I tillägg till forskning som fokuserat på normal läs- och skrivutveckling bland elever under de tidiga åren i skolan har jag också intresserat mig för mer specifika frågeställningar som bland annat har handlat om förekomsten av dyslektiska läs- och skrivsvårigheter bland intagna på svenska kriminalvårdsanstalter, skriftspråklig utveckling bland barn som föds med låga födelsevikter (mindre än 1500 gram), läsavveckling hos patienter med Alzheimers sjukdom osv. I korthet har den här forskningen visat att (a) de intagnas läs- och skrivproblem snarare beror på brister i uppväxtförhållanden samt skol- och beteendeproblem snarare än på dyslexi, (b) att andelen dyslektiker bland intagna avviker endast marginellt jämfört med en vuxengrupp med liknande förutsättningar att förvärva läs- och skrivfärdigheter, (c) majoriteten av barn som föds med låga födelsevikter har en normal läs- och skrivutveckling, (d) förmågan att läsa är en robust och högt automatiserad förmåga som är intakt hos patienter med Alzheimers sjukdom långt in i sjukdomsförloppet däremot påverkas läsförståelsen parallellt med att den kognitiva förmågan försämras.
Under de senaste 15 åren har min forskning huvudsakligen handlat om arv och miljö. I ett omfattande internationellt tvillingprojekt med samarbeten i Norge, USA och Australien har vi studerat det genetiska och miljömässiga inflytandet på barns tidiga språkliga och kognitiva utveckling, deras tidiga läs- och skrivutveckling och inte minst risken för att tidigt utveckla läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Projektet omfattar även grundläggande frågor kring uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter (ADHD) och relationen mellan ADHD och dyslexi.
Jag delar min tid mellan forskningen och att vara proprefekt vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL).
