Det är forskningsstiftelsen Mistra som ger stöd till 16 olika projekt under temat Diplomati för hållbarhet. Två av projekten finns vid Linköpings universitet.
Diplomatin kring klimatfrågan
Det första tar ett grepp om de internationella klimatförhandlingarna som ju hittills präglats av stora motsättningar och intressekonflikter. Bakgrunden är toppmötet i Dubai 2023 där ett nytt ord letade sig in i avtalstexten: transformativ klimatanpassning.
- Det här är någonting spännande och lite nytt. Och samtidigt ett begrepp som - vilket parterna själva skrev - är svårt att begripa vad det innebär, säger professor Victoria Wibeck som leder forskningsprojektet vid Tema Miljöförändring.
- Kan det vara en väg framåt i förhandlingarna eller blir det här snarare en ny stötesten som förstärker existerande konfliktlinjer? Det här är en debatt som börjat föras inom det vetenskapliga samfundet, men nu landar det i de diplomatiska samtalen, säger Victoria Wibeck.
Så vad lägger olika länder och aktörer i ordet transformativ klimatanpassning? Det är något som forskarna nu vill ta reda på. Det blir ett internationellt samarbete där kollegor på Fiji, Kap Verde och Saudiarabien ingår. Forskarna ska också göra djupintervjuer med deltagare vid de internationella klimatförhandlingarna.
- Det här handlar ju om att försöka hitta vägar framåt i internationell klimatdiplomati, så vi hoppas ju kunna bidra med en ökad förståelse som kan hjälpa på vägen framåt, säger Victoria Wibeck.
Projektet “Transformational Adaption – Prospects for a New Avenue in International Climate Diplomacy” får 6 miljoner kronor i bidrag från Mistra. Medverkar gör även biträdande universitetslektor Juliana Porsani och professor Björn-Ola Linnér.
Diplomatin kring kärnavfall
Det andra forskningsprojektet handlar om vilken roll som finns kvar för civilsamhällets organisationer att spela vid utformningen av det svenska förvaret av utbränt kärnbränsle. Det första spadtaget för det togs vid Forsmark i början av 2025.
Av särskilt intresse för forskarna är Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) och Miljörörelsens kärnavfallssekretariat (MILKAS). De har sedan många år fått vara med och ha synpunkter på slutförvaret och de har finansierats av den statliga Kärnavfallsfonden. Men 2023 drogs medlen in. Detta samtidigt som intresset för ny kärnkraft ökat.
Genom att intervjua beslutsfattare, representanter för organisationerna och andra delar av civilsamhället vill forskarna få en bild av det som hänt. Varför togs pengarna bort och vilka blir följderna för diskussionen kring slutförvaret?
Stödet för slutförvaret är stort bland invånarna i Östhammars kommun. En anledning skulle kunna vara att de fått insyn och känt sig delaktiga i processen. Det här har också väckt intresse i andra länder. Sverige ses som ett föredöme när det gäller att bygga förtroende hos medborgarna. Men frågan är om det riskerar att undergrävas om civilsamhällets organisationer skjuts åt sidan, säger Thomas Keating.
Vid sidan av de vetenskapliga artiklarna hoppas han att forskningen ska mynna ut i en kort rapport med konkreta slutsatser som kan intressera beslutsfattare.
Projektet "Nuclear Diplomacy? Strengthening Civil Society Involvement with Final Repositories for Nuclear Waste" får 4,9 miljoner kronor i bidrag under tre år. Thomas Keating leder projektet ihop med professor Anna Storm vid Tema teknik och social förändring.
