Litteraturen om skolutveckling är fylld med den här typen av metaforiskt språk. För det tredje kan man studera förändringsprocesser och hur man bildar kunskap tillsammans med deltagarna och under genomförandet av förändringsarbetet, så kallad praxisinriktad forskning.
En akilleshäl vid många medvetna försök till förändring är det som ligger i förlängningen av det linjära tänkandet, nämligen tron att en initial analys automatiskt leder vidare till en genomförd förändring. Vi behöver en förståelse för förändringsdynamik i komplexa system.
Utveckling är förknippat med lärande. Man kan upptäcka ett lärande som inte är det man kanske var ute efter att finna, utan som behöver beskrivas och förstås på nya sätt för att det ska bli en del i det pågående förändringsarbetet.
Vid LiU finns mer än 40 års erfarenhet av förändringsforskning med egna praktiska erfarenheter från skolutveckling. För att kunna förstå och beskriva faktiska lär- och förändringsprocesser behövs en bred metodarsenal, särskilt metoder som är känsliga för de olika dimensionerna i ett förändringsarbete. Som exempel kan nämnas studier över lång tid, uppföljning efter några år, inträngande fallstudier men också att man deltar på de olika arenor där förändringar förekommer eller diskuteras.
Forskning om den här typen av processer blir egentligen forskning om något osynligt. Det finns saker som inte syns men som måste förstås för en korrekt beskrivning och analys. Olika aktörer ser och tolkar skeenden på olika sätt, och ibland blir dessa tolkningar verkligheten. Det räcker inte att bara observera det som sker eftersom rektorer, lärare, elever, föräldrar och fackliga företrädare är bärare av insikter och tolkningar som är väsentliga för att rätt förstå vad som sker.
Observationer måste kompletteras med kunskaper om aktörers intentioner och förekomsten av osynliga strukturer och informella nätverk. Den studerade skolan eller förändringsarbetet har också en historia som är knuten till det som studeras.
