Presentation

Hela min karriär är byggd på att förstå hjärtfunktion, cardiovaskulär fysiologi. Mitt huvudprojekt just nu består i att studera hjärtats evolution hos fåglar, på hur hjärtat växer och reagerar på förändringar i miljön.

Ett exempel vi kan se är att när en fågel hamnar i ett kallare klimat så ökar dess hjärtstorlek. En kyckling som lever i ett kallt klimat får ett hjärta som är dubbelt så stort som en kyckling som lever inomhus hela sitt liv. Kycklingarna som lever inomhus har möjligheten att utveckla ett större hjärta men något hindrar dem från detta.

Behov av grundforskning

Grundforskningen, den evolutionära processen, är intressant i sig men det finns ett stort värde i att förstå hur hjärtat påverkas. Ur ett medicinskt perspektiv kan vi till exempel se på patologisk hjärthypertrofi där hjärtat okontrollerat ökar i storlek. Samma storleksökning sker när människor tränar, men i dagens läge kan vi inte förstå de bakomliggande skillnaden i mekanismer mellan de som får ett friskt hjärta att växa och de som skapar ett patologiskt tillstånd av hjärttillväxt. Så samtidigt som vi vet väldigt mycket om själva tillståndet vet vi väldigt lite om de bakomliggande fysiologiska orsakerna. Min förhoppning är att den grundforskning vi bedriver ska kunna förklara en del av deras genetiska och evolutionära rötter.

Hjärtats evolution

Evolution av fyra-kammarhjärtan har studerats länge men mest fokus har varit på krokodiler. Jag anser att krokodilerna inte är nyckeln till att förstå hjärtats evolution. I stället har vi hittat en ordning av fåglar, tinamofåglarna, som är övergångspunkten mellan reptiler och moderna fåglar.

Tinamoer, eller stubbstjärthöns, är en sydamerikansk fågelart som är besläktad med strutsen och är den mest primitiva fågelarten som fortfarande kan flyga. De är otvetydigt fåglar, de har en hög kroppstemperatur som fåglar har, men de har ett hjärta lika stort som reptilerna.

Hitta det avvikande 

Reptiler har ett litet hjärta, fåglar har ett större hjärta. Vad är den evolutionära mekanismen bakom det? Hur har detta varigt möjligt då fåglar egentligen är reptiler, bara lite mer evolverade? Genom att studera tinamoer försöker vi förstå evolutionen från dinosaurier mot reptiler, mot äldre fågelarter, mot moderna fåglar. Det är ett projekt som väver samman kardiovaskulär fysiologi med evolution.

När vi tittar på tinamoer försöker vi hitta vad det är som inte hänt. Tinamoer är begränsade, de är inte moderna fåglar fullt ut. Så någonting har hänt med moderna fåglar som gör att de kan flyga bra, något som tinamoer gör endast bristfälligt. Genom att förstå vad som inte har hänt i tinamoernas evolution kan vi hitta mekanismen bakom hjärtats evolution och storleksökning.

Mer information hittar du på den engelska sidan.

Möjlighet till Studentprojekt

Speciellt för vårt fält vid Linköpings universitet är att vi ger studenter på kandidat- och speciellt mastersprogrammen i biologi en möjlighet att göra ett långt forskningsprojekt. Det sker på deras villkor, inom ett avgränsat område, men det är ett komplett forskningsprojekt med mig som huvudhandledare. Några av studenterna väljer att åka ned till Bolivia eller Chile på ett Minor Field Studies- eller ett Linnaeus Palme-stipendium för att bli omhändertagna av våra internationella samarbetspartners, som zoologen Alvaro Garitano vid Universidad Mayor de San Andres i La Paz, Bolivia och Roberto Nespolo på universitetet i Valdivia, Chile. Vi integrerar sedan studenternas fältresultat i vår egen forskning.

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2019

2018

Nyheter
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll

Academiska meriter

  • 2005-nuvarande - Docent, Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi, Linköpings Universitet, Sverige
  • 2002-2005 - Lektor, Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi, Linköpings Universitet, Sverige
  • 2001-2002 - Profesor Auxiliar Convidado, Fac.Ciências da Saude. Universidade da Beira Interior, Portugal
  • 1999-2001 - Postdoctoral Fellow of the Marie Curie TMR program of the European Union. Zoologisa Department of Zoology, Göteborgs universitet, Sverige
  • 1997-1999 - Postdoctoral Fellow of the Danish Research Council, Department of Zoophysiology, Aarhus universitet, Danmark
  • 1996 - Föreläsare i “Human Anatomy and Physiology”, Department of Biological Sciences, University of Nevada Las Vegas, USA
  • 1995-1996 - Postdoctoral Fellow of the American Heart Association, Department of Biological Sciences, University of Nevada Las Vegas, USA
  • 1990-1994 - Predoctoral Fellow from the Spanish Science and Education Ministry (FPI Program), Departament de Biologia Cel.lular i Fisiologia, Universitat Autónoma de Barcelona, Spanien

Fullständigt CV (PDF)

Handledning i urval

Postdocs

  • 2012-2013. Dr.Anne-Charlotte Svensson-Holm. F.nv. förste forskningsingenjör vid Linköpings universitet
  • 2011-2013. Dr.Isa Lindgren. F.nv. research fellow vid Oregon Health Sciences University, USA

Doktorander

  • 2013- Caroline Lindholm (Linköpings universitet). Huvudhandledare
  • 2012- Pia Katrine Løtvedt (Linköpings universitet). Bihandledare
  • 2011- Hanna Österman (Linköpings universitet). Huvudhandledare

Masterstudenter 

  • 2014 - Åsa Näsström, Andreas Calais, Johan Jonsson
  • 2013 - Sergiy Kovtun
  • 2012 - Shehla Irrum, Syeda Huma Zahra Naqvi

Magisterstudenter 

  • 2013. Camilla Lövgren, Veronika Karczmarz, Panagiotis Karalekas, Cecilia Söderberg
  • 2012. Åsa Näsström, Naomi Aira, Emma Backlund
  • 2011. Cassandra Ekman

Medlemskap i vetenskapliga akademier, urval 

  • Society of Experimental Biology
  • American Physiological Society
  • European Society of Comparative Biochemistry and Physiology
  • Marie Curie Fellowship Association
  • Asociación para el Avance de la Ciencia y la Tecnología en España

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2019