Pristagare med intresse för hur folk klarar praktiska problem

Boel Berner smyger in på Linköpings universitet. Att hon ska få pris är fortfarande hemligt så just nu vill hon undvika att stöta på gamla kollegor. Visserligen har hon förberett några tämligen trovärdiga svepskäl för sin närvaro men vill helst slippa använda dem.

Vi sätter oss i en avskild soffgrupp. Hon visar sin senaste bok. Den heter Mat, misär och ett medicinskt mysterium och beskriver forskarnas kamp mot den idag nästan bortglömda sjukdomen pellagra som orsakas av vitaminbrist. Det är medicinhistoria helt enkelt. Men oavsett vad hon skriver och forskar om tycker hon att det finns en röd tråd.

– Jag är nyfiken på hur folk klarar av praktiska problem och utmaningar – även väldigt knepiga saker. Och det kan ju vara inom teknik eller det som jag jobbat mycket med under senare år, nämligen medicin, säger hon.

Uppvuxen på ett ingenjörskontor

Boel Berner var professor på Tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet mellan 1991 och 2012 då hon gick i pension. Hon är sociolog men har också studerat psykologi, statsvetenskap, litteraturvetenskap och ekonomi. Hennes doktorsavhandling från 1981 handlade om ingenjörers arbete och betydelse både historiskt och i samtiden.

Vill man hitta en personlig koppling finns den ju där. Hon är nämligen bokstavligt talat uppvuxen på ett ingenjörskontor. Pappan var civilingenjör och kontoret låg i familjens villa i Jönköping. Hans titel var Statens Lantbruksingenjör.

– En sådan fanns i varje län. De ägnade sig åt att dika ut eller reglera sjöar och vattendrag och såg till att det blev dammar för vattenkraftverk. Att vara ingenjör tyckte jag var rätt naturligt. Alla män var ingenjörer i min värld.

Boel Berners mamma var lärare och aktiv i föreningar som engagerade sig i moderniseringen av de svenska hemmen. Även det skulle ge inspiration till senare forskning. Att studera vid universitet var en självklarhet i familjen, så Boel hamnade i Lund. Någon särskild plan hade hon inte. Det behövdes inte på 1960–70-talet. Man läste vad som verkade spännande och intressant och såg vad som hände, berättar hon.

Omvälvande år

Och det hände mycket. Under 70-talet skrev Boel böcker och artiklar. Hon jobbade i England och Frankrike. Under Internationella kvinnoåret 1975 fick hon i uppdrag att skriva en rapport åt dåvarande Universitetskanslersämbetet. Den hette Kvinnor inom teknik och naturvetenskap och var förmodligen den första rapporten i ämnet.

– Då hade man precis börjat fundera över varför det fanns så få kvinnor inom teknik. Jag har ofta velat vända på det: varför är det så många män?

Det var en omvälvande tid då det mesta ifrågasattes. Hon var med och drog igång forskningsämnena kvinnovetenskap och genusvetenskap. Hon var redaktör för flera tidskrifter. Hon deltog i heta diskussioner kring utformningen av doktorandutbildningen.

– Vi gjorde mycket själva som inte universitet klarade av. Man lärde sig att det inte var omöjligt att förändra och utveckla utbildningen.

Det var erfarenheter hon hade nytta av när hon lämnade Lunds universitet och kom till Linköping 1991. Här förväntades man ta egna initiativ, organisera stora forskningsprojekt och skaffa finansiering. Här kunde hon också kombinera sitt teknikintresse med all annan kunskap hon samlat på sig.

Tvärvetenskap under attack

Boel Berner gillar att vrida och vända på saker. Hon är intresserad av fenomen som kan betraktas från många olika synvinklar. Blod är ett exempel. Husmödrar, teknik och moderniseringen av det svenska samhället ett annat. Att blanda olika typer av vetenskaplig kunskap är nödvändigt för att fånga in flera aspekter. Under sitt yrkesliv har hon upplevt hur tvärvetenskap blivit alltmer accepterat.

– I Lund har jag i många år undervisat i teknikhistoria för teknologer. Kursen är frivillig men det är alltid ett hundratal som kommer. Det tror jag inte hade varit tänkbart på 1980-talet.

Förmodligen har också nutidens komplexa samhällsproblem bidragit till att tvärvetenskapen vuxit. Det går helt enkelt inte att gripa sig an dem utan att göra det från många håll samtidigt. Därför tycker hon att attackerna mot universiteten som nu pågår i USA är mycket oroande.

– Det är ju en attack på intellektuellt arbete som är förfärlig. Och mycket av det där är ju tvärvetenskapligt - som folkhälsoforskning och klimatforskning. Om det stoppas är det ju jätteallvarligt för vi tappar en massa kunskap.

Ingemar Ingemarssons pris för tvärvetenskap delas ut i samband med Akademiska högtiden 10 oktober 2025.