11 mars 2021

Extremt för tidigt födda barn kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. En ny klinisk studie visar att tillförsel av särskilda mjölksyrabakterier kan ha positiva effekter genom att öka mångfalden av tarmbakterier hos dessa barn. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och publiceras i tidskriften Cell Reports Medicine.

vuxen hand håller ett för tidigt fött barns hand.En del barn föds tre månader för tidigt. Foto herjuaEtt mjölkpaket väger ett kilo. De flesta barn som föds extremt för tidigt väger mindre än så. Ett barn som hade behövt utvecklas och växa ytterligare tre månader i den skyddade miljön i mammans livmoder är förstås oerhört känsligt. Tack vare framsteg i neonatalvården överlever många prematura barn, men ett av fyra dör.Porträttfoto av Thomas Abrahamsson.Thomas Abrahamsson, docent och barnläkare vid Kronprinsessan Victorias Barn- och Ungdomssjukhus i Linköping

– För tidigt födda barn kan drabbas av en mycket svår inflammation i tarmen, som nästan bara uppstår hos prematurer. Sjukdomstillståndet innebär att delar av tarmen dör och kallas nekrotiserande enterokolit, eller NEC. Ett av tre drabbade barn dör, och de som överlever får ofta långvariga komplikationer som förkortad tarm eller utvecklingsförseningar, säger Thomas Abrahamsson, överläkare på neonatalavdelningen vid H.K.H Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus och docent vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Man vet att bakteriesammansättningen i tarmen hos prematurer är annorlunda än tarmfloran hos nyfödda efter en normallång graviditet. Därför har många studier undersökt om tillförsel av vissa bakterier, eller probiotika som det också kallas, har positiva effekter. Bland annat finns belägg för att mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri kan minska risken för NEC hos lite större för tidigt födda barn. Men om detta även gäller de allra minsta prematurerna är inte klarlagt, och inte heller mekanismen bakom den positiva effekten.

Den aktuella studien är en del av en klinisk studie genomförd i Linköping och Stockholm. De 132 barnen i studien var födda extremt för tidigt, mellan graviditetsvecka 23 och 28, vilket är 17 till 12 veckor före normal förlossningstid. Alla vägde under ett kilo vid födseln. De fördelades slumpmässigt till att antingen få oljedroppar innehållande probiotika eller placebodroppar. Behandlingen fortsatte dagligen fram till den vecka då barnen skulle ha fötts om graviditeten blivit normallång. Forskarna undersökte hur bakteriefloran påverkas av tillförsel av L. reuteri och analyserade bakterier i barnens avföring vid olika tidpunkter.Magalí Martí GeneróMagalí Martí Generó. Foto John Karlsson

– Vi ser en skillnad i bakteriefloran i tarmen under första månaden av den probiotiska behandlingen. Den första levnadsveckan var de potentiellt sjukdomsframkallande bakteriegrupperna Staphylococcus och Klebsiella mer vanligt förekommande i den obehandlade gruppen, säger Magalí Martí Generó, förste forskningsingenjör vid BKV och studiens huvudförfattare.

Klebsiella kan orsaka inflammation och har kopplats till NEC och blodförgiftning. I den aktuella studien går det inte att dra några slutsatser om huruvida den probiotiska behandlingen påverkar risken för dessa sjukdomar hos de extremt för tidigt födda barnen, utan större studier behövs för att kunna svara på det.

– Den probiotiska behandlingen med Lactobacillus reuteri överlever i tarmen, trots att dessa extremt för tidigt födda barn behandlas med mycket bakteriedödande antibiotika. Dess positiva effekt på ökad mångfald i tarmfloran kan vara en mekanism bakom den fördelaktiga effekt av denna probiotika som visats i tidigare studier, säger Thomas Abrahamsson.

I dag används probiotika på allt fler neonatalavdelningar. Detta eftersom det anses finnas vetenskapligt stöd för att tillförsel av probiotika till för tidigt födda barn har fördelaktiga effekter och är säkert att använda.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Lions forskningsfond mot folksjukdomar, Svenska sällskapet för medicinsk forskning, Svenska läkaresällskapet, Region Östergötland och BioGaia AB i Sverige. Probiotikadropparna och placebodropparna tillhandahölls av BioGaia AB.

Artikeln:Effects of Lactobacillus reuteri DSM 17938 supplementation on the gut microbiota in extremely preterm infants in a randomised placebo-controlled trial”, Magalí Martí, Johanne E. Spreckels, Purnika Damindi Ranasinghe, Erik Wejryd, Giovanna Marchini, Eva Sverremark-Ekström, Maria C. Jenmalm och Thomas Abrahamsson, (2021), Cell Reports Medicine, publicerad online 22 februari 2021, doi: 10.1016/j.xcrm.2021.100206

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.

Två personer i ett rum (kvatkryptolabb) med massor av sladdar och instrument.

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Forskare vid LiU har lyckats bekräfta att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Fyndet banar väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.