Blodflöden

Jag fascineras av blodets medicinska, sociala och politiska betydelse i samhället. Min forskning rör sig i tiden från 1800-talets mitt till idag. 

Blod står för band mellan människor, till jorden, familjen eller nationen, men också för utestängning av dem med "dåligt blod” eller för uppmaning till blodshämnd mot den som skändat gemenskapen. Blod uttrycker individuella egenskaper (”det ligger i blodet”) såväl som sociala distinktioner (”blått blod”). Dess flöde symboliserar fara, död och orenhet, väcker rädsla eller äckel där det rinner eller väller fram, på film eller i verkligheten.

Men blod är också livgivande. Hur kom läkekonsten på idén att flytta blod mellan människor? Hur blev det möjligt, med vilka tekniker, kunskaper och organisatoriska former? Vad säger blodgivningens och transfusionens historia om banden mellan människor igår och idag?  Och hur har kunskapen om blodet använts för att förstå människors egenskaper och släktförhållanden, utröna faderskap, särskilja människor med olika ”ras” eller beteenden? 

Intervju: En bok en författare

Boel Berner skriver om det oegenyttiga blodgivandets betydelse för samhällskroppen. "Blodflöden" skildrar en dramatisk medicinsk verksamhets uppkomst, historia samt sociala innebörder. Intervjuare: Gunnar Wetterberg, UR, Skola

Bild på Boel Berner

Forskning

Aktuell forskning

Upplifvande … trots dess motbjudande djuriskhet? Lammblodstransfusionens uppgång och fall.

Under 1870-talet uppkom i många länder, däribland Sverige, en stark entusiasm bland läkare för transfusion av lammblod till desperat sjuka människor. Det var naturligtvis kontroversiellt. Jag analyserar utifrån ett omfattande internationellt material hur en sådan blodöverföring gick till, hur patienterna mådde och om de överlevde, och de debatter som följde i denna terapis spår. I fokus står läkarnas kunskap och ambitioner på flera arenor: på slagfältet, vid sjukbädden, i laboratoriet och i offentligheten. Det handlar om argument och kontroverser kring en ny, kanske livgivande medicinsk intervention – något som kan ge perspektiv också på aktuella frågor om obeprövade tekniker och evidensbaserad medicin.

Det ligger i blodet

I detta projekt diskuteras blodets politik utifrån två delstudier om mellankrigstidens Europa.  I fokus står hur medicinsk kunskap om människans blodgrupper används politiskt och socialt. I ett delprojekt analyserar jag hur man sökte koppla blodgruppsanalysen till rasmässiga distinktioner, exempelvis i studiet av samerna i Sverige,  men också, mer repressivt, i Nazityskland till arisk eller icke-arisk tillhörighet. I ett andra delprojekt undersöker jag hur kunskapen om blodgruppernas nedärvning kom att användas inom rättsväsendet för att utesluta faderskap, och diskuterar vad denna historia kan säga om expertisens roll i samhället.

Tidigare projekt

Jag har under många år forskat om den tekniska kunskapens karaktär och sociala roll. Mina studier har handlat om hur teknisk kunskap ser ut, användes och förmedlas, både inom utbildningssystemet och i arbetslivet. Ingenjörsarbetets sociala betydelse och ingenjörers identitet har analyserats i en rad studier, liksom den yrkestekniska utbildningens innehåll och betydelse. Ett relaterat forskningsfält har varit hur risk och osäkerhet hanteras i komplexa sociala och tekniska sammanhang.

Jag är också intresserad av frågor om genus, naturvetenskap och teknik. Flera studier har behandlat relationen mellan maskulinitet och teknik samt kvinnors och mäns skilda positioner i teknikens värld. Jag har också undersökt hushållsarbetets och hushållsteknikens historia, med studier bl.a. av städningens sociala och moraliska villkor kring sekelskiftet 1900 och av idealet om "den moderna husmodern" i Husmors Filmer på 1950- och 60-talet.

Jag har också skrivit en hel del om tvärvetenskap i teori och praktik, samt om metodfrågor. 

Publikationer

CV

CV

2012
Professor Emeritus

1991
Professor vid tema Teknik och social förändring

2002 (1984, 1996-1997)
Gästforskare i Paris

1988
Docent (sociologi), Lunds Universitet

1982
Gästforskare i London.

1981
Fil. Dr. (sociologi), Lunds Universitet 

1971-1974
Studier i Paris

1967-1968
Studier i London

Relaterat innehåll