Ann-Sofie Persson

Självbiografiskt skrivande har stått i fokus ända sedan jag skrev magisteruppsats vid Sorbonne Nouvelle i Paris 1995. Doktorandstudierna vid Ohio State University i Columbus, Ohio, USA, avslutades 2001. I min avhandling skrev jag om självbiografiska barndomsskildringar av Patrick Chamoiseau, Maria Wine och Nathalie Sarraute, och de specifika stilistiska och berättartekniska strategier de använde för att skriva om det svårfångade barnjaget.

Sedan dess har jag forskat om självbiografiskt skrivande, postkolonialism och genus hos framför allt kvinnliga författare från den fransktalande världen utanför Europa – Karibien och Nordafrika mer specifikt. Några forskningsområden som jag har ägnat mig åt är bland annat identitetsskapande utifrån ett genus/queerperspektiv hos Nina Bouraoui (Frankrike/Algeriet) och Fabienne Kanor (Frankrike/Martinique), fiktionens roll och funktion i Leïla Sebbars (Frankrike/Algeriet) och Yanick Lahens (Haiti) självbiografiska texter, alternativ historieskrivning och självbiografiskt skrivande hos Maryse Condé (Guadeloupe) och Gisèle Pineau (Guadeloupe).

Ekokritiska perspektiv har jag använt för att studera dels Gisèle Pineaus självbiografiska berättande, dels franskspråkig litteratur som Albert Camus Främlingen, J-M.G. LeClézios novellsamling La ronde et autres faits divers, och Marie Ndiayes Tre starka kvinnor. Dessutom har jag väckt liv i mitt intresse för en genre som låg mig varmt om hjärtat redan under min barndom – hästboken – och har använt ekokritik, kritiska djurstudier och posthumanism som teoretiska utgångspunkter för att studera hur hästen framställs genom att ömsom ges mänskliga drag (antromorfiseras), ömsom betraktas som helt väsensskild från människan (andrefieras).

Denna motstridiga bild av hästen har jag funnit särskilt spännande att undersöka i korrelation till berättarrösten – vad säger hästen när den får ordet? Hur skiljer det sig åt när hästen är äldre – en brittisk gentleman som Black Beauty eller en självgod shetlandsponny som Pia Hagmars Svante – från när den är ett litet föl som gotlandsrusset Vitnos? Hästboken står också i fokus i två olika projekt som jag driver tillsammans med Helen Asklund (MiUn) och Lena Manderstedt (LTU). Det ena är en litteraturvetenskaplig studie av hästbokens utveckling i Sverige från den första svenska översättningen av Black Beauty till idag. Det andra är en bok om hästboksläsares minnen av sin läsning, vad de lärde sig av den och vad läsningen hade för funktion.

De kritiska djurstudierna har också tjänat till att starta ett projekt kring Wahlströms djurböcker, där jag inlett en studie av Uno Modins Zorro som polishund. Denna presenterades vid den första konferensen som organiserades av det nystartade forskarnätverket Människa-djur relationer i barn- och ungdomskulturer där jag, tillsammans med Helen Asklund och Lena Manderstedt, var en av organisatörerna och initiativtagarna. Konferensen finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.

Jag har ett stort intresse för litteraturdidaktik och är sedan starten medlem i styrgruppen för Litteraturdidaktiskt nätverk (LDN). Vid nätverkets konferenser har jag presenterat litteraturdidaktiska bidrag, om bland annat gymnasieelevers fanfictionpraktiker på fritiden och i skolan, vilket har vuxit till ett större projekt som involverar fyra olika lärosäten och fem forskare. Vid nästkommande konferens kommer jag att presentera en studie av blivande gymnasielärares ekokritiska läsningar samt tankar om hur ekokritik kan integreras i litteraturundervisningen i svenskämnet.

Jag undervisar inom ämnet Litteraturvetenskap, på både grundnivå och avancerad nivå, samt inom kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier och Ämneslärarprogrammet. 

Inom ramen för Litteraturvetenskap har jag, i samklang med mina forskningsintressen, skapat och genomfört kurserna Självbiografiska texter, Litteratur och genus, Postkolonial litteratur, Genus i litteratur och film, Ekokritiska perspektiv på samtidsromanen. Den nyaste kursen jag har sjösatt heter ”Fandom och fankulturer” och går för första gången hösten 2023. 

Jag undervisar även sedan starten hösten 2021 på kandidatprogrammet Globala studier av kultur och samhälle där jag även erbjuder kursen ”Världslitteratur och globalt berättande” som ges för första gången hösten 2023. 

Jag är kursansvarig för VFU-kurserna i Moderna språk, har tidigare undervisat i franska (litteratur, teori och metod och uppsatsskrivande) och ger även kursen ”Skönlitteratur i Svenska som andraspråk – litteraturdidaktiska och litteraturvetenskapliga perspektiv” som jag har utformat.