13 december 2024

Inköp av en specialbyggd kuvös som kan användas vid undersökningar av för tidigt födda och bidrag till sex nya forskningsprojekt. Det är några exempel på hur Joanna Cocozzas stiftelse möjliggör barnmedicinsk forskning. Totalt delas drygt 13 miljoner kronor ut år 2024.

År 2022 inrättades en professur i barnmedicin vid Linköpings universitet med stöd från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Den innehas av Ulrika Ådén, som är specialistläkare i neonatologi, eller vård av nyfödda. Allt fler barn överlever en allt för tidig födelse, skador vid förlossningen, medfödda hjärtfel och annan kritisk sjukdom tidigt i livet.

– Vår forskning handlar om hur det går för de här nya överlevarna på lång sikt. I min forskargrupp studerar vi framför allt tidiga insatser för att optimera hjärnans utveckling hos dem, säger Ulrika Ådén.

Specialbyggd kuvös på gång

Nu har forskargruppen fått bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse till att köpa en specialbyggd kuvös som går att använda inne i en magnetkamera, även kallat magnetresonanstomograf eller MR. Det finns bara en MR-kompatibel kuvös i Sverige sedan tidigare, och ett par fördelade över Europa.

Ulrika Ådén, professor.
Ulrika Ådén, professor.Fotograf: Charlotte Perhammar

När forskargruppen fått kuvösen, vilket förhoppningsvis blir nästa vår, kommer det bli möjligt för dem att undersöka hur hjärnan utvecklas även så tidigt i livet att barnen ligger i kuvös. I och med att de kan ligga kvar i kuvösen under undersökningen i magnetkamera blir det en mindre ansträngning för de nyfödda att transporteras till och delta i undersökningen.

– Med den specialbyggda kuvösen kan vi med hög precision undersöka hur hjärnans nätverk utvecklas. Vi kommer också att studera hjärtats utveckling och hur hjärtats cirkulation påverkar både hjärnan och tarmarna och lungorna hos de här barnen, säger Ulrika Ådén.

Tre miljoner till forskningsprojekt

Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning beviljar också tre miljoner kronor i nya bidrag till sex forskare.

Maria Jenmalm, professor i allergologi, får 1,2 miljoner kronor till att utforska om mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn kan förebygga astma- och allergiutveckling.

Thomas Abrahamsson, professor i pediatrik, får 1,2 miljoner kronor till två studier om bröstmjölksberikning baserad på bröstmjölk och probiotikatillskott till extremt för tidigt födda barn.

Neda Haj Hosseini, universitetslektor, forskar om att använda artificiell intelligens i precisionsmedicin vid hjärntumörer hos barn. Hon får 800 000 kronor.

Heléne Sundelin, adjungerad universitetslektor, får 800 000 kronor till forskning om tidig upptäckt och intervention av stroke och cerebral pares hos nyfödda.

Pontus Henriksson, biträdande professor, forskar om långtidseffekter av blodtrycket under ungdomen på åderförfettning och hjärt-kärlhälsa i medelåldern. Han får 800 000 kronor.

Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik, får 600 000 kronor till forskning om utveckling av probiotika för förebyggande av typ-1 diabetes och kanske även andra autoimmuna sjukdomar.

Årets anslagsmottagare fick ta emot diplom vid en ceremoni på Campus US. De flesta av forskningsbidragen löper över två år. Utöver de nya forskningsprojekten ovan betalar stiftelsen också ut bidrag till de forskargrupper som beviljades 2-åriga bidrag i fjol.

Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning etablerades den 24 december 2019 tack vare en privat donation på 130 miljoner kronor. Det är en av de största privata donationerna till ett svenskt universitet. Stiftelsens syfte är att främja barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.

Forskarna som får nya bidrag 2024

Mer om forskningen om unga överlevare

Mer om Joanna Cocozzas stiftelse

Senaste nytt från LiU

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.

En närbild av en person som håller i en kamera.

LiU-forskare flyttar gränsen för organiska solceller

Nu har forskare vid Linköpings universitet visat hur organiska solceller kan bli mer effektiva än man tidigare trodde var möjligt. Nyckeln är att förlänga tiden elektronerna i materialet är exciterade vilket leder till bättre prestanda.