Fotografi av Anna Storm

Anna Storm

Professor

Min forskning handlar om ”industrial afterlives”, det vill säga de kvardröjande spåren efter industriell verksamhet och dess sociala, kulturella och miljömässiga uttryck.

Att leva med ett mångtydigt förflutet, i ett föränderligt industrilandskap

I centrum för mina forskningsintressen står industriella och post-industriella landskap och hur de förändras över tid. Jag studerar kultur- och naturmiljöer, både i fysisk och symbolisk mening. De industriella landskapen utmanar de sätt vi förstår ekologi, estetik, minne och kulturarv, och synliggör problematiska maktrelationer.

Jag disputerade i teknikhistoria vid KTH och är docent i kulturgeografi vid Stockholms universitet. Tidigare har jag arbetat vid KTH (Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö), Stockholms universitet (Kulturgeografiska institutionen) och Södertörns högskola (Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning, CBEES, och Samtidshistoriska Institutet, SHI). Sedan 2019 är jag professor i teknik och social förändring vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Videopresentation

Anna Storm, professor i tema Teknik och social förändring

Professorsinstallationen är vanligtvis en del av den akademiska högtiden som äger rum en gång om året. Till följd av Covid-19 sköts 2020 års högtid fram och hölls den 4 september 2021 i Studenthuset. I samband med det producerades den här korta videopresentationen.

Publikationer

LinkedIn

För publikationslista och andra relevanta erfarenheter se CV på LinkedIn

2023

Thomas P. Keating, Anna Storm (2023) Nuclear memory: Archival, aesthetic, speculative Progress in Environmental Geography, Vol. 2, s. 97-117 Vidare till DOI

2022

Per Gyberg, Anna Storm, Anna Sparrman (2022) Verklighets­frånvänd mål­styrningsmodell Universitetsläraren
Anna Storm (2022) Ågestaverket - en unik kärnkraftsanläggning slängd i containrar Ny Teknik, Vol. 2022-07-28
Karin Edberg, Anna Storm (2022) Så blev Nord Stream ett storpolitiskt vapen Svenska dagbladet, Vol. 2022-07-20
Anna Storm (2022) Det hade varit möjligt att behålla kontrollrummet från Ågestaverket Ny Teknik, Vol. 2022-08-03

I media

I media på svenska, sedan 2019

  • Sveriges Radio P1 Konflikt ”Så blev kärnkraften ett militärt mål”, intervju, sänt 15 december 2023, samt tillgängligt på SR Play.
  • Karin Holmberg ”Stort bakslag för kommersialisering av små kärnkraftverk”, intervju, Dagens ETC, 22 november 2023.
  • Maria Taranger ”Vad är speciellt med Barsebäcksverket?”, intervju, Uniper Sverige, bloggartikel, 4 oktober 2023.
  • Podcast Fakultet, Linköpings universitet ”Älskade, hatade – och ratade. Om vårt industriella kulturarv”, intervju, 15 september 2023, tillgängligt via Spotify mm.
  • Sveriges Radio P1 OBS Essä ”Radioaktivitet rakt ner i berggrunden – är det kanske helt naturligt?”, sänt 25 maj 2023, samt tillgängligt på SR Play.
  • Cecilia Christner Riad ”Varning! Dagens budskap kan bli obegripligt i framtiden”, intervju, Språktidningen, nr 5/2022 s. 34–40.
  • UR Samtiden/Linköpings universitet, föredraget ”Radioaktiva ämnen som geologiska spår”, inspelat 8 mars inom ramen för föreläsningsserien Strimman, visat i SVT/Kunskapskanalen 13 juni med repris 19 juni 2022.
  • Hanna Welin ”Hur varnar man över årtusenden?”, intervju, Sydsvenska Dagbladet/Helsingborgs Dagblad, 28 mars 2022 s. 8–9.
  • Katarina Schück ”Varning för giftigt avfall”, intervju, Dagens Nyheter/KP Junior, 19 mars 2022, s. 29.
  • Katarina Schück ”Varning för giftigt avfall”, intervju, Kamratposten, 4/2022, 17 mars, s. 18.
  • Charlie Olofsson ”Kärnkraftverkens natur undersöks i nytt projekt” Extrakt, intervju, 15 februari 2022.
  • SVT Kulturnyheterna, intervju, 7 februari 2022.
  • Sverker Lenas ”Professorns tuffa uppdrag – ta fram en varning som funkar i 100 000 år”, intervju, Dagens Nyheter 6 februari 2022, s 22.
  • Sveriges Radio P4 Extra, intervju 27 januari 2022.
  • Sveriges Radio P4 Östergötland, intervju 27 januari 2022.
  • Vetenskapsradion Nyheter, intervju, 27 januari 2022.
  • Studio Anekdot/Bildningspodden ”Hur varnar vi framtiden om det radioaktiva avfallet?”, intervju, 26 januari 2022, tillsammans med Ola Wikander.
  • Teknikundervisning i skolan, Nyhetsbrev för teknikämnet i förskola, grundskola och gymnasium, ”Spår efter industriell verksamhet”, intervju, nr 4, november 2021, s 14.
  • Johan Malmberg ”Den döda frågan fick nytt liv”, intervju Helsingborgs Dagblad, 19 oktober 2019, s A28.
  • Thomas Heldmark ”Kärnkraftens kulturarv – både utopi och dystopi”, intervju Riksbankens Jubileumsfond hemsida, 8 oktober 2019.
  • Strålsäkerhetsmyndigheten, Youtube serien Avvecklingsresan, intervju, 2019.
  • Strålsäkerhetsmyndigheten, Podcasten Strålsäkert, intervju, 2019.
Dounreay kärnkraftsanläggning i norra Skottland. I förgrunden får som betar, i bakgrunden Nordsjön.

Kärnkraftverkens natur undersöks i nytt projekt

Runt våra kärnkraftverk finns naturmiljöer som präglats av platsens speciella förutsättningar. Frågan om de här platsernas framtid ställs nu på sin spets när flera svenska kärnkraftsreaktorer närmar sig pensionsåldern.


Läs hela artikeln i tidskriften Extrakt

Forskningsprojekt

Dounreay kärnkraftsanläggning i norra Skottland. I förgrunden får som betar, i bakgrunden Nordsjön.

Kärnkraftsnatur

”Kärnkraftsnatur” återfinns i anslutning till såväl aktiva som stängda kärnkraftverk, samt kärnavfallsförvar, och påverkar möjligheterna att leva och bo i många delar av världen, både idag och i framtiden. (2021-2026, VR)

Radioaktiv hotspot markerad med en varningsskylt, Tjernobyl, Ukraina.

Informationsöverföring om radioaktivt avfall

Hur ska vi överföra kunskap om kärnavfallsförvaren till framtida generationer? Vilken information är mest central och vem kommer att kunna tyda och förstå budskapet? (2021-2023, SKB)


Informationsöverföring om radioaktivt avfall (Nuclear Memory)
Vatten i ett kärnkraftverk.

Nuclearwaters

Är kärnkraftsproduktion i själv verket en form av vattenkraftsteknik, med mycket djupare historiska rötter än vi brukar föreställa oss? På vilket sätt skulle ett sådant synsätt påverka hur vi skriver kärnkraftens historia? (2018-2022, ERC)


Nuclearwaters

Kärnkraftens rum (NuSPACES)

Kulturarvsprocesser har på senare tid alltmer kommit att prägla arbetet med avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar. Vilka aktörer är centrala och vilka berättelser tar form? (2021-2024, JPI-CH/VR)


Kärnkraftens rum (NuSPACES)
Kustlandskap med klippor och hav.

Kalla krigets kuster

Kustlandskapen runt Östersjön har sedan länge formats utifrån föreställningar om ”de andras” militära kapacitet, och tagit sig uttryck i utvecklingen av infrastruktur och lokala livsmiljöer. (2019-2022, Formas)


Kalla krigets kuster
Maskin i gammalt kärnkraftverk

Arvet efter kärnkraften

Kärnkraftens materiella och kulturella lämningar utgör ett kritiskt och samtida kulturarv som blivit alltmer relevant, till och med avgörande, att undersöka. (2018-2021, RJ)


Arvet efter kärnkraften

Foto

  • Kärnkraftsnatur. Dounreay kärnkraftsanläggning i norra Skottland. I förgrunden får som betar, i bakgrunden Nordsjön. Foto: Anna Storm.
  • Informationsöverföring om radioaktivt avfall. Radioaktiv hotspot markerad med en varningsskylt, Tjernobyl, Ukraina. Foto: Jorge Franganillo from Barcelona, Spain, CC BY 2.0 https://creativecommons.org/licenses/by/2.0, via Wikimedia Commons.
  • Nuclearwaters. Reaktorhallen med reaktorbassängen på Barsebäcks kärnkraftverk i södra Sverige. Foto: Anna Storm.
  • Kärnkraftens rum. Utställning om kärnkraft och historia i anslutning till Barsebäcks kärnkraftverk i södra Sverige. Foto: Anna Storm.
  • Kalla krigets kuster. Sönderfallande militära lämningar längs Östersjökusten vid Karosta i Lettland. Foto: Andrzej Otrębski, CC BY-SA 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0, via Wikimedia Commons).
  • Arvet efter kärnkraften. Kontrollpanel i kontrollrummet på Barsebäcks kärnkraftverk i södra Sverige. Foto: Anna Storm.

Undervisning

Grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildning

Jag föreläser och leder seminarier vid Linköpings universitet på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildning.

Forskarhandledning och mentorskap 

Doktorander vid andra lärosäten

Achim Klüppelberg (sedan 2018, vid KTH)
Siegfried Evens (sedan 2018, vid KTH)
Alicia Gutting (sedan 2018, vid KTH)
Emmeline Laszlo Ambjörnsson (FD 2021, vid Stockholms universitet)
Karin Edberg (FD 2018, vid Södertörns högskola)

Adepter

Karin Skill (2021 vid LiU)
Andrei Stsiapanau (2020–21, vid KTH och LiU)
Kasia Keely (2016, vid Södertörns högskola)
Natasha Webster (2015–2016, vid Stockholms universitet)

Nyheter

Organisation