Pedagogikdagen 2024

Lokal: Huvudrollen, CNEMA

Karin Axelsson, prorektor och ansvarig för utbildning vid LiU, inleder Pedagogikdagen 2024.

Lokal: Huvudrollen, CNEMA

Emma Frans föreläser om att navigera rätt i en digital era präglad av alternativa fakta, desinformationskampanjer och informationsöverflöd. Hon utrustar er med strategier för att kritiskt analysera information och nyhetsflöden. Hon kombinerar sina forskningserfarenheter med en prisbelönt förmåga att tydligt och engagerande förmedla strategier för kritisk informationshantering i den digitala tidsåldern.

För dagens universitetslärare är det viktigt att förstå hur falska påståenden sprids och hur de kan motverka desinformation genom att rusta studenter med kritiskt och vetenskapligt tänkande. Dessutom kan universitetslärare bekämpa spridandet av felaktigheter genom att förmedla kunskap och stärka förtroendet för den vetenskapliga metoden.

Fika serveras i restaurangen på Visualiseringscenter C. 

Utöver alla sessioner finns möjlighet att ta del av olika visningar av Visualiseringscentrums resurser för lärande, exempelvis Wadströms Exploranation Laboratory. Läs mer om Visualiseringscenter C: https://visualiseringscenter.se/

Lokal: Huvudrollen, CNEMA

Bakgrund

Tillgängligheten till generativ artificiell intelligens (AI) innebär risk för otillbörlig användning i samband med skrivna texter såsom skriftliga fördjupningsarbeten, rapporter och hemtentamen. Utformningen av examinationer behöver ses över för att säkerställa att examinationen testar studentens kunskaper och förmågor. Vid enheten för Fysioterapi initierade vi våren 2023 ett utvecklingsprojekt för att genomlysa hur respektive lärandemål i kurser examineras och utveckla nya ändamålsenliga examinationer.
Syfte med projektet är att a) identifiera examinerande moment på Fysioterapeutprogrammet och i fristående kurser som riskerar att utföras med otillbörlig användning av generativ AI; b) utveckla nya examinationsformer eller anpassa befintliga examinationer för att säkerställa att studenternas uppfyllelse av lärandemålen examineras; samt c) få ökad kunskap om studenters vanor och perspektiv på användande av generativ AI i sin utbildning.

Målmatrisen har använts som verktyg för att tydliggöra alignment för respektive kurs. Därefter har vi genomlyst kurserna med fokus på examinationer med beaktande av tillgängligheten till generativ AI. Vi har noterat vilka lärstödjande och examinerande moment som fungerar väl och där examinationen uppfyller sitt syfte att examinera lärandemålen. Examinerande moment som är otillräckligt robusta med hänsyn till generativ AI har identifierats och därefter har vi arbetat med att utveckla dessa. Projektet kommer utvärderas genom en ny genomgång av kurserna i målmatrisen efter genomförda förändringar.

För att få ökad kunskap om studenternas vanor och tankar om användande av generativ AI genomförs en enkätundersökning till studenter på Fysioterapeutprogrammet under januari – februari 2024. Vi kommer under vårterminen 2024 också genomföra fokusgrupper med studenter för att få fördjupad förståelse för studenternas perspektiv på examination och generativ AI samt idéer om nya lärstödjande moment och examinationsformer som kan stötta studenter i deras lärande.

Framtida utvecklingsidéer innefattar integration av generativ AI i undervisning där AI kan vara ett stöd för både lärare och studenter och bidra till att studenter uppnår lärandemålen samt förbereda för framtidens arbetsmarknad. Vi kommer att presentera hur utvecklingsprojektet genomförs vid enheten för Fysioterapi. Presentationen är tänkt att inspirera andra enheter som vill göra en strukturerarad genomgång av sina kurser med genomlysning av hur lärandemål i kurser examineras och utveckling av nya ändamålsenliga examinationer i relation till tillgängligheten till generativ AI.

Presentationen kommer innehålla 1) beskrivning av hur utvecklingsprojektet strukturerats, 2) exempel på utvecklad text i studiehandledningar om användande av AI 3) resultat från enkätstudie om studenters användande av generativ AI 4) diskussion kring hur AI kan vara ett stöd i undervisning.

Lokal: Birollen, CNEMA

I en skön ny värld där generativ AI har kapacitet att formulera våra idéer i text åt oss så är det uppenbart att det behövs nya, kritiska och medvetna, sätt att tänka gällande allt skrivande. Detta verkar bli en oundviklig del av lärande nu och in i framtiden - generativ AI är här för att stanna och kommer användas för alla tänkbara syften. Men hur kan vi bedöma och utvärdera uttryck som i praktiken är avancerade synteser av befintliga texter och idéer? Vari ligger det essentiella skapandet? Är denna frågeställning egentligen alls ny och vad kan i så fall historien lära oss?

Konsten och litteraturen lär oss att kreativa och kunniga assistenter redan varit en del av det kreativa uttrycket under hundratals år. Är generativ AI därmed bara en hypereffektiv rationalisering av en redan befintlig metodik? Kan postmodern teoribildning skänka ljus på dessa frågeställningar och vad innebär allt detta för hur vi på ett lärosäte anpassar våra pedagogiska metoder? Vilken roll tar bibliotekets undervisning i allt detta? Frågorna är många och detta föredrag ämnar belysa en väg framåt.

Lokal: Birollen, CNEMA

Sedan några år används individuella basgruppsunderlag (IBU) på sjuksköterskeprogrammet på LiU som ett pedagogiskt verktyg. Det finns ännu inte ett tillräckligt vetenskapligt stöd för användandet av IBU, trots detta används IBU helt eller delvis på alla grundutbildningar vid Medicinska fakulteten. En enkätstudie genomfördes vid sjuksköterskeprogrammet kring nyttan av IBU (individuellt basgruppsunderlag. Resultatet visade efter datainsamling och analys att den absoluta majoriteten av såväl studenter som basgruppshandledare på sjuksköterskeprogrammet på LiU uppger att IBU:er är positivt samt främjar lärandet. 77% av studenterna uppgav att IBU:erna var ett bra tillfälle till reflektion, medan 75% av lärarna uppgav att de upplevde att IBU:erna var ett bra tillfälle för studenternas reflektion.

Lärande är en naturlig och nödvändig del av individens livscykel. Så länge som civilisationer har funnits och genom mänsklig utveckling har individer alltid lärt sig av varandra och delat med sig av sin kunskap. Det samlade begreppet lärande innebär hur själva processen i lärande kan ske och hur lärande sker i olika situationer (Illeris 2007, Säljö 2010). Dewey (1933) skriver att begreppet lärande innebär att lära sig tänka. Individen måste lära sig att tänka för att lära sig. Tidigare erfarenheter och kunskaper kan vid behov modifieras i samband med att individen reflekterar över sitt eget lärande. Individen har då möjlighet att ta ställning till eventuell ny kunskap.

Jenson (2011) menar att reflektionens roll i lärandeprocessen är viktig för att utveckla studentens kritiska reflektionsförmåga. När studenter lämnar universitetet efter sin utbildning är det viktigt att studenterna är förberedda för sina framtida uppdrag. Men också förmågor som krävs för att fortsätta reflektera över det egna lärandet. Brown & Gillis (1999) beskriver att kritisk reflektion är en viktig del av lärande. Att diskutera med lärare hjälper studenten att reflektera över sitt eget lärande i lärandesituationer. Bie (2021) skriver att utveckla visdom och ett gott professionellt omdöme är målet för reflektion.

Läraren har en viktig roll i elevernas lärande. Genom att bedöma IBU gav det en drivkraft i elevernas lärandeprocess (Johansson & Svensson 2019). Studenternas förberedelse inför nästkommande basgruppsträff genom att skriva en IBU kräver ett kritiskt tänkande och reflekterande av studenterna. Fast om studenterna enbart redovisar fakta/information i sin IBU utan att reflektera kring varken kunskapsinhämtandet som sådant som om den fakta/information som inhämtats, så kanske hela IBU-arbetet snarare blir till ett okritiskt tänkande. En intressant fråga är hur läraren kan utmana studenten att lämna den okritiska reflektionen i sin IBU för ett kritiskt förhållningssätt, som gynnar lärandeprocessen.

Lokal: Workshop area (plan 5), Visualiseringscenter C

Biblioteket har under lång tid varit engagerat i att undervisa kring källkritik, och i vår presentation delar vi med oss av konkreta exempel och användbara metoder som vi regelbundet tillämpar i vårt arbete med studenter. Vårt mål är att inspirera och dela erfarenheter som kan bidra till en ökad förståelse för bibliotekets roll i att rusta studenter med verktyg för kritiskt tänkande och en förmåga att själva navigera genom informationslandskapet.

Vår presentation består av två huvuddelar. Först kommer vi att diskutera hur biblioteket aktivt integrerar källkritik och främjande av källtillit i den undervisning vi bedriver mot universitetets studenter. Vi kommer att illustrera detta genom att dela verkliga scenarier och framgångsrika tillvägagångssätt som har visat sig vara effektiva.

Den andra delen av presentationen kommer att vara en praktisk workshop. Deltagarna kommer att få möjlighet att delta i en av de övningar som vi regelbundet genomför med studenter på universitetet. Genom att aktivt engagera er i övningen får ni en hands-on upplevelse av hur vi främjar källkritiska färdigheter bland studenterna.

 Lokal: Domteater (plan 4), Visualiseringscenter C

In a highly visual world, higher education must equip students with skills to navigate a rapidly changing visual communication landscape where scientific reality competes with "fake news" and "alternative facts" often magnified by social media algorithms. This requires teachers to support students’ development of critical visual literacy (CVL) to make informed decisions. CVL involves analysing the context of visual images in terms of power differentials that underlie choices of what is shown and not shown, as well as how it is visualized (Kellner, 2002). Visual information such as temperature graphs, vaccine morbidity charts, maps and other data visualizations can be used to spread disinformation (Schneider et al., 2014). For example, a temperature graph taken from data based on a single ice core, and thus representing a highly specific location, may be used to induce doubt about global average temperatures (climate change denial).

In the current education literature (e.g. Schönborn, 2017), examples of traditional visual competencies include, among others, decoding the symbolic and visual language, as well as assessing the strength, limitations and the quality of a visual representation. Apart from these skills, interpreting visuals and media that communicate potentially controversial issues require abilities to understand the source, intention, as well as ideology influencing the design of visual messages. Collectively, we term the examples of skills above as contributing to the potentially Swedish equivalent "kritisk visuell kompetens".

This workshop will elucidate two contemporary, powerful and emotive visual communication cases, namely climate change and the pandemic, which both demonstrate how critical visual skills are paramount for higher education didactics. These will include intentionally visualized data misrepresentation, poor visual design practices, purposeful omission of content, and misleading visual communication (e.g., “the climate has always changed”, “the vaccine is dangerous”). We will also reflect on methods to confront (un)critical visual thinking in the context of cognitive load, overgeneralisation, and emotional reasoning. Workshop delegates will also share their own insights, and reflect on pedagogical strategies for how we as university teachers can support our students in challenging (un)critical visual thinking skills.

Lokal: Huvudrollen, CNEMA

Diskussionsledare:

Karin Ackerholm, Innovationsrådgivare, IFSA, LiU Innovation

Paneldeltagare:

Karin Axelsson prorektor, utveckling av LiU:s utbildningar)
Fredrik Heintz professor, IDA, AI forskning
Linnea Stenliden, bitr. professor, IBL, AI och utbildning
Karin Stolpe, universitetslektor, IBL, pedagogisk utvecklare Didacticum
Anna Åkerfeldt, forskare, Ifous och Swedish Edtest

Det accelererande bruket av AI-teknologier i samhället i stort och inte minst inom utbildning skapar både pedagogiska möjligheter och utmaningar. Lanseringen av AI-verktyg som Chat GPT3 och 4, Bard eller Bloom påskyndar behovet av att snabbt stärka hela lärarprofessionens kunskaper om AI-teknologier, så kallad AI-litteracitet. Det handlar om kunskaper om vad AI kan och inte kan göra och när AI-teknologier bör och inte bör användas i undervisning. Det rör även kunskaper om utbildningars innehåll och förmåga att påverka beslut och framtida initiativ angående AI. Idag är kunskapen inom högskolan angående AI:s påverkan på professionsutbildningars innehåll, undervisning och examinationsformer begränsad. Lärare brottas med utmaningar som följer med utvecklingen av alltmer “intelligenta” maskiner vilket i sig accentuerar behovet av en mångfacetterad pedagogisk (digital) kompetens.

Detta bidrag presenterar forskning om AI litteracitet inom ramen för lärarutbildningen. Vi tar avstamp i forskningsprojektet som ingår i WASP-HS satsning ”Networking Excellence Projects in the Humanities and Social Sciences for the Study of Consequences and Challenges of Artificial Intelligence and Autonomous Systems” Projektet rör frågor relaterade till framväxande, transformativa teknologier och lärarutbildningens praktik. Mer specifikt undersöks vad AI litteracitet inom lärarutbildningen innebär i form av kunskaper och kompetenser. Det är centralt för att kunna adressera och kritiskt granska både möjligheter och utmaningar med användningen av AI och autonoma system i utbildning. Av central betydelse är även att kritiskt kunna behandla etiska aspekter och vilken betydelse AI får i såväl undervisningens teori som praktik.

Presentationens innehåll följs upp av en paneldiskussion som lyfter frågor som:
1. Vad behöver lärarutbildare och andra lärare inom professionsutbildningar kunna för att utveckla ett kritiskt förhållningsätt till AI?
2. Vilka teoretiska, praktiska och etiska dimensioner innefattar sådan kunskap?

Avslutningsvis öppnar vi upp för gemensam frågestund och samtal.

Lokal: Domteater (plan 4), Visualiseringscenter C

During this session I want to discuss opportunities for creating learning experiences in higher education that are placed outside of the lecture hall or group rooms. Standard models of higher education are based around activities inside lecture halls. Students listen to a lecture explaining relevant theory or as for example in flipped classroom activities students come prepared with questions and discuss those with lecturers or with each other.

However, other places can be used as well but are seldom utilized. Foyers in buildings (eg. Key-house, Valla), built spaces outside of buildings (eg. parking lots, court yards), or green spaces (eg. parks, forests) can be used to help students understand theoretical concepts. Activities outside the lecture hall need to be carefully planned in order to be beneficial for learning. Pedagogical reasons need to be clear for students and lecturers need to think differently about their teaching as traditional lectures do not work well if there are transferred to outside of the lecture hall without proper adjustment.

Instead of a 2-hour lecture in a lecture hall, a teacher could plan for an outdoor activity. For example, starting teaching with a short introduction to a topic, certain aspects about statistics or how memory works, students could reflect in pairs of twos while walking to a nearby park and talk about the content of the introduction. When arriving in the park students can perform certain tasks, such as measuring performance or playing games that use memory in specific ways. After the tasks student can talk / reflect on the task they just performed in order to understand the content of the introduction better. Instead of returning to the lecture hall, discussion in small groups could just as well be held around campfires. Several challenges (weather, surroundings, or difficulties using technical devices) need to be considered but I argue with proper preparation these challenges are actually helpful in several aspects.

With a bigger variation in where we teach, using different places and creating different learning experiences, we can better support students learning. Various cognitive learning theories (eg. interleaving and spacing effects) and experiential learning theories support this assumption. Mental and physical health benefits have been related to being outside. Also, once another pandemic strikes or other reason make indoor teaching impossible, it would be a tremendous benefit if we know how to teach outside.

Lokal: Domteater (plan 4), Visualiseringscenter C

Strategic urban and regional planners must be prepared to imagine alternative futures, not the least when elaborating on sustainability transitions in society. Furthermore, they need to manage complex problems and motivate interventions. Thus, university teachers need to train students to develop such competencies and skills. This presentation draws from experiences of an assignment at the course Planning and Public Administration at the International Master program in Strategic Urban and Regional Planning, where approximately 120 students have participated in a pedagogic activity between 2020-2023 and created a ‘persona’.

Personas are fictional characters used in design processes to recognize that different people may have different experiences, needs and expectations. Personas are often framed as users of a digital service or products. At the course we use personas to help us identify with people, and recognize different roles, responsibilities, and life circumstances. The assignment is inspired by the call to contribute to ‘reflective practitioners’ (Schön 1983). The persona should work with planning and public administration in some way, to connect the knowledge acquired during the course to future working life. The students are encouraged to talk to active planners, and the persona should be based on likely characters. The students work in small groups and are instructed to imagine what a specific planner needs to know and handle in everyday practice regarding public administration and governance. Students are expected to engage with social science theories e.g. regarding resistance to change, the idea of public administration as an iron cage, different institutional logics among actors who collaborate, or how to manage wicked sustainability problems. Through the 21 personas the students have created we have learned about corrupt municipal planners, misogynist planners, devoted environmentalists who must face politicians who prioritize other issues, among others.

Yet, in the light of evolving generative AI, why don’t we just let such a tool do the imaginative work? The aim of this presentation is twofold. First to present ‘persona’ as a pedagogical method in higher education to imagine and think critically about future professional life, and second, to discuss how to develop the assignment in the context of evolving generative AI.

Vegetarisk lunch serveras i restaurangen på Visualiseringscenter C.

Utöver alla sessioner finns möjlighet att ta del av olika visningar av Visualiseringscentrums resurser för lärande, exempelvis Wadströms Exploranation Laboratory. Läs mer om Visualiseringscenter C: https://visualiseringscenter.se/

Lokal: Huvudrollen, CNEMA

Fika serveras i restaurangen på Visualiseringscenter C.

Lokal: Statisten, CNEMA

Begreppet kritiskt tänkande har inte en enhetlig definition fast kognitiva färdigheter så som att kunna ställa adekvata frågor, utvärdera, analysera, reflektera och dra slutsatser brukar höra till (Hedin, 2006). I examensfordringarna för civilingenjörsexamen (Högskoleförordningen, 1993) ingår att studenterna ska visa förmåga att ”kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar”, samt ”planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar”. Det krävs alltså att studenterna, med lärarnas hjälp, utvecklar ett flertal avancerade förmågor kopplat till kritiskt tänkande. Vidare bedrivs ingenjörsutbildningarna vid LiU enligt CDIO-ramverket (Crawley et. al., 2014), vilket inkluderar förmågor att definiera systemgränser, abstrahera, förstå helheter och delsystem, samt göra prioriteringar och avvägningar (avdelning 2.3 i CDIO Syllabus).

I Kursen Logistikprojekt (12hp, A-nivå) för civilingenjörsstudenter termin 9 gör studenterna gruppvis logistikutredningar med var sin extern organisation som uppdragsgivare. Med hjälp av såväl litteratur som information från uppdragsgivaren ska undersökningsfrågor preciseras, och metoder för datainsamling och analys väljas. Utmaningarna kopplar an till de mest avancerade nivåerna i Blooms taxonomi (Krathwohl, 2002) och SOLO-taxonomin (Biggs et al., 2022). Kritiskt tänkande innefattar en rad mentala processer och färdigheter som t.ex tolkning, analys, utvärdering, slutledning, förklaring och självreglering (Alsaleh, 2020). Studenterna får i kursen alltså möjlighet att utveckla och träna på dessa färdigheter som bygger förmågan kritiskt tänkande.

Studenterna upplever dock vissa svårigheter att genomföra utredning på ett strukturerat sätt som bäddar för trovärdiga och underbyggda resultat. I syfte att som lärare bättre kunna bistå studenterna adresseras därför följande frågor:

· Vilka svårigheter upplever studenterna när de ska lära sig utredningsmetodik?

· Hur kan pedagogiken utformas för att hjälpa studenterna att komma över svårigheterna?

Studenterna fick vid sex tillfällen i realtid skriftligt reflektera över bl.a. vilka svårigheter de för tillfället brottades med. Den data kompletterades med gruppintervjuer under kursens gång och i slutet av examensarbetet. Efter tematisk analys identifierades fem större svårigheter som sedan låg till grund för de förändringar som gjordes till nästkommande kursomgång. Nedan presenteras dessa:

Val av undersökningsmetoder - Seminarium, med fokus på konkret metodbeskrivning med stöd av metodlitteratur, tydligare lärarhandledning
Skriftligt kommunicera resultatet - Seminarium, där fokus ligger på hantering av empiri och analys i rapporterna, nytt basgruppsmöte, lärarhandledning
Litteraturens roll - Seminarium om referensram, nytt basgruppsmöte, lärarhandledning
Precisera och avgränsa - Kursmaterial (film, dokument) reviderat utifrån nya utredningsmodellen, tydligare lärarhandledning
Planering - Ny modell för utredningsplanering, krav på tidsplan, fler basgruppsmöten, tydligare lärarhandledning till basgruppsmöte

Lokal: Birollen, CNEMA

Skönlitteraturen för en tynande tillvaro på våra professionsutbildningar, trots att forskning har visat att den är ett effektivt verktyg för att stärka många viktiga professionella förmågor som exempelvis reflektionsförmåga (Rydén Gramner, 2022), professionellt omdöme (Wallner, Rydén Gramner et al., inför tryck), och etiskt omdöme (Hansen, 2021). Dessutom har skönlitteratur visat sig mer effektiv i stärkandet av kritiskt tänkande än facktexter (Hollis, 2022). Med utgångspunkt i tidigare forskningsresultat och i ett pågående VR-projekt om skönlitteratur som didaktiskt verktyg för emotionella professionsförmågor och empati på läkarutbildningen, fortsätter vi resonera kring skönlitteraturens viktiga potentiella bidrag till professionsutbildningar på LiU.

Vi resonerar med empiriska exempel kring skönlitteratursamtal som en möjlighet för studenter att träna sitt kritiska tänkande genom att analysera berättarteknik och struktur där stilistiska grepp kan användas av författare för att vilseleda läsaren. Vi visar hur studenters emotionella engagemang med fiktiva karaktärer och berättelser ger dem möjlighet att lära känna sig själva, och hur de i diskussion med andra också lär sig att förstå andras perspektiv än sitt eget. Vår slutsats är att skönlitteraturen kan stärka våra studenters etiska professionella kompass vilket gör dem bättre rustade att använda sitt utvecklade kritiska tänkande för att hantera desinformation och ”fake news”. På det sättet argumenterar vi för varför skönlitteratur har en viktig roll att spela för att rusta LiU:s studenter för de utmaningar som vår samtid ställer dem inför.

Lokal: Workshop area (plan 5), Visualiseringscenter C

Vi är fyra doktorander som intresserar oss för AI-litteracitet och hur generativ AI kan användas i undervisningen för ett fördjupat lärande och för att stärka studenternas förmåga till att källkritiskt och nyanserat tolka text. Vi vill därför bjuda in alla som intresserar sig för detta ämne till en workshop för att tillsammans med oss prova på hur generativ AI kan användas som en del av undervisningen, genom att närläsa och granska den output som produceras utifrån frågor om partialitet, bias, tillförlitlighet och meningsskapande. Under workshopen får de deltagare som vill möjlighet att "prompta" AI med autentiska examineringsuppgifter från en egen kurs, och bör i så fall förbereda detta material i förväg (t.ex salstentafrågor eller instruktioner till en hemtentamen).

Vi uppmuntrar även deltagare att i förväg läsa igenom Guiden kring arbete med AI-litteracitet och utbildning (https://zenodo.org/records/8355454), men det är inget måste för att delta i workshopen.

Lokal: Domteater (plan 4), Visualiseringscenter C

Passet inleds med en genomgång av och reflektion kring en tankemodell om vad ett kritiskt förhållningssätt kan innebära i termer av perspektiv, logiker och utgångspunkter. Exempel ges utifrån min undervisning. Presentationen åtföljs av en diskussion i mindre grupper med utgångspunkt i deltagarnas egen undervisning. (mer info kommer)

Lokal: Domteater (plan 4), Visualiseringscenter C

Upplev en immersiv visning av Visualiseringscenters tekniskt avancerade domteater och hur den används som ett visuellt kommunikationsverktyg i syfte att stärka lärande och förmedla inspiration inom bland annat STEM. Visualiseringscenter C är en centrumbildning vid LiU och fungerar som en resurs för forskning, utbildning och vetenskapskommunikation till allmänheten. Under den här visningen får du som deltagare se och uppleva domföreställningen Chemistry of Life som har producerats vid Visualiseringscenter C inom det nationella projektet Wisdome. Produktionen har skett i nära samverkan med forskare vid LiU. Föreställningen ges i 3D och föregås av en introduktion kring produktionsprocessen och de pedagogiska perspektiven kring hur domevisningar används i högre utbildning vid LiU. Efter avslutad visning får du som deltagare även möjlighet till en frågestund med producent och deltagande forskare som arbetat med produktionen.

Se trailer och läs mer: https://visualiseringscenter.se/chemistryoflife