Nukleära framtider
Principiellt sett handlar min nuvarande forskning om hanteringen av högaktivt kärnavfall över avlägsna framtida tidsperioder (cirka 100 000 år). Detta inkluderar frågor om hur information om kärnavfallsförvaringsplatser kan kommuniceras till framtida generationer, hur ansvarsförhållanden för förvaltningen av 'slutliga' förvaringsplatser för kärnavfall kommer att fungera i praktiken mellan mänskliga och icke-mänskliga ting, samt hur politiska grupper bäst kan tillhandahålla tillsyn med de teknologier och sociala praxis som införs för att skydda kärnavfallsförvar i framtiden.
Spekulativt tänkande
Min forskning främjar också former av spekulativt tänkande genom nyliga innovationer inom kontinental filosofi (Stengers, Debaise, Deleuze) tillsammans med geografisk forskning som försöker utvidga vad som räknas som ett empiriskt fält (icke-representationell teori, ny materialism, affekt, posthumanism etc.). Jag är särskilt intresserad av hur spekulativt tänkande formar ett sätt att experimentera med produktionen av abstraktioner. Spekulativt tänkande skulle därför, i motsats till konventionen, inte vara en uppmaning att tänka mer "abstrakt", utan en öppen fråga om hur man kan skriva om alternativa former av framtida erfarenheter som överskrider dagens konventioner kring det fenomenologiska subjektet.
Teknologier
Genom att föra fram debatter inom kulturgeografin utvecklar min forskning också en ontogenetisk tolkning av teknologi, med utgångspunkt i filosofin hos Gilbert Simondon. Avgörande här är uppfattningen att begreppet teknologi i mindre grad bör förstås som en del av människans väsen, och i större grad som ett nätverk av icke-mänskliga konkretiseringsprocesser, definierade av specifika teknologiska logiker som inte kan reduceras till organisk evolution. En konsekvens av en ontogenetisk läsning av teknologi är att omdefiniera det omedvetnas tankeprocesser i termer av materiella infrastrukturer och agentiviteter som överskrider den mänskliga kroppen.
