I många länder, även Sverige, kan man se en stor skillnad i skolprestation mellan elever med olika etnisk bakgrund. Elever med visst invandrarursprung ligger efter när det gäller provresultat och betyg, även efter att ha kontrollerat för socioekonomisk status och språkkunskaper.
I detta projekt är vårt syfte att utforska potentiella mekanismer som kan förklara skillnader i elevers skolprestation kopplat till etniskt ursprung. I den första fasen analyserar vi uppgifter från en longitudinell datasamling som samlats in bland ungdomar i fyra europeiska länder (CILS4EU) samt svenska registerdata, för att identifiera om barn med viss invandrarbakgrund utsätts för diskriminering, till exempel om de systematiskt graderas ner jämfört med deras nationella testresultat, eller om potentiell partiskhet i lärarnas betygsbedömningar uppfattas som diskriminering av eleverna.
I den andra fasen undersöker vi hur sociala interaktioner mellan elever påverkar de akademiska prestationerna. Med hjälp av statistiska modeller för sociala nätverk undersöker vi om mekanismer som vänskap med liknande personer, gruppåverkan eller potentiella sanktioner mot högpresterande kamrater bidrar till etniska skillnader.
I den tredje fasen använder vi empiriskt kalibrerade agentbaserade simuleringar för att undersöka hur diskriminering kan bidra till uppkomsten av en "oppositionell kultur" bland vissa etniska grupper. Diskriminering kan inverka negativt på elevernas akademiska motivation, deras attityd gentemot skolan samt deras insatser. Social interaktion kan då förstärka dessa negativa effekter och leda till normer mot att högprestera bland medlemmar i diskriminerade etniska grupper.
Resultaten från detta projekt kan bidra till att öka lärares medvetenhet om partiskhet i betygsättningssituationer samt belysa potentiella oavsiktliga konsekvenser av partisk bedömning. Resultaten kan också bidra till utformningen av utbildningspolitiken för att minska etniska ojämlikheter i elevers skolprestationer.
