Att säkra kvalitet i hälso- och sjukvård - vad kan vara viktigare? Det handlar, i min forskning, om att identifiera hinder och möjligheter för evidensbaserad praktik och samverkan mellan olika parter – och att undersöka vilka metoder som kan säkra att vården ges utifrån bästa tillgängliga kunskap. Därför omfattar min forskning två, relaterade områden i vårdvetenskap: kunskapsimplementering och patientdelaktighet.
Ann Catrine Eldh
Professor
Det kommer alltid ny kunskap som ska omsättas i vården. Implementeringsforskning belyser vad som hindrar och underlättar kunskapsöverföring på kort och lång sikt. Min forskning handlar om chefers, medarbetares och patienters delaktighet i processen.
Presentation
Två centrala forskningsområden för säker vård av god kvalitet.
Om mig
CV
- 2009-13 Post Doc, Division of Nursing, Dept. of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm.
- 2006 Ph.D. in Caring Sciences, Örebro University. Thesis: Patient participation – what it is and what it is not.
- 1999 Master of Social Science (MSSc) with a major in Education, Caring Education. University of Stockholm.
- 1992 Bachelor of Science in Intensive Care Nursing. College of Health and Caring Sciences, Umeå.
- 1988 University certificate in Nursing, General Nursing. Sophiahemmet University College, Stockholm.
Nätverk
- 2016: Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Expert i arbetet med att utvärdera metoder för att facilitera patientdelaktighet.
- 2016: Redaktör för lärobok Patientdelaktighet och brukarmedverkan, Studentlitteratur.
- Från 2015: docent vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
- Från 2014: medlem i The International Planning Committee for Knowledge Utilization Colloquiums.
Publikationer
Ann Catrine Eldh, Eva Joelsson-Alm, Per Wretenberg, Maria Hälleberg-Nyman
(2021)
Implementation Science
, Vol.16
Vidare till DOI
Ann Catrine Eldh, Liselott Arestedt, Carina Berterö
(2020)
International Journal of Qualitative Methods
, Vol.19
Vidare till DOI
Ann Catrine Eldh, Marie Holmefur, Kristina Luhr, Marika Wenemark
(2020)
BMC Health Services Research
, Vol.20
Vidare till DOI
2026
Considering Preference-Based Patient Participation-Scientific and Clinical Outcome Measures With the Patient Preferences for Patient Participation Tool
Journal of Evaluation In Clinical Practice, Vol. 32, Artikel e70423
(Artikel i tidskrift)
https://dx.doi.org/10.1111/jep.70423
Effectiveness of the Components of a Digital Multiple Health Behavior Intervention Among University Students (Buddy): Factorial Randomized Trial
Journal of Medical Internet Research, Vol. 28, Artikel e88884
(Artikel i tidskrift)
https://dx.doi.org/10.2196/88884
Being screened for frailty in the emergency department: the voice of patients in an exploratory qualitative study
BMC Geriatrics, Vol. 26, Artikel 144
(Artikel i tidskrift)
https://dx.doi.org/10.1186/s12877-026-06990-1
Contextual Factors Affecting Evidence-Based Practice in Orthopaedic Nursing and Rehabilitation: A Mixed Methods Study
Journal of Advanced Nursing, Vol. 82, s. 3740-3751
(Artikel i tidskrift)
https://dx.doi.org/10.1111/jan.70098
2025
Nuancing the continuum from ideal to real-world implementation: a letter to the editor on Nilsen et al
Implementation Science Communications, Vol. 6, Artikel 113
(Artikel i tidskrift)
https://dx.doi.org/10.1186/s43058-025-00813-x
Forskning
Kunskapsimplementering
En central aspekt för evidensbaserad praktik
Att det kan vara svårt att säkra att ny kunskap omsätts i praktik är väl känt men ökat fokus på implementeringsforskning bidrar till ökat vetande om förutsättningar för förändring i vård och omsorg. Idag finns det teorier, modeller och ramverk som hjälper oss att förstå vad som hindrar och underlättar processer och gynnar mer evidensbaserad praktik. Kunskapen om vilka metoder som kan användas i olika sammanhang ökar också även om det behövs mer forskning för att underlätta förändringsprocesser och säkra att implementering kvarstår över tid.
Patientdelaktighet och förbättringsarbete
Personcentrerad patientdelaktighet förutsätter att vårdmöten sker i ömsesidig respekt för den kunskap och erfarenhet som såväl patient som vårdpersonal har. För att säkra det behövs nya metoder och verktyg, samt att dessa omsätts i vård och omsorg. Jag har tidigare utvecklat och validerat ett verktyg för preferensbaserad patientdelaktighet – 4Ps (akronym för Patient Preferences for Patient Participation). I aktuella studier testar vi metoder för implementering preferensbaserad patientdelaktighet och 4P används också för att följa upp interventioner i klinik. 4P är tillgängligt efter överenskommelse.
