Under läsåret 2022/2023 var CMHB värd för Strimman – en föreläsningsserie arrangerad av Filosofiska fakulteten med syftet att till allmänheten sprida resultatet av den kunskap och forskning som finns på fakulteten. Här kan du se de inspelade föreläsningarna.
Under sex kvällsföreläsningar adresserade forskare vid CMHB olika ämnen och frågor, så som ”Hur kan det vara att leva med allvarlig sjukdom?” ”Hur kan framtidens förlossningsvård utformas?” ”Hur kan prioriteringar göras i hälso- och sjukvården när resurser är begränsade?”.
Ulf Melin, dekan vid Filosofiska Fakulteten, och Sofia Morberg Jämterud, biträdande universitetslektor vid Tema – Teknik och social förändring, introducerade föreläsningarna. ”Jag är väldigt imponerad av hur årets omgång av Strimman – både vad gäller organisering och innehåll” sammanfattade Ulf Melin när Strimman avslutades i april. ”Att ha forskare från CMHB vid Strimman har visat på den verkligt tvärvetenskapliga profilen på deras forskning och även demonstrerat dess höga kvalité och relevans. Jag uppskattade också dialogformatet och engagemanget i årets föreläsningar”.
På senare år har uppmärksamhet riktats mot brister och utmaningar i vården, särskilt inom mödra- och förlossningsvården. Ett exempel är den intensifierade diskussionen kring förlossningsbristningar, de stora konsekvenser dessa skador har på drabbade kvinnors fysiska och psykiska livskvalité samt brister i bemötande från vården. Jenny Gleisner, biträdande universitetslektor i Tema teknik och social förändring, och Lisa Guntram universitetslektor i Tema teknik och social förändring berättar om ett pågående forskningsprojekt.
Vad har intima berättelser om psykiska problem på Youtube för betydelse? Vilka representationer av psykisk hälsa och ohälsa förmedlas av influencers som enligt tonårstjejer återkommande berör dessa ämnen i sina videos? Judith Lind, universitetslektor i Tema barn, och Anette Wickström, biträdande professor i Tema barn, berättar om forskningsprojektet Apps and downs där de kombinerar analyser av Youtube-videos med intervjuer med tonårstjejer.
Under pandemin har det blivit tydligt att samhällets resurser är begränsade. Hälso- och sjukvårdssystem runtom i världen har varit under hård press. Det har föranlett diskussioner om hur vårdens resurser bör fördelas när inte alla kan få den vård de behöver. Erik Gustavsson, universitetslektor i tillämpad etik, och Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik, resonerar i frågan utifrån ett etiskt perspektiv.
Att den medicinska forskningen kan rädda liv vet vi. Men samhällsvetenskaplig och historisk forskning om medicin – vad ska vi ha den till? Maria Björkman, universitetslektor i historia och Jelmer Brüggemann, universitetslektor i Tema teknik och social förändring, samtalar om nyttan av medicinsk humaniora utifrån det stora forskningsprojekt de båda varit delaktiga i: ”Prostatan – det ständiga gisslet?”
Vad händer med läkarrollen när välfärdens struktur förändras? Arbetsmarknaden för läkare har förändrats de senaste åren med en ökad andel digitala läkartjänster. Vad händer med läkaryrket när det fragmentiseras till mindre "gig" som kan utföras när och var som helst? Desirée Enlund, biträdande universitetslektor i kulturgeografi föreläser.
Vad är egentligen en bra läkare? En fråga som blir brännande i patient-läkarrelationen. Ämnet analyseras ur ett dygt-etiskt perspektiv och relateras till den kliniska vardagen. Emmanuel Bäckryd, överläkare och docent i smärtmedicin föreläser.
Sedan 1970-talet har krav på bättre utbildning i etik och "mjuka värden" ökat, och ett av flera försök att förbättra läkarutbildningen är att införa skönlitteratur och diskussioner i smågrupper som obligatoriska delar i etik- och yrkesrollutbildningen. Vad vill man uppnå i detalj? Och fungerar det? Anja Rydén Gramner, postdoktor i pedagogik, föreläser.
För att bli läkare krävs mycket kunskap. Inlärning av biomedicinska fakta tar stor plats och hur man testar inlärningen är välbeprövat. I motsats till många andra yrken som baserar sig på naturvetenskap sker dock läkaryrket i stor utsträckning med människor och kräver särskilt ansvar, bra bemötande och professionell attityd. Petra Gelhaus, överläkare och docent i medicinsk filosofi, berättar om sina erfarenheter av att låta läkarstudenter läsa skönlitteratur.
Vi vill bidra till och utveckla samverkan mellan akademi och andra samhällsaktörer genom att undersöka och presentera olika målgruppers perspektiv och erfarenheter. Det kan till exempel handla om patienter i sjukvården eller barn och unga som är föremål för hälsofrämjande insatser.
För att bedriva vård och skapa insatser som svarar mot de behov som finns är det värdefullt att se på verksamheten ur mottagarnas liksom vårdgivarnas perspektiv. Här bidrar vår forskning med värdefull kunskap. Exempelvis föreläser vi om resultat från olika forskningsprojekt och genomför workshops där vårdgivare och andra praktiker, eller tjänstemän som leder utvecklingsarbete inom vård eller skola, möter forskare för att dela erfarenheter kring frågor om bemötande och skapandet av vård- eller hälsofrämjande insatser.
