Proprefekt och forskare

Skriftspråket är en av de allra viktigaste uppfinningarna som mänskligheten bidragit till. Att lära sig läsa och skriva utan hinder och utveckla förmågan att kommunicera med hjälp av skrift är tveklöst den viktigaste förutsättningen för lärande i skola och arbetsliv. Skriftspråklig kompetens spelar också en allt större roll i sociala relationer där information delas och vänskap upprätthålls alltmer via sociala medier.

I min forskning har jag studerat hur barn och ungdomar förvärvar en skriftspråklig kompetens, undersökt orsaker till varför en del elever tidigt i skolan får svårt för att lära sig läsa och inte minst försökt att förklara de stora skillnader som finns i läs- och skrivförmågan mellan individer i olika åldrar. Redan efter två år i skolan kan skillnaden i läsförmåga mellan elever som läser sämst respektive bäst i en och samma skolklass uppgå till mellan 4 och 5 år uttryckt i läsålder. Lägg märke till att dessa skillnader har uppstått trots att eleverna har haft samma mängd läs- och skrivundervisning, samma lärare/skolledning och samma skolmaterial. Många frågor aktualiseras; vilket roll har egentligen läraren när det gäller den tidiga läs- och skrivutvecklingen, vilken roll spelar hemmiljön, finns det ärvda gener som bidrar till skillnader i läs- och skrivförmåga osv. Detta är exempel på frågor som jag har intresserat mig för i min forskning de senaste 25 åren och som har resulterat i en lång rad projekt och publikationer.
 

I tillägg till forskning som fokuserat på normal läs- och skrivutveckling bland elever under de tidiga åren i skolan har jag också intresserat mig för mer specifika frågeställningar som bland annat har handlat om förekomsten av dyslektiska läs- och skrivsvårigheter bland intagna på svenska kriminalvårdsanstalter, skriftspråklig utveckling bland barn som föds med låga födelsevikter (mindre än 1500 gram), läsavveckling hos patienter med Alzheimers sjukdom osv. I korthet har den här forskningen visat att (a) de intagnas läs- och skrivproblem snarare beror på brister i uppväxtförhållanden samt skol- och beteendeproblem snarare än på dyslexi, (b) att andelen dyslektiker bland intagna avviker endast marginellt jämfört med en vuxengrupp med liknande förutsättningar att förvärva läs- och skrivfärdigheter, (c) majoriteten av barn som föds med låga födelsevikter har en normal läs- och skrivutveckling, (d) förmågan att läsa är en robust och högt automatiserad förmåga som är intakt hos patienter med Alzheimers sjukdom långt in i sjukdomsförloppet däremot påverkas läsförståelsen parallellt med att den kognitiva förmågan försämras. 

Under de senaste 15 åren har min forskning huvudsakligen handlat om arv och miljö. I ett omfattande internationellt tvillingprojekt med samarbeten i Norge, USA och Australien har vi studerat det genetiska och miljömässiga inflytandet på barns tidiga språkliga och kognitiva utveckling, deras tidiga läs- och skrivutveckling och inte minst risken för att tidigt utveckla läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Projektet omfattar även grundläggande frågor kring uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter (ADHD) och relationen mellan ADHD och dyslexi. 

Jag delar min tid mellan forskningen och att vara proprefekt vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL).

Publikationer

2023

2021

2020

2019

Relaterade forskare

Forskning

Organisation