Kritiskt tänkande är en grundläggande förmåga som ger oss förmågan att analysera, ifrågasätta och förstå information på djupet. Det handlar om att vara öppen för olika perspektiv, att ifrågasätta källor och att utvärdera argument innan man drar slutsatser. Genom att utveckla kritiskt tänkande kan vi undvika att falla för desinformation och vilseledande påståenden. Däremot är (o)kritiskt tänkande när vi antingen accepterar information okritiskt eller konstant ifrågasätter utan rimlig grund. Att vara alltför kritisk kan leda till skepticism som hindrar förståelse och framsteg. Å andra sidan kan bristande kritiskt tänkande leda till att vi blint följer falska påståenden. Balansen mellan kritiskt och öppet tänkande är avgörande för en välinformerad och analytisk syn på världen. Det är vår uppgift att aktivt odla vår förmåga att tänka kritiskt och att vara medveten om våra egna tendenser mot (o)kritiskt tänkande för att fatta välgrundade beslut och bilda en sund uppfattning.
AI-genererade texter, enorma informationsflöden i såväl traditionella som sociala medier, nättroll och spökskrivare, polarisering (och mycket annat), skapar nya möjligheter och utmaningar för oss i vår roll som universitetslärare. De sätter vårt kritiska tänkande, liksom studenternas och vår egen akademiska integritet, på prov. Hur kan vi, i vår roll som universitetslärare, förhålla oss till dessa möjligheter och utmaningar i undervisning och vid examination? Behöver vi stärka studenternas – och kanske vår egen – förmåga till kritiskt tänkande och källkritik? Hur kan vi i så fall göra det?
På Pedagogikdagen 2024 bjuder vi in till en dag då vi tillsammans får möjlighet att reflektera över och diskutera (o)kritiskt tänkande och hur vi som universitetslärare kan förhålla oss till den snabba tekniska utveckling som sätter det på prov. Och förresten – insåg du att texten i första stycket ovan inte är skriven av oss som bjuder in till Pedagogikdagen utan av Chat-GPT?