Blod står för band mellan människor, till jorden, familjen eller nationen, men också för utestängning av dem med "dåligt blod” eller för uppmaning till blodshämnd mot den som skändat gemenskapen. Blod uttrycker individuella egenskaper (”det ligger i blodet”) såväl som sociala distinktioner (”blått blod”). Dess flöde symboliserar fara, död och orenhet, väcker rädsla eller äckel där det rinner eller väller fram, på film eller i verkligheten.
Men blod är också livgivande. Hur kom läkekonsten på idén att flytta blod mellan människor? Hur blev det möjligt, med vilka tekniker, kunskaper och organisatoriska former? Vad säger blodgivningens och transfusionens historia om banden mellan människor igår och idag? Och hur har kunskapen om blodet använts för att förstå människors egenskaper och släktförhållanden, utröna faderskap, särskilja människor med olika ”ras” eller beteenden?Boel Berner
Min forskning handlar om medicinsk kunskap och medicinska mysterier. Jag har fokuserat på hur forskare och läkare arbetat när testat nya, ofta kontroversiella, terapier och försökt lösa svåra medicinska gåtor, från 1800-talets mitt till idag.
Blodflöden
Forskning
Aktuell forskning
Att förstå en sjukdom. Historien om pellagra
Boken Mat, misär och ett medicinskt mysterium (2024) handlar om pellagra, en otäck, idag nästan okänd sjukdom som i 1800-talets Sydeuropa och i det tidiga 1900-talets USA drabbade miljontals människor. De fick sårig hud, utmattning och svåra magbekymmer. Många blev vansinniga. Hundratusentals dog. Sjukdomen drabbade bara de fattiga, exploaterade människorna på landsbygden. Dess orsak var länge ett mysterium.
Först efter bortåt 150 år av vetenskaplig forskning fick man svaret på pellagras gåta. Det var en bristsjukdom, orsakad av för lite vitamin B3 (niacin) i de fattigas kost. Ytterst berodde den på misär och exploatering i områden präglade av en enda gröda – av majs i Italien, av bomull i USA. Forskarnas dagliga mödor, den kunskap de hade tillgång till, de återvändsgränder de gav sig in i – men också deras nydanande undersökningar – gestaltas i boken mot en fond av politiska konflikter och genomgripande ekonomiska förändringar.
Blodflöden
Jag har fascinerats av blodets medicinska, sociala och politiska betydelse i samhället. I boken Strange Blood (2020) beskriver jag en märklig medicinsk behandling – lammblodstransfusion – och dess uppgång och fall under 1800-talet. Hur kunde blod från lamm till människor ses som, hävdades det, ”Upplifvande, trots dess motbjudande djuriskhet”? Metoden anammades av läkare i många länder, däribland i Sverige. Man hoppades på så sätt kunna bota desperat sjuka patienter. Hur gick denna märkliga transfusion till, hur mådde patienterna, överlevde de? Och hur gick det för lammen? Boken ger en detaljerad inblick i läkarnas verksamhet – på slagfältet, vid sjukbädden, i laboratoriet och i offentligheten – tar upp argument och kontroverser och avslöjar varför metoden till sist övergavs.
Idag är transfusion av blod mellan människor en rutinmässig del av medicinsk praktik. Det sker vid tusentals sjukhus och blodcentraler runt om i världen, involverar miljontals blodgivare liksom en internationell mångmiljardindustri för livsnödvändiga blodprodukter. Utgångspunkten för all denna verksamhet är enskilda människors oegennyttiga givande till andra. Detta flöde av blod genom samhällskroppen har jag analyserat i boken Blodflöden från 2012 och i flera senare artiklar. Där beskrivs blodgivningens tekniska omvandlingar och ekonomiska villkor, dess medicinska risker och kulturella betydelser från 1800-talet fram till idag.
Blodets politik
Vid sekelskiftet 1900 upptäcktes att människors blod skilde sig åt – de hade olika s.k. blodgrupper. Det var viktigt för blodtransfusioner men fick också politiska och sociala konsekvenser. ”Blodets politik” innebar försök av forskare och politiker under mellankrigstiden att koppla kunskapen om blodgrupper till etniska skillnader, både i Sverige och internationellt. Vid denna tid kom kunskapen om blodgruppernas nedärvning också att börja användas inom rättsväsendet, i faderskapsmål om utomäktenskapligt födda barn – även det en politiskt och socialt kontroversiell historia.
Tidigare projekt
Jag har under många år forskat om den tekniska kunskapens karaktär och sociala roll. Mina studier har handlat om hur teknisk kunskap ser ut, användes och förmedlas, både inom utbildningssystemet och i arbetslivet. Ingenjörsarbetets sociala betydelse och ingenjörers identitet har analyserats i en rad studier, liksom den yrkestekniska utbildningens innehåll och betydelse. Ett relaterat forskningsfält har varit hur risk och osäkerhet hanteras i komplexa sociala och tekniska sammanhang.
Jag är också intresserad av frågor om genus, naturvetenskap och teknik. Flera studier har behandlat relationen mellan maskulinitet och teknik samt kvinnors och mäns skilda positioner i teknikens värld. Jag har också undersökt hushållsarbetets och hushållsteknikens historia, med studier bl.a. av städningens sociala och moraliska villkor kring sekelskiftet 1900 och av idealet om "den moderna husmodern" i Husmors Filmer på 1950- och 60-talet.
Jag har också skrivit en hel del om tvärvetenskap i teori och praktik, samt om metodfrågor.
Böcker
Podcast
Publikationer
2024
2021
2020
2019
2017
2015
2014
2013
CV
Forskningssamarbeten
Pandora-serien om teknikens risker och möjligheter, Arkiv förlag. Redaktör.
Forskargruppen P6. Kropp, Kunskap, Subjektivitet, Tema Teknik och Social förändring.
I media
The Nobel Prize Museum podcast: När lammen tystnade - om blodets kulturella och politiska historia
Intervju om blodets roll i historien, på Nobel Calling, oktober 2021
Intervju om boken Strange Blood (Apple-podcast på engelska).
Intervju om kvinnor som ingenjörer, BBC 4, 1 May, 2015 (på engelska).