Även om vården av för tidigt födda spädbarn har förbättrats dramatiskt under de senaste årtiondena, avlider omkring 20 procent av de extremt för tidigt födda barnen (födda före graviditetsvecka <28+0). Vanliga orsaker till dessa dödsfall är svåra komplikationer såsom blodförgiftning och den svåra tarminflammationen nekrotiserande enterokolit (NEC). Även om dessa barn inte drabbas av denna svåra sjukdom så har en stor del av dem problem med sin mag- och tarmkanal, vilket yttrar sig i uppblåsta smärtsamma magar och svårighet att ta emot den bröstmjölk som de matas med.
Forskningsfrågor och resultat
För att studera probiotikas effekt på mag- och tarmfunktionen, immunförsvaret och tarmmikrobiota på extremt för tidigt födda barn genomförde vi därför PROPEL-studien 2012-2015. Vi testade den probiotiska bakterien Lactobacillus reuteri som i meta-analyser visat sig ha effekt på NEC hos mindre måttligt för tidigt födda barn. Vi såg dock ingen en effekt på mag- och tarmfunktionen i vår studie på extremt för tidigt födda barn. Probiotikagruppen hade dock en bättre huvudtillväxt än placebogruppen, och vår 2-årsuppföljningen visade att probiotikagruppen hade en bättre språkutveckling. Detta är mycket spännande eftersom tarmens bakteriesammansättning har visat sig påverka neurologiska funktioner via den s.k. gut-brain axis i andra studier.
Laborativa analyser
I delstudier som vi har gjort har vi visat att den bakterie som vi gav koloniserade tarmen effektivt och att tarmfloran hos barnen som fått probiotika hade en högre diversitet än i placebogruppen. PROPEL-studiens laborativa delar möjliggör även studier av bakomliggande mekanismerna till dålig tilläxt, svåra immunmedierade komplikationer (exempelvis NEC) och neurologisk utveckling. Med omfattande omics-analyser med datadriven tolkning, inklusive mashine learning, hoppas vi kunna identifiera biomarkörer som förutspår dessa komplikationer.
Långtidsföljning
Extremt för tidigt födda barn löper också stor risk för nedsatt lungfunktion under uppväxten och kronisk obstruktiv lungsjukdom i vuxen ålder. Det senaste tillägget i PROPEL-studien är därför en 14-årsuppföljning för att studera hur lungfunktionen utvecklas och vilken typ av lungfunktionsnedsättning dessa barn får.
