentliga medvetenheten om de associerade riskerna och möjligheterna.
Styrning av slutförvar för kärnavfall
Slutförvar för kärnavfall är underjordiska anläggningar som är designade för att permanent isolera använt kärnbränsle utan behov av mänsklig övervakning. Sveriges slutförvar håller för närvarande på att utvecklas i Forsmark i Östhammars kommun – cirka 140 km norr om Stockholm. De tekniska barriärerna som används för att isolera avfallet under jorden förväntas av experter fungera i minst 100 000 år. Ändå, med tanke på att ingen mänsklig struktur har hållit i 100 000 år, råder det stor osäkerhet kring hur väl dessa anläggningar kommer att stå emot tidens prövningar. Att hantera dessa risker är inte bara en teknisk utmaning utan även en politisk, som kräver långsiktiga styrningsstrategier. Denna fråga är särskilt aktuell med tanke på det förnyade intresset för kärnenergi som en koldioxidsnål energikälla i Sverige och Europa.
Politik och framtid för kärnavfall
Denna studie undersöker hur civilsamhällesaktörer i Sverige engagerar sig i hanteringen av slutförvar för kärnavfall i framtiden. Projektet undersöker deras förmåga att informera och påverka kärnavfallspolitik; granska och kritisera regeringsbeslut; samt stödja eller utmana statligt ledda initiativ för kärnavfallshantering. Studien kommer därmed att generera ny kunskap om det civila samhällets föränderliga roll i kärnavfallsdiplomati. Den kommer att ge insikter om hur Sveriges beslut att minska finansieringen till nyckelorganisationer inom kärnavfallsövervakning 2023 har påverkat den offentliga deltagandet och tillsynen av kärnavfallspolitik. Genom att undersöka dessa frågor syftar vi till att stärka dessa beslutsfattande processer och bidra till en mer transparent och ansvarstagande styrning av slutförvar för kärnavfall.
Vänligen kontakta någon i forskargruppen om du har några frågor eller idéer som kan bidra till detta arbete.
Projektet är finansierat av forskningsstiftelsen Mistra, 2025-2027.
