Adopterade barns återresor fyller ett behov även hos adoptivföräldrarna
17 februari 2021
Therese Ekstrand Amaya
Tidigare var det vanligt att adopterade gjorde återresor till sina födelseländer. Idag görs liknande resor, där hela den adopterades familj reser till födelselandet. En avhandling vid Linköpings universitet har studerat adoptionsåterresor och funnit att det på flera sätt även är föräldrarna som står i centrum.
Resan ses som viktig för att barnen ska känna stolthet över sina födelseländer och kunna bemöta frågor från omgivningen om födelselandet och adoptionen. Fotograf: kieferpix
Många råd och rekommendationer till adoptivföräldrar kretsar kring barnens rätt till sitt ursprung. Det har bidragit till att hela familjer åker på så kallade adoptionsåterresor för att knyta an till det adopterade barnets födelseland. Det har blivit så vanligt att det idag finns det en hel industri kring fenomenet, med resebyråer som skräddarsyr återresor som en typ av familjesemester.
Tidigare forskning har främst fokuserat på unga vuxna och vuxna adopterade och visat att adoptionsåterresor kan vara bra bland annat för adopterades identitetsutveckling. Till skillnad från denna forskning där återresan i första hand uppfyller de adopterades behov och önskningar, visar Johanna Gustafssons avhandling att det på flera sätt även är föräldrarna som står i centrum.
- Det är främst föräldrarna som är drivande i beslutet att åka på en adoptionsåterresa. Exempelvis återvänder barnen inte för att återuppleva minnen i samma utsträckning, eftersom de ofta inte har några av födelseländerna. Det har däremot föräldrarna från när de hämtade sina barn och blev en familj. Resultaten antyder med andra ord att det i första hand inte är barnen som återvänder, utan föräldrarna, säger Johanna Gustafsson, nybliven doktor vid institutionen för Tema vid Linköpings universitet.
Alla de barn som jag intervjuade var nöjda med sin resa, men de har främst sett den som en semesterresa.
Johanna Gustafsson har utifrån ett familjeperspektiv studerat hur barn och föräldrar resonerar kring beslutet att göra en adoptionsåterresa. Hon har genom intervjuer med barn och föräldrar i tio svenska adoptivfamiljer undersökt hur resornas innehåll planeras och hur barn och föräldrar upplever resan.
Föräldrarna vill ge barnen insikt i sitt ursprung
Resultatet visar att föräldrarna är drivande i beslutet att göra en adoptionsåterresa. Resan ses som viktig för att barnen ska känna stolthet över sina födelseländer och kunna bemöta frågor från omgivningen om födelselandet och adoptionen. Det är alltså i första hand barnens ursprung som motiverar resan. Hur mycket man väljer att återanknyta till barnens ursprung skiljer sig dock åt i familjerna. Medan vissa ansåg att det var viktigt att träffa personer ur barnets förflutna ville andra bara uppleva landet.
Genom att planera och genomföra en återresa lever föräldrarna också upp till rekommendationer från exempelvis Socialstyrelsen, som säger att det är viktigt att barnen får tillgång till sitt ursprung. En adoptionsåterresa bidar med andra ord till att göra dem till ”goda” adoptivföräldrar. Men att ta beslutet om att åka på en återresa är inte enkelt, föräldrarna pendlar mellan rädsla över att barnet kan uppleva resan som svår och tanken på att en utebliven resa skulle kunna innebära svårigheter senare i livet.
Barnen själva har inte deltagit särskilt mycket i planeringen av adoptionsåterresorna och vissa vet inför resan inte vad de ska göra i sina födelseländer. För dem är resan i större utsträckning som vilken semesterresa som helst, där fokus ligger på sol, bad och shopping. Barnens och föräldrarnas förväntningar inför resan är med andra ord olika.
Pengars betydelse för återresan
En adoptionsåterresa till exempelvis Kina eller Colombia är en stor investering. Ett tema som växte fram i Johanna Gustafssons möte med familjerna var hur pengar formar adoptionsåterresorna.
För föräldrarna som Johanna Gustafsson intervjuar är adoptionsåterresan ovärderlig i termer av pengar, även om de behöver låna till den eller ta från sin pensionsfond. Men pengarna ger också upphov till moraliska dilemman. Är det rätt att ge pengar till sitt barns tidigare fosterföräldrar? Eller till barnhemmet? Pengarna signalerar vad man tycker är viktigt och blottlägger komplicerade relationer.
Barnens syn på pengar handlar främst om shopping. Att shoppa tillsammans blir också en aktivitet som familjerna ägnar sig åt för att kunna ha trevligt tillsammans, slappna av och där alla i familjen kan delta på samma villkor, utan att fokus ligger på familjemedlemmarnas olika ursprung.
-Alla de barn som jag intervjuade var nöjda med sin resa, men de har främst sett den som en semesterresa. Vad den betyder för dem i framtiden ifråga om identitet och tillhörighet är något som skulle vara intressant att följa upp, säger Johanna Gustafsson.
