Finns det samband mellan ADHD och dyslexi?
Projektet omfattar även grundläggande frågor kring uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter (ADHD) och relationen mellan ADHD och dyslexi. I det här beteendegenetiska projektet har vi undersökt sammanlagt ca 600 enäggstvillingar och lika många samkönade tvåäggstvillingar från Sverige, Norge, Australien och USA.
Genom att jämföra grad av samband mellan enäggstvillingar och deras resultat på olika test med motsvarande samband för tvåäggstvillingar kan man estimera det genetiska och miljömässiga inflytandet på en viss förmåga som ett test avser att mäta. Principen är att enäggstvillingar delar 100 % av generna medan tvåäggstvillingar delar 50 % av generna. Om sambandet mellan ett testresultat (t ex ordavkodning) är avsevärt högre för enäggstvillingar jämfört med tvåäggstvillingar tolkas det som ett uttryck för ett visst genetiska inflytande på ordavkodning.
Internationella jämförelser
I likhet med andra omfattande tvillingstudier runt om i världen har vi funnit att det genetiska inflytandet på läs- och stavningsförmåga hos elever tidigt i skolan uppgår till ca 70 % medan det miljömässiga inflytandet är väsentligt lägre och uppskattas till ca 10 %.
Det är också intressant att notera att dessa resultat är i stort sett identiska oberoende av i vilket land tvillingarna har undersökts, dvs. Sverige/Norge, Australien eller USA. I en annan rapport från tvillingprojektet har vi studerat lärareffekten på individuella variationer i läsförmågan.
Genom att jämföra tvillingars resultat i läsning som går i samma klass (samma lärare) med tvillingar som går i olika klasser (olika lärare) har vi funnit att lärares arbete i genomsnitt förklarar ca 8 procent i variationen hos elevers läsförmåga.
