De metoder som används i lärarutbildningarna är bland annat litteraturstudier med diskussioner, i vissa fall rollspel samt feedback på övningslektioner. Att diskutera och reflektera över fall som studenten själv observerat eller deltagit förekommer också.
I det här projektet låter vi lärarstudenter utsättas för simulerade provokationer för att kunna undersöka om det ger dem möjlighet att utveckla sitt ledarskap innan det är dags att ta sig an verkliga elever. Projektet är ett samarbete mellan forskare vid institutionen för beteendevetenskap och lärande och institutionen för datavetenskap. Genom ett simulerat klassrum erbjuder vi studenterna utmaningar, störningar och provokationer liksom olika sätt att bemöta dem. Därigenom kan studenternas varseblivning och begreppsutveckling stärkas och de kan utveckla sitt yrkesspråk inom denna specifika del av lärarprofessionens uppdrag.
Att utveckla sin förmåga att leda
Projektet har till dags datum konstruerat simuleringar med fyra olika slags modalitet (a) hypertextbaserad, (b) hypertext + bild, (c) 3D-version och (d) ljud + hypertext. De olika simuleringarna har använts för att studera vilka intuitiva strategier lärarstudenter använder för att utöva sitt ledarskap i klassrummet. Vi vill också se vilket stöd dessa strategier har i vetenskapliga studier. Vi frågar oss om simulerat utövande av ledarskap i klassrummet kan leda till att studenten utvecklar sin förmåga att hantera både milda störningar och svårare provokationer?
Använder olika ledarstilar
I en studie av fann vi att lärarstudenter provade fyra olika ledarstilar för att hantera de situationer de ställdes inför. Sex av tio studenter utforskade ledarstilarna, utnyttjade ”gå tillbaka”-funktionen och valde en annan ledarstil som en följd av konsekvenserna av det första valet. Vi kunde också konstatera att de valde den auktoritativa ledarstilen för att hantera utmaningar, växlade mellan den demokratiska och den auktoritativa ledarstilen för att hantera störningar och valde den auktoritativa ledarstilen för att hantera provokationer.
Dessa resultat kan förstås som att lärarstudenter:
- väljer bort extrema ledarstilar som överdriven ledarstil respektive eftergiven,
- sannolikt speglar vad de upplevt under sin egen skolgång och under sin tid på lärarutbildningen,
- speglar ett ideal för hur de sannolikt vill bete sig som ledare i klassrummet.
I en annan studie har vi prövat om textbaserad simulering fungerar för att ge lärarstudenter erfarenhet av variation av centrala aspekter av klassrumsledarskap. Vi fann att de kunde urskilja olika ledarstilar och flera andra värden explicit (t.ex. överdriven ledarstil genom bristande omsorg, distans) eller underförstått genom godkännande eller avvisande av åtgärder (t.ex. demokratisk ledarstil genom inflytande, respekt). Detta genom att identifiera och urskilja olika aspekter. Textbaserad simulering har därmed potential att hjälpa lärarstudenter att identifiera viktiga aspekter av klassrumsledarskap.
Olika resonemang om ledarskap
Vi fann att simuleringar fungerar som komplement till traditionella undervisningsformer för att stimulera lärarstudenters interaktion och reflektion kring ledarskap i klassrummet. Detta sker genom att de problematiserar och sätter ord på olika uppfattningar om hur problem i klassrummet kan förstås och lösas på ett rimligt sätt.
Projektet har också visat hur lärarstudenters uppfattningar om viktiga aspekter av ledarskap i klassrummet påverkas av en kurs om ledarskap och konflikthantering och verksamhetsförlagd utbildning. Uppfattning att kontroll var den viktigaste aspekten för klassrumsledarskapet förstärktes under kursen och den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi har också visat att lärarstudenter resonerar om ledarskap i klassrummet som två olika kunskapsmodeller
- den evidensbaserade modellen
- dilemma-modellen
Studenter som resonerar enligt den evidensbaserade modellen kan träda in i lärarprofessionen med en imaginär trygghet om att det finns universella lösningar avseende ledarskap i klassrummet till skillnad mot dem som resonerar enligt dilemma-modellen som träder in i lärarprofessionen med en identifierad otrygghet om att det krävs att de som ledare utifrån sitt professionella omdöme anpassar ledarskapet till den eller de aktuella situationer som de är en del av.
Resultat i korthet
- Textbaserad simulering skapar utrymme för eftertanke, verbalisering och diskussion
- Variationen av undervisningssekvenser, scenarier, med alternativa val inbjuder till att utforska konsekvenserna av olika handlingsalternativ
- Möjligheten att backa och göra om ett val när man ser konsekvenserna utgör en frihet som aldrig kan användas i verkligheten
- Begrepp utvecklas genom att lärarstudenter förklarar och artikulerar argument för sina val inför varandra
- Studenternas intervjusvar synliggör kunskapssyn och etiska reflektioner
- Uppfattningar om klassrumsledarskap byggs utifrån kontroll, kombinerat med relationer och flexibilitet
- Uppfattningar om hur ett framgångsrikt ledarskap utövas indikerar två olika kunskapsmodeller för kunskap om ledarskap: en evidensbaserad modell och en dilemmamodell
- Studenterna ger uttrycker spontant oro för etiska tillkortakommanden i sin ledaruppgift
