I Socialstyrelsens föräldrautbildningsmaterial Föräldraskap genom adoption tillkom 2015 en punkt om återresor. I materialet beskrivs olika känslor som är förknippade med att göra en återresa men även att det har blivit vanligare att barn genomför en återresa tidigt tillsammans med sin familj.
Adoptionsåterresor är idag en växande reseindustri, det finns flera svenska, och internationella, reseföretag som paketerar och säljer adoptionsåterresor med ett kommersiellt syfte. Många av företagen rekommenderar adoptivfamiljer att göra en återresa medan barnen är små. Idén är att det är bättre att genomföra en återresa innan tonårstiden och identitetssökandet drar igång.
Såväl politiskt som socialt och kulturellt cirkulerar alltså idéer om återresors betydelser och syften. Min forskning visar att det får konsekvenser för hur beslut om resorna växer fram. Adoptivbarn och deras familjer möter och ska leva upp till ett virrvarr av riktlinjer, rekommendationer, förväntningar, förhoppningar och önskningar.
För att förstå dessa processer fokuserar min forskning på de sociala, ekonomiska och politiska dimensionerna av resorna. Genom att placera resorna i skärningspunkten mellan adoptionsforskning, barnforskning och familjeturismforskning får man syn på hur barn och vuxna förhåller sig till återresorna som fenomen. Min forskning baserar sig på intervjuer med adoptivfamiljer som gjorts före och efter adoptionsåterresorna samt intervjuer med svenska reseföretag som arrangerar adoptionsåterresor.
Adoptionsåterresor handlar med andra ord om dynamiken mellan barn och föräldrar, hur återresorna skapar familj, och hur resorna både är speciella och som vilken familjeresa som helst.
