Lärlingsutbildning – förutsättningar för lärande av yrkesidentiteter i industriarbete

svetsare och svetslågor

Forskningen om svensk gymnasial lärlingsutbildning är idag eftersatt, i synnerhet gällande elevers arbetsplatsförlagda lärande och yrkesutbildning.  

I detta projekt har vi fokuserat på elever som går gymnasiets industritekniska program och deras lärare och utveckling av en yrkesidentitet i relation till sitt tilltänkta yrke som industriarbetare. Ett särskilt fokus har legat på hur dessa elever upplever den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen på arbetsplatser utanför skolan. Det empiriska materialet består av intervjuer med 44 elever (11 tjejer och 33 killar) som var inne på sitt andra och tredje studieår på det industritekniska programmet från 6 olika gymnasieskolor. Alla intervjuade elever hade erfarenhet av arbetsplatsförlagt lärande.

Resultaten visar att det arbetsplatsförlagda lärandet ses som viktigt av eleverna för lärande av yrkeskunskaper, och för att de ska bli en del av en yrkesgemenskap på en arbetsplats och för att forma en yrkesidentitet som industriarbetare. Resultaten visar dessutom att eleverna använde ett antal lärandestrategier för att lära sig yrket på arbetsplatser. Dessa går i korthet ut på att ta ett stort individuellt ansvar för sin utbildning och sitt eget lärande genom att aktivt ställa frågor, söka efter acceptans och goda förebilder bland mer erfarna yrkesverksamma, positionera sig själva som resurser på arbetsplatsen samt förstå och hantera jargong i arbetslaget.

När det gäller elevernas utveckling av en yrkesidentitet som industriarbetare och hur de ser på en framtid inom yrket kan tre elevgrupper identifieras som följer tre olika lärandebanor. En grupp elever identifierar sig starkt med yrket och är hängivna en framtid som industriarbetare, en annan elevgrupp har en flexibel inställning till sin karriär och är positiva till att jobba inom industrin åtminstone för en kortare period för att senare byta yrkesbana. Den tredje elevgruppen är ambivalenta och identifierar sig inte som en industriarbetare. Det som visar sig ha (mest) betydelse för utveckling av en yrkesidentitet som industriarbetare är elevernas sociala bakgrund, erfarenheter (egna och andras) av industriarbetet och om de ser en hoppfull framtid inom industrin.

Resultaten visar vidare att både skol- och arbetsrelaterade förutsättningar möjliggör elevers lärande på arbetsplatser. Skolrelaterade förutsättningar t ex ”real-life cases” i skolan förberedde elevernas inträde på arbetsplatser och utgjorde senare också ett stöd för deras lärande på arbetsplatsen. Lärandet på arbetsplatsen var mycket viktig för eleverna. De fick tillgång till industriella veta-hur-kunskaper, arbetsplatsaktiviteter och möjligheter att interagera med erfarna medarbetare. Men hur eleverna utvecklade sina yrkeskunskaper berodde på om arbetsplatsens lärmiljö gav goda eller mindre goda förutsättningar att lära och utveckla yrkeskunskaper. Förutsättningar för yrkeslärande kan förstås och utvecklas i spänningen mellan skolans och arbetsplatsens logiker, men också mellan skol- och arbetsplatsbaserad kunskap. För analys av yrkeslärande och utbildningar som befinner sig i spänningsfältet mellan skola och arbetsplats utvecklade vi en teoretisk modell som kan synliggöra hur skolans och arbetsplatsens kontexter hänger ihop och bildar en yrkesutbildnings helhet inom vilken yrkeselever alternerar och hanterar vardagliga uppgifter och utmaningar. Modellen presenteras för en internationell publik i ett bokkapitel i en internationell handbook om yrkesutbildning (Gustavsson & Persson Thunqvist, 2018), men återfinns dessutom i en svensk version i boken Gustavsson & Köpsén (2018).

Relaterade forskare Visa/dölj innehåll

Publikationer Visa/dölj innehåll

Lisa Ferm (2021)

International Journal for Research in Vocational Education and Training , Vol.8 Vidare till DOI

Lisa Ferm, Maria Gustavsson (2021)

International Journal for Research in Vocational Education and Training , Vol.8 , s.334-354 Vidare till DOI

Lisa Ferm, Maria Gustavsson, Daniel Persson-Thunqvist (2018)

Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv , s.101-117 Vidare till DOI

Lisa Ferm, Maria Gustavsson, Daniel Persson Thunqvist, Louise Svensson (2017)

Journal of Vocational Education and Training , s.1-19 Vidare till DOI

Maria Gustavsson, Susanne Köpsén (2018)
Maria Gustavsson, Daniel Persson-Thunqvist (2018)

Handbook of Vocational Education and Training: Developments in the Changing World of Work, , s.1-18 Vidare till DOI

Persson Thunqvist, D. & Gustavsson, M. (2021). Lokala industriers betydelse för yrkesutbildningen på orten. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 27(1), 26–46

Relaterad forskning Visa/dölj innehåll

Kontakt Visa/dölj innehåll

Organisation Visa/dölj innehåll