Detta fenomen har jag studerat på olika sätt. Oftast genom fallstudier. Jag har tex undersökt hur lärare i slöjd och ledare på en slöjdklubb leder slöjdverksamhet för barn och ungdomar, om lärares upplevelse av besvärande elevbeteende förändrats mellan 1998 och 2013, hur blivande lärare tänker om lärares ledarskap, vad lärare i slöjd uppfattar som ett utmanande elevbeteende och hur de hanterar sådan utmaning, och blivande lärares uppfattningar om ledarskap i klassrummet.
Sedan början av 2010-talet har jag också forskat om och på vilket sätt simuleringar och simuleringsträning kan användas i utbildning av blivande lärare och vidareutbildning av verksamma lärare för att träna upp och utveckla omdömesförmågan och handlingsberedskapen. För detta ändamål har jag tillsammans med kollegor byggt fyra olika slags simuleringar som i första hand prövats av olika slags lärarstudenter. Vi fann också att lärarstudenter visade sig ha en god förmåga att identifiera flera olika uppfattningar och fann kontroll som den viktigaste faktorn för deras framtida arbete. Vi fann också att flera av lärarstudenterna träder in i läraryrket med en identifierad osäkerhet avseende hur ledarskap skall bäst kan utövas. Ett resultat som kan förstås som ett uttryck för betydelsen av flexibilitet eller en situationell medvetenhet, och en uppfattning om att ETT sätt att agera som ledare inte fungerar i alla lägen.
Den senaste delen av min forskning handlar om virtuell praktik. Mer precist om och på vilket sätt blivande lärares skattning av sin egen undervisningseffektivitet påverkas av undervisning i en simulering innan eller efter ordinarie praktik. Resultaten från denna preciserade extra träning på att undervisa om ett. avgränsat innehåll ser riktigt lovande ut.