Nätverket LiU Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap

skulptur
Foto: Pixabay

LiU Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap samlar ett 40-tal forskare som undersöker medicinsk praktik, omsorgspolitik, medicinsk teknologi liksom berättelser om och erfarenheter av välbefinnande, kroppslig variation och sjukdom utifrån olika humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv.

Nätverket LiU Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap träffas ca 2 ggr per år. Vid dessa nätverksträffar presenterar och diskuterar vi pågående forskning vid olika avdelningar och institutioner. På så sätt utgör LiU Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap en tvärvetenskaplig mötesplats, där målet är att låta ansatser och perspektiv på gemensamma intresseområden berika vår forskning. Målet är också att stärka kontakter mellan forskare i medicinsk humaniora och samhällsvetenskap på Linköpings universitet, liksom att främja kontakter med liknande nätverk vid andra lärosäten, exempelvis genom att bjuda in forskare från andra universitet till träffar i nätverket.

Vill du veta mer?

Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap, även kallat humanistisk och samhällsvetenskaplig hälsoforskning, har funnits i institutionaliserad form i Sverige sedan slutet av 1970-talet. Vid Linköpings universitet skapades tidigt en sådan forskningsmiljö, och numer bedrivs forskning i medicinsk humaniora och samhällsvetenskap vid ett stort antal institutioner på LiU.

Är du forskare i Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap, eller bara intresserad av att veta mer om vad som görs av forskare i LiU Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap? Välkommen att höra av dig! 

 

Exempel på forskningsinriktningar i nätverket

Forskning i medicinsk humaniora och samhällsvetenskap spänner över ett mycket stort område. Här beskrivs några av forskningsinriktningarna i nätverket LiU Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap.

Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap behandlar frågor om förhållandet mellan kropp och medvetande, liksom hur smärta, sjukdom, och välbefinnande kan påverka vår självförståelse, vårt handlingsutrymme och vårt vardagsliv. Vidare studeras hur diagnosticering och omsorgspraktiker skapar villkor för individen.

Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap undersöker också hur sociokulturella, politiska, etiska, och teknologiska aspekter samverkar i utvecklandet och användandet av en viss medicinsk teknik, hur kroppen bör behandlas i sjukvården eller hur en viss medicinsk terapi eller teknik bör användas. En del forskare i medicinsk humaniora och samhällsvetenskap arbetar med frågor om kultur och etnicitet i medicinsk praktik, eller med frågor om hur föreställningar och normer om kropp, kön, genus, sexualitet eller åldrande uttrycks, transformeras, eller förhandlas i specifika medicinska praktiker.
Somliga forskare i vetenskapsområdet undersöker vad som sker när barn och unga är föremål för medicinska eller preventiva hälsoinsatser eller hur samspelet mellan hälsa, välfärd, genus, socioekonomi, regionala skillnader och folkhälsoåtgärder sett ut i olika historiska tidsperioder och sammanhang. Andra arbetar med frågor om kommunikation och social interaktion i vården, patientberättelser, frågor kring vardagsliv och demens, döende och sörjande, reproduktion eller olika sätt att konstruera en familj.

Ytterligare andra undersöker hur medicinska teknologier liksom materiella-diskursiva medicinska praktiker hjälper till att forma kroppar och subjekt, hur kunskapsproduktion och kunskapsvärdering organiseras och vilka konsekvenser sådan produktion och värdering har för individen såväl som hälso- och sjukvården. 
 

Nätverk i samverkan

Nätverket för medicinsk humaniora

Göteborgs Universitet
Till Nätverket för medicinsk humaniora

Medicinsk humaniora

Lunds universitet
Till Medicinsk humaniora

Health Humanities: Language, Literature and Health in the Department of Language Studies

Umeå universitet
To Health Humanities

 

Forskare inom nätverket

Läs mer om vår forskning