20 december 2022

- Utgå från barnen. Identifiera de problem som du ser i din kliniska vardag och börja forska på det.

porträtt på manlig forskare. Så sammanfattar docenten och överläkaren Thomas Abrahamsson forskning inom barnmedicin. Han är en av mottagarna ur Joanna Cocozzas stiftelse, för 2022. I sitt arbete möter han extremt för tidigt födda barn på neonatalavdelningen vid H.K.H Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus i Linköping.
- Jag drivs av de frågor som dyker upp under mitt kliniska arbete. Hur kan vi minska svåra komplikationer som de extremt för tidigt födda barn ofta råkar ut för? Jag hoppas att vi ska finna preventiva åtgärder för svåra komplikationer såsom nekrotiserande enterokolit och minska de neurologiska handikapp som är så vanliga hos dessa barn, säger Thomas Abrahamsson.

Även om vården av för tidigt födda spädbarn har förbättrats dramatiskt, så avlider omkring 20 procent av de extremt för tidigt födda barnen (födda före graviditetsvecka 28+0) i Sverige. Vanliga orsaker till dödsfall är svåra komplikationer såsom blodförgiftning och nekrotiserande enterokolit (NEC), som är en kraftig tarminflammation.

- Det finns tydliga samband mellan dessa barns diet och risken för NEC, svåra infektioner och neurologiska handikapp.

I ett projekt undersöker Thomas Abrahamssons grupp vad som kan minska dessa komplikationer i två olika studier. Den ena är N-forte-studien som är en klinisk prövning i vilken bröstmjölksberikning baserat på donerad bröstmjölk jämförs med standardberikning som baseras på komjölk. Den andra är PROPEL-studien som är en klinisk prövning där den förebyggande effekten av probiotika-tillskott testas. Probiotiska mikroorganismer påverkar tarmfloran och tarmen på olika sätt och kan hälsofrämjande effekt.

N-fortestudien är den hittills största interventionsstudien som gjorts på extremt för tidigt födda barn i Sverige med 24 deltagande neonatalavdelningar.

- Vi studerar även möjliga bakomliggande mekanismer till dessa sjukdomar med analyser av immunförsvaret, tarmfloran och bröstmjölkssammansättning i prover som tagits i N-forte- och PROPEL-studien, säger Thomas Abrahamsson.

Hur kändes det att få beskedet om anslaget, vad tänkte du?
- Det betyder mycket. Jag kan fortsätta med den forskning som jag slagit in på. Och det möjliggör ytterligare studier i de projekt som jag ansvarar för.

Vad blir nästa steg?
- Jag bedriver ett flertal studier på för tidigt födda barn, men en sak som vi just nu kör i gång är de omfattande analyser i blod, bröstmjölk och avföringsprover i de kliniska prövningar som jag leder för att se om vi kan finna ett mönster av biomarkörer som kan förutsäga svåra komplikationer för att i framtiden skapa skräddarsydda preventiva behandlingar för dessa barn.

Vilken är din favoritsyssla på fritiden, när du inte arbetar?
- Det finns mycket som är roligt att göra på fritiden. Jag idrottar gärna och spelar till exempel padel och squash men läser även gärna en god bok för avkoppling.

Projektet ”Bröstmjölksbaserad bröstmjölksberikning och probiotika till extremt för tidigt födda barn” tilldelas 300 000 kronor per år i två år, totalt 600 000, från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, 2022. 

 

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En person tittar in i kameran.

Jan-Ingvar Jönsson ny ordförande för ECIU

Rektorn vid Linköpings universitet, Jan-Ingvar Jönsson, har blivit utsedd till ny ordförande för det europeiska nätverket för innovativa universitet i Europa, ECIU.

Porträtt på två tjejer som kramar varandra

Spex-SM i Linköping för första gången

I maj arrangeras SM i studentspex i Linköping för första gången. Holgerspexet och Linköpings Studentspex, universitetets två spexföreningar, laddar för tävlingen med ett gemensamt bidrag.

Lysande glasskiva med krokodilklämma.

Genombrott för nästa generations digitala skärmar

Forskare vid LiU har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten kan vara starten för en helt ny generation digitala skärmar.