Pedagogikdagen 2025

09.15-09.30 Välkommen till Pedagogikdagen

Lokal: Hasselqvistsalen, hus 511, campus US
Gunvor Larsson Torstensdotter, föreståndare för Didacticum och Karin Axelsson, prorektor med ansvar för utbildning, hälsar välkomna till årets Pedagogikdag.

09.30-10.30 Keynote - Torgny Roxå

Lokal: Hasselqvistsalen, hus 511, campus US
Titel: En universitetslärares resa och en verklighet – Erfarenhet kryddad med forskning om undervisning och lärande i högre utbildning

10.30-11.00 Fika

Fika och utställning på plan 9, hus 511, campus US

Workshop 1 (W1): Relationens betydelse för lärande

Lokal: uppdateras när anmälan stänger
Medverkande: Gunvor Larsson Torstensdotter (DID) och Marina Bergman (MDU)

Om workshopen
Constructive alignment, ämnesdidaktik, examination och AI har dominerat diskussioner kring pedagogisk utveckling under de senaste åren. Den relationella pedagogiken har en tydligare plats inom ungdomsskolan, och framför allt inom de lägre årskurserna. Men intressant nog har de relationella aspekterna ofta negligerats inom högre utbildning, där fokus har legat på innehåll och relationen lärare – student anses vara mindre viktig. Felten och Lambert (2020) har undersökt hur relationen lärare och student vid ett flertal lärosäten i USA har påverkat såväl resultat som personlig utveckling. I sin bok ger de flera exempel på hur lärare kan förändra sitt förhållningssätt och sin undervisning för att stimulera studenternas lärande genom en känsla av tillhörighet.

Workshopen fokuserar på hur vi i högre utbildning hanterar relationen lärare och student. Syftet är att problematisera synen på relationers roll inom lärande i högre utbildning, hur relationer kan påverka lärandet och hur det akademiska lärarskapet kan stimulera den relationella pedagogiken.

Vi inleder workshopen med en kort inledning kring relationens plats och konsekvens i högre utbildning, och ger några exempel på hur lärares frågor kan påverka relationen lärare och student. Sedan ges deltagarna möjlighet att i mindre grupper diskutera egna exempel. Workshopdeltagarnas input dokumenteras med hjälp av Menti.

Workshop 2 (W2): Utveckling av lärarens pedagogiska digitala kompetens för framtiden: en workshop

Lokal: uppdateras när anmälan stänger
Medverkande: Linnéa Björk Timm (DIGIT)

Om workshopen
I en värld som är i konstant förändring, behöver lärare ofta inhämta ny kunskap. Nya verktyg blir tillgängliga, system ändras efter några år och nya metoder för undervisning blir tillgängliga. Detta kan orsaka en hel del stress. Det kan kännas som att man behöver börja från början flera gånger om och som att tiden aldrig räcker till. För att bättre stödja både anställda och studenter på Linköpings universitetet så har det skapats ett projekt kring Digital Trygghet. Ett delprojekt i detta projekt är att stötta lärares pedagogiska digitala kompetens, och ett verktyg i detta är att använda ett självreflektionsverktyg för att få syn på sina styrke- och utvecklingsområden.

Självreflektionsverktyget är baserat på ramverket Digital Competence Framework for Educators (DigCompEdu), ett EU-ramverk som beskriver olika digitala kompetenser som en lärare har nytta av. Vi har anpassat självreflektionsverktyget till LiU-kontexten och vill utvärdera huruvida vi täcker in lämpliga kompetenser, har formulerat verktyget väl och ger bra återkoppling i det.

Under workshopen kommer vi att kort presentera DigCompEdu samt självreflektionsverktyget, och sedan har ni möjlighet att själva prova verktyget och reflektera över era kompetenser samt hur verktyget stöttar er i utvecklingen av dessa. Under tiden finns vi tillgängliga för att svara på frågor, samla in kommentarer och förklara där det behövs. Vi avslutar med att samla in ytterligare återkoppling samt eventuell diskussion av teman som väckt intresse under passet.

11.00-11.20 (1A) Mot framtidens examensarbete: En berättelse om resan från AI som hot till AI som resurs i lärarutbildning

Lokal: uppdateras när anmälan stänger
Medverkande: Sanna Hedrén och Karin Stolpe (IBL)

Abstract
Studenter, handledare och examinatorer är de givna huvudrollerna i självständigt, vetenskapligt skrivande i högre utbildning. Stigen som trampats upp mellan det första handledningstillfället och framläggning av en så gott som färdig uppsats, är en välbekant färdväg för den erfarne handledaren.

Det har dock dykt upp ett hot på vägen, generativ AI har kommit att ändra förutsättningarna för handledningsprocessen. Vanligen har hotet hittills hanterats genom förbud för att kunna fortsätta på den upptrampade stigen som vanligt. Detta har i sin tur lett till en misstänksamhet och oro för otillåten användning som en genväg i studenternas självständiga skrivande. Risken för AI som otillåtet hjälpmedel har väckt tankar om alternativa färdvägar mellan studenters idé och färdig uppsats, mellan handledares upptrampade stig och AI:s vilseledande villovägar. Handledare och examinatorer ställs inför dilemman och grundläggande frågor: vad är ett självständigt, vetenskapligt arbete? Vad innebär självständigt skrivande som process och produkt? Vad är syftet med det självständiga examensarbetet i en lärarutbildning?

Våren 2024 påbörjades ett utvecklingsarbete för att omvandla AI som hot till AI som resurs i studenternas självständiga skrivande. I studiehandledningen till en examensarbeteskurs uppmanades studenterna att använda AI på föreslagna sätt, en förändring som välkomnades av handledare och examinatorer i efterföljande intervjuer. Studenterna visade sig försiktigt skeptiska, men optimistiska till AI-användning i efterföljande enkäter och självvärderingar.

I den här presentationen visar vi berättelsen om ett första steg för att vända på diskursen om AI som hot till att bli AI som en resurs i examensarbetet inom lärarutbildningen. Vi berättar om hur och till vad studenter använder AI i planering och genomförande av examensarbetet. Dessutom visar vi handledares resonemang kring studenters användning av AI och hur det påverkar handledningsprocessen. Det är en berättelse som illustreras av kreativitet, regler och ramar, men också en dos av framtidsvisioner.

11.25-11.45 (1B) AI-baserat interaktivt, individuellt och illustrativt lärande i matematik (AI4Ma)

Lokal: uppdateras när anmälan stänger
Medverkande: Berkant Savas (ITN)

Abstract
Via ett anslag från Norrköpingsfonden har vi i samarbete med Ebersteinska gymnasiet i Norrköping skapat AI-baserat digitalt stöd i kursen Matematik 3c för elever i åk 2 på naturvetenskapliga programmet.

Vi har bl.a. skapat:
- Illustrativa och interaktiva läromaterial där eleverna kan utforska olika matematiska begrepp.
- Individuella diagnosuppgifter som rättas automatiskt, med en direkt återkoppling så att eleverna får veta om de lyckades lösa uppgiften eller inte.
- Individuella lektionsuppgifter med två olika AI-moduler:

a) Om en elev svarar fel på en uppgift får hen möjlighet att lösa uppgiften steg-för-steg. Eleven försöker lösa varje steg själv, granskning och återkoppling sker direkt med möjlighet att få AI-genererat (med anrop till ChatBot) stöd för just det steget, eller stöd som är framtaget av lärare.
b) Den andra AI-komponenten ämnar hitta var det blev fel i lösningsgången på en uppgift för att återigen ge AI-genererat eller lärarframtaget stöd för just det steget i lösningen av uppgiften.

Under presentationen kommer vi att demonstrera det framtagna materialet och återkoppla från de tillfällen då flera klasser har testat de framtagna digitala aktiviteterna i deras ordinarie studiemiljö. Erfarenheterna från AI4Ma kommer att användas av det nybildade Center för AI-baserat Lärande i Matematik (CALM) vid tekniska fakulteten med hemvist vid ITN.

11.00-11.20 (2A) Genus och inkludering i STEM-undervisning

Lokal: uppdateras när anmälan stänger
Medverkande: Malin Wiger (IEI)

Abstract
Genus har betydelse för lärande, kunskap och undervisning (Severiens och Ten Dam, 1994), vilket innebär att vi lärare behöver reflektera över genus och kritiskt granska genus betydelse inom våra ämnesområden. Vi måste också ifrågasätta förutfattade meningar om kön, genus och deras konsekvenser i vår undervisning. Genusmedveten undervisning innebär till exempel att bli medveten om att studenter bemöts olika beroende på exempelvis könsidentitet, samt att det finns olika uppfattningar om genus och könsidentiteter, förväntningar på dem och förväntade egenskaper. För oss lärare är det ofta en inre resa att bli medveten om normer, maktstrukturer och idéer om kön för att kunna integrera genus och jämställdhet i undervisningen.

Studenterna på LiTH lyfter fram vikten av förebilder inom de tekniska områdena som avgörande för jämställdheten. Att utveckla undervisningsmaterial och exempel som främjar rättvisa, inkludering och intersektionalitet bidrar också till att bryta ner könsstereotyper (Crenshaw, 1989) och på sikt utveckla ett mer inkluderande samhälle. Vi som utbildar framtidens teknikutvecklare och problemlösare har därför en viktig uppgift att skapa ett inkluderande kursinnehåll samt en inkluderande lärmiljö där alla studenter känner sig välkomna.

I detta föredrag presenteras både min resa som lärare i att öka min egen genusmedvetenhet i undervisningen. Denna resa har delvis resulterat i en webbaserad kurs som är en del av det EU-finansierade projektet WOMEN STEM-UP och syftar till att utrusta universitetslärare och föreläsare inom STEM med kunskap, färdigheter och verktyg för att öka antalet kvinnor inom STEM och öka medvetenheten om andra marginaliserade grupper. Föredraget kommer också att presentera material ur kursen som är utvecklat av de deltagande parterna och bygger på data från studenter och lärare genom enkätstudier och fokusgrupper från de tre ingående europeiska universiteten i projektet.

I samband med utvecklandet av webkursen granskades den av studenter, där en av dem uttalade följande: “Tveka inte att vara den som förstör stämningen och påpeka dåligt beteende – särskilt som lärare”. Citatet visar att det krävs mod att i klassrummet stävja oönskat uppförande vad gäller genusfrågor. Det krävs även mod att ta upp jämställdhetsfrågor, då vi oftast inte har det som vårt primära ämnesområde, samtidigt som jämställdhets- och genusintegreringen är nödvändig.

11.25-11.45 (2B) Mellan tradition och förnyelse – Iscensättandet av ett reviderat curriculum för interprofessionellt lärande

Lokal: uppdateras när anmälan stänger
Medverkande: Susanne Kvarnström, Karin Festin, Elin Karlsson och Maria Kvarnström (HMV)

Abstract
Forskningsprojektet har syftat till att undersöka iscensättandet av ett reviderat interprofessionellt curriculum (IPL) vid Medicinska fakulteten, Linköpings universitet. För samtliga delstudier i projektet användes en teoribaserad utvärderingsmodell i enlighet med Lilliedahl, Sundberg och Wahlström (2016) som öppnar upp för analys ur ett bredare samhällsvetenskapligt perspektiv där exempelvis sociala och pedagogiska processer kan bidra till att förklara resultaten. Ett multidimensionellt ramverk för curriculumutveckling och uppföljning valdes som teoretisk grund, det s.k. fyrdimensionella ramverket (4DF) beskrivet av Lee, Steketee, Rogers och Moran (2013) med följande dimensioner:

1) omvärldsanalys och definition av behov inom framtidens hälso- och sjukvård
2) de kompetenser och lärandemål som skall uppnås
3) design av läraktiviteter och examination
4) organisation, administrativt stöd och resurser

Metoder har varit dokumentstudier, intervjuer (med nyckelpersoner, lärare och studenter), samt enkäter (lärare och studenter). Resultaten beskriver fynden utifrån de 4 dimensionerna, i tre delstudier varav en är publicerad (Karlsson et al., 2024), och visar sammanfattningsvis följande teman:

D1: Ett IPL-curriculum som förbereder studenter för sitt kommande yrkesliv - att i samverkan skapa högkvalitativ vård tillsammans med patienten.
D2: Ett IPL-curriculum som återspeglar interprofessionella kärnkompetenser, och en programöverskridande samstämmighet av dessa samt lärandemål
D3: Alla ombord? Ett sökande efter meningsfulla interprofessionella läraktiviteter som integreras i utbildningsprogrammen.
D4: Organisatoriska förutsättningar vid iscensättande av IPL-curriculum – vikten av legitimitet och lärares förutsättningar

Diskussionen innehåller utmaningar såsom balans mellan pedagogisk innovation och pragmatism samt integration av IPL-momenten med programspecifika kurser och organisatoriska stödstrukturer. Som framgångar anges bl.a. ökad legitimitet för IPL och förbättrad samordning av lärandemål.

Slutsatser:
• Revideringen av IPL-curriculum har bidragit till att stärka interprofessionellt lärande vid Medicinska fakulteten.
• Utvecklingsbehov inkluderar att ytterligare integrera IPL-momenten i de programspecifika kurserna och säkerställa att lärarna har tillräckligt stöd och kompetens.

Karlsson, E. A., Kvarnström, S., & Kvarnström, M. (2024). Exploring a revised interprofessional learning curriculum in undergraduate health education programs at Linköping University. BMC Medical Education, 24(1), 466.

Lee, A., Steketee, C., Rogers, G., & Moran, M. (2013). Towards a theoretical framework for curriculum development in health professional education. Focus on Health Professional Education: A Multi-disciplinary Journal, 14(3), 64-77.

Lilliedahl, J., Sundberg, D., & Wahlström, N. (2016). Teoribaserad utvärdering som svar på det tidiga 2000-talets frågor om utbildningsreformer [Theory-based evaluation in response to the early 2000s questions about education reforms]. Pedagogisk forskning i Sverige, 21(1-2), 9-29.

11.50-12.10 Fyra decennier inom utbildning vid LiU - några reflektioner av Svante Gunnarsson

Lokal: Hasselqvistsalen, hus 511, campus US
För att uppmärksamma LiU:s 50-årsfirande har vi bjudit in Svante Gunnarsson, professor vid ISY, för att ge sitt pedagogiska perspektiv med fyra decennier inom utbildning vid LiU bakom sig.

12.10-13.15 Lunch

Lokal: Plan 9, hus 511, Campus US
Anmäl om du önskar lunch och din preferenser i anmälningsformuläret.
Möjlighet att besöka utställning.

13.15-14.15 Keynote - Lars Strannegård

Lokal: Hasselqvistsalen, hus 511, campus US

14.15-14.45 Fika

Lokal: Plan 9, hus 511, Campus US
Anmäl om du önskar eftermiddagsfika i anmälningsformuläret.
Möjlighet att besöka utställning.

14.45-15.00 Pedagogisk skicklighet och meritering vid LiU - var står vi idag och vart är vi på väg?

Lokal: Hasselqvistsalen, hus 511, campus US
Medverkande: Karin Valeskog (HMV) och Gun Sparrhoff (IBL)

Workshop 3 (W3): Studenters digitala kompetens – vad behövs under och efter studierna?

Lokal: Uppdateras när anmälan stänger
Medverkande: Cecilia de Bernardi (UF)

Om workshopen
En del av vår resa som lärare är att försöka hålla oss i kapp med de ständiga förändringarna som sker i samhället. Eftersom vi vill att våra studenter ska besitta den kunskap som behövs under och efter utbildningen, behöver vi regelbundet se över innehållet i våra kurser och program. De senaste åren har vi pratat väldigt mycket om AI och vad AI innebär för vår undervisning. Från ett bredare perspektiv är det värt att reflektera kring vilka digitala kompetenser som våra studenter behöver ha med sig för att klara sina studier och sedan vad som kan behövas i arbetslivet.

Det finns många olika ramverk som beskriver och testar digitala kompetenser. Dessa anses vara mycket viktiga både för att vara bra medborgare samt för att kunna arbeta (Hammoda & Foli, 2024). Några exempel av kompetenser som nämns i flera kontexter inklusive forskning är: information samt media litteracitet, virtuellt samarbete och flexibilitet/anpassningsbarhet m.fl. (Hummel, 2024, Rakowska & De Juana-Espinosa, 2021; World Economic Forum, 2022).

Den här workshopen handlar inte om att anpassa undervisningsinnehåll till arbetsgivarnas behov, detta anses vara en separat diskussion. Syftet är att fundera tillsammans kring våra erfarenheter i relation till studenters digitala kompetenser för att sedan formulera förslag till hur vi kan hjälpa dem att utveckla dessa i samband med studierna. Detta utan att det ska kräva stora förändringar eller stora arbetsinsatser, speciellt med tanke på att de tidigare nämnda förändringarna kräver också en konstant uppdatering av vår kunskap som lärare. Workshoppen genomförs med en brainstorming som sker individuellt eller i små grupper. Resultaten av brainstorming blir grunden för att formulera några konkreta planer. Slutligen reflekterar deltagarna kring själva workshoppen och har möjlighet att ge återkoppling. Workshoppen är en del av LiU:s projekt Digital Trygghet.

Källor:
Hammoda, B., & Foli, S. (2024). A digital competence framework for learners (DCFL): A conceptual framework for digital literacy. Knowledge Management and E-Learning, 16(3), 477–500. Scopus. https://doi.org/10.34105/j.kmel.2024.16.022

Hummel, B. (2024, March 14). What are 21st Century skills? iCEV. Retrieved December 12, 2024, from https://www.icevonline.com/blog/what-are-21st-century-skills

Rakowska, A., & De Juana-Espinosa, S. (2021). Ready for the future? Employability skills and competencies in the twenty-first century: The view of international experts. Human Systems Management, 40(5), 669–684. https://doi.org/10.3233/HSM-201118

World Economic Forum. (2022). The Future of Jobs Report 2022. Geneva, Switzerland: World Economic Forum.26.

Workshop 4 (W4): Utveckling av pedagogisk skicklighet

Lokal: Uppdateras när anmälan stänger
Medverkande: Gun Sparrhoff (IBL) och Karin Valeskog (HMV)

Om workshopen
Sedan 2023 har LiU en definition av pedagogisk skicklighet. Definitionen är ett resultat av ett omfattande arbete inom ramen för ett VP-uppdrag i syfte att utveckla en LiU-gemensam modell för pedagogisk meritering. Uppdraget kom att omfatta två delprojekt där det första gjorde en djupdykning i hur pedagogisk skicklighet förstås och kommuniceras vid svenska universitet och högskolor samt hur olika meriteringsmodeller kan bidra med en kvalificerad och omsorgsfull bedömning och belöning av pedagogiska meriter.

Delprojekt 1 utmynnade i en LiU-specifik definition som inrymde universitetets olika akademiska kulturer och undervisningstraditioner. I det andra delprojektet pilottestades, utvärderades och implementerades definitionen. Båda delprojekten har haft en bred representation i såväl styrgrupp som arbetsgrupp från olika verksamheter inom samtliga fakulteter. Styrgruppen har letts av prorektor.

Med utgångspunkt i LiU:s definition av pedagogisk skicklighet kan det akademiska lärarskapet stärkas såväl individuellt, kollegialt som organisatoriskt för att på olika sätt stödja studenters lärande. Målsättningen med denna workshop är att bli bekant med definitionens olika komponenter genom att bekanta sig med LiU:s resurssida för pedagogisk skicklighet och meritering. Vi diskuterar gemensamt vad detta innebär för utvecklingen av den egna pedagogiska skickligheten samt hur den pedagogiska verksamheten i den egna undervisningsmiljön kan stärkas med hjälp av definitionen.

15.10-15.30 (3A) Så kan pedagogisk AI-litteracitet utvecklas med kollegialt lärande som kompass - resultat från ett UHR-projekt

Lokal: uppdateras när anmälan stängt
Medverkande: Karin Stolpe och Linnéa Stenliden (IBL)

Abstract
I en tid präglad av snabb teknologisk utveckling och AI:s framväxt står den högre utbildningen inför både utmaningar och möjligheter. Lärarens roll innebär en ständig anpassning till nya kunskaper och förändrade omständigheter. I denna presentation redovisas genomförandet och resultaten från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt angående AI-litteracitet som finansierats av UHR under tre terminer, 2024–2025. Projektet har fokuserat på att utveckla AI-litteracitet genom kollegialt samarbete med lärarutbildare. Lärarprogrammen är särskilt intressanta då de ska kunna förbereda framtida lärare att kritiskt hantera och integrera AI i sin kommande undervisning. Mer specifikt innebär detta att projektet har undersökt hur lärarutbildare kan utveckla sin egen AI-litteracitet och sina undervisningsmetoder, samt hur AI kan integreras som kunskapsinnehåll i kurserna för lärarstudenter. Ett mål med projektet har varit att rusta lärarutbildare och studenter att möta de krav som dagens och framtidens utbildningssystem står inför.

Genom workshops, fokusgrupper och praktisk implementering av undervisningsmodeller skapades en dynamisk lärandemiljö i projektet. Kollegialt lärande stod i centrum, där erfarenheter och insikter delades för att stärka kompetensen inom AI. Denna metodik möjliggjorde en aktiv och engagerande lärprocess, där lärarutbildare och studenter fick möjlighet att utforska och reflektera över AI:s roll inom utbildning. Projektet resulterade i en implementeringsmodell för AI-litteracitet som fokuserade på att integrera relevanta kursmål och pedagogiska metoder. Detta arbete genererade avgörande designkriterier på olika organisatoriska nivåer: från ledningsnivå till individuell nivå, vilka kommer att presenteras och exemplifieras. På så sätt kommer vi att visa hur AI-litteracitet konkret kan integreras i redan befintligt kursinnehåll på ett sätt som engagerar studenterna och förbereder dem för framtida utmaningar.

För att säkerställa att resultaten av projektet fortsätter att påverka i första hand lärarutbildningen men också bidra till andra utbildningar menar vi att det är avgörande att skapa strukturer för kunskapsöverföring och stödja kollegialt lärande även efter projektavslut. Vi diskuterar därför utmaningen att övergå ifrån projektform, där kollegial utveckling drivs genom en stabilitet och trygg ledning till att i stället bygga på lärande nätverk där erfarenheter och insikter delas kollegialt.

Sammanfattningsvis kommer presentationen belysa de metoder som använts inom projektet, lyfta fram de insikter som erhållits och diskutera de konkreta resultaten av utvecklingsarbetet. Ambitionen är att generalisera implikationer ifrån projektet också i relation till lärare och undervisning på andra program.

15.35-15.55 (3B) Hur använder studenter generativ AI i sina studier?

Lokal: Uppdateras när anmälan stänger
Medverkande: Universitetsbiblioteket

Abstract
Generativ AI har snabbt blivit ett verktyg som många studenter använder, men vilka verktyg som är populära och vad de använder dessa till är oklart. Vid Linköpings universitetsbibliotek undersöker vi i nuläget hur studenter använder generativ AI i sina studier. Undersökningen genomförs med en blandad metodansats. Kvantitativa data samlas in genom enkäter som distribueras till studenter vid Lisam. Dessa enkäter innehåller frågor om hur ofta och för vilka ändamål studenter använder generativ AI, vilka verktyg de föredrar och vilka fördelar och utmaningar de upplever. Kvalitativa data erhålls genom intervjuer med ett urval av dessa studenter. Intervjuerna ger en djupare förståelse för studenternas erfarenheter och perspektiv på användningen av generativ AI. Målet är att identifiera studenternas möjligheter och utmaningar med användningen av generativ AI i en akademisk kontext.

Den pågående undersökningen syftar till att bidra med insikter om hur generativ AI används av studenter och vilka konsekvenser de själva anser att användningen har deras lärande. Resultaten av studien kommer att belysa studenternas förväntningar och behov av stöd från universitetet, såsom riktlinjer, workshops och utbildning i användningen av generativ AI. Resultatet kommer också bidra till utformningen av bibliotekets undervisning och framtida stödinsatser till universitetsstudenterna.

15.10-15.30 (4A) How do we teach “pain rehabilitation” in medical education? 🇬🇧

Lokal: uppdateras när anmälan stängt
Medverkande: Huan-Ji Dong (HMV)

Abstract
Background: Pain rehabilitation refers to health intervention that address the physical, behavioral, and emotional aspects of chronic pain, typically through outpatient programs that combine aspects of pain medicine, physical therapy, occupational therapy, and behavioral health services with a goal of enabling patients with chronic pain to return to a productive lifestyle. Due to its complex contents, it often appears difficult for medical students and clinical trainees in pain clinics to clarify the exact contents of pain rehabilitation and how the intervention is delivered in practice.

Aim and conceptual performance: By understanding the levels of thinking depicted by two well-known taxonomies (revised Bloom’s taxonomy and SOLO taxonomy), we aimed to illustrate ‘pain rehabilitation’ using the two taxonomies to facilitate learning for students in different phases: first time learners in pre-clinical semesters, further learners in clinical semesters, and new clinicians in practice. The two taxonomies indicate each domain of cognitive activity during the learning process and teaching as well as supervisions may best adapt to the students’ possible thinking levels, but not merely pursuing the highest levels. For courses given under first semesters, we are more likely to highlight the Intended Learning Outcomes (ILOs) in lower levels (remember, understand and sometimes apply; accordingly, unistructural, multi-structural and sometimes relational). ILOs in later clinical semesters can have a dominant focus on training students’ higher thinking levels (apply and analyze; or relational according to SOLO taxonomy). To supervise new clinicians, ILOs should target to the training on evaluation and reflection so the ability of generalization can be gradually reached, and possibly further creating one’s own strategies (extended abstract, one of the highest levels) in dealing with medical cases and issues.

Conclusion: Although pain rehabilitation is a complex health intervention, our teaching in medical education can be wisely provided wisely following the stages of revised Bloom’s taxonomy and SOLO taxonomy, which are helpful as pedagogical tools for the learning process.

Practice implications: Educators in pain medicine need to adapt their supervisions depending on whom they are teaching to.

15.35-15-55 (4B) Hur kan vi använda Lisam för att stödja studenternas förberedelser inför seminarier och laborationer?

Lokal: Uppdateras när anmälan stänger
Medverkande: Andreas Eriksson (BKV)

Abstract
Inför många läraktiviteter är det viktigt att studenterna förbereder sig. Studenterna måste helt enkelt ha en viss förkunskap för att läraktiviteten ska bli meningsfull. Hur gör vi då för att få studenterna förberedda inför exempelvis en laboration eller ett seminarium? Hur ser vi till att alla studenter förstår vad som krävs och gör sitt bästa för att förbereda sig?

Ett sätt att stödja studenternas förberedelser är att utnyttja Lisams test-funktion och Lisams samarbetsyta. Med hjälp av ett flervalstest i Lisams test-funktion kan studenterna visa, både för sig själva och för läraren, att de förberett sig tillräckligt för att kunna delta aktivt vid ett seminarium. Lisams test-funktion kan på liknande sätt hjälpa studenterna att förbereda beräkningar inför laborationer. Med olika frågetyper kan vi på olika avancerad nivå skapa automatiskt rättade test som kontrollerar studenternas beräkningar. I Lisams test-funktion kan vi också följa studenternas framsteg och på så sätt identifiera vad som verkar extra svårt.

Om vi istället vill förbereda våra studenter med diskussionsfrågor kan vi använda oss av Lisams samarbetsyta. På samarbetsytan kan studenterna skriftligt och asynkront skriva ner sina tankar i delade dokument. Samtidigt kan vi som lärare följa studenternas tankar och sedan möta studenterna på rätt nivå när det är dags för seminariet eller laborationen.

Sammanfattningsvis finns stora möjligheter att använda Lisam för att stödja både studenterna och lärarna i deras förberedelser. Goda förberedelser skapar i sin tur goda förutsättningar för effektiva och meningsfulla läraktiviteter.