10 februari 2023

Varje januari åker studenter i masterprogrammet i tillämpad etologi och djurbiologi till djurparken Kolmården. En av kurserna är djurparksbiologi, där studenterna spenderar fyra veckor med forskarna på Kolmården, för att lära sig hur forskning på djur i djurparker går till och varför det bedrivs.

Studenterna observerar hur delfiner tränas i kursen djurparksbiologi. Olov Planthaber

Kolmården är en djurpark norr om Norrköping, med en spektakulär utsikt över Bråviken. Här kan besökare få uppleva djur från hela världen, och forskare kan studera delfiner, elefanter, kapybaror och mängder med andra djur.

I år tar 40 stycken studenter kursen i Zoobiologi, en kurs som är en del av det internationella masterprogrammet. De flesta studenter är från utlandet vilket ger en rik kulturell mångfald. Leonardo Piovanelli är från Italien, och när han hittade kursen ansökte han omedelbart.
- Det är en väldigt, väldigt bra upplevelse att vara här och jag känner mig hedrad att få komma till djurparken. Jag hoppas kunna jobba med djur i framtiden eftersom det är min stora passion, och har lärt mig massor från de praktiska erfarenheterna jag fått här, säger han.

Nordhild Siglinde Wetzler går samma kurs och hon ser också många fördelar med kursen i Zoobiologi.
- Jag vill arbeta med djur i framtiden, speciellt med naturvårdsarbete. I djurparken finns det flera möjligheter att göra en stor insats, säger hon.

Masterstudenterna Leonardo Piovanelli och Nordhild Siglinde Wetzler. Masterstudenterna Leonardo Piovanelli och Nordhild Siglinde Wetzler. Foto Olov Planthaber

Träning leder till samarbete

Huvudfokuset på kursen är att ge studenterna en introduktion i hur djur hanteras för att de ska ha en hög livskvalitet. En av nycklarna till detta är träningen av djuren. Det berikar djurens liv och leder också till att de frivilligt kan få vård och delta i forskning. Idag testar Kolmårdens chefsforskare, Andreas Fahlman, lungfunktionen och lunghälsan på några av delfinerna på djurparken.
- Det är väldigt viktigt med bra lungkapacitet för delfiner när de dyker djupt. Vi har utvecklat metoder och verktyg för att genomföra de här testerna. Sedan appliceras kunskapen från vår forskning för att bedöma hälsan hos delfiner i det vilda, säger han.En spirometer används för att mäta lungfunktionen hos delfiner. Det ger forskare data som används för att diagnostisera hälsoproblem och fysiologin i lungerna när delfinen gör ett dyk. Om vi kan förstå det kan vi bättre förstå hur klimatförändringar kommer att påverka deras förmåga att hitta mat, säger Andreas Fahlman.En spirometer mäter andning och används för att mäta lungfunktionen hos delfiner, precis som på människor. Det ger forskare data som används för att diagnostisera hälsoproblem och fysiologin i lungerna när delfinen gör ett dyk. - Om vi kan förstå det kan vi bättre förstå hur klimatförändringar kommer att påverka deras förmåga att hitta mat, säger Andreas Fahlman. Foto Olov Planthaber

Spirometer använd på en delfin.Spirometer använd på en delfin. Andreas Fahlman (sitter) är chef för forskningen på Kolmården. Fredrik Gustafsson är professor vid institutionen för systemteknik vid LiU.Andreas Fahlman (sitter) är chef för forskningen på Kolmården. Fredrik Gustafsson är professor vid institutionen för systemteknik vid LiU. Foto Olov Planthaber För att genomföra tester av en delfins lungkapacitet måste den vara tränad. Likt den mesta av forskningen vid Kolmården, används den sedan i djurskyddsarbete, världen över. En av årets föreläsare heter Fredrik Gustafsson, professor vid institutionen för systemteknik vid LiU, forskar också med djurskydd. Föreläsningen handlar om hans arbete för att kunna spåra noshörningar med hjälp av maskininlärning och sensorer. Andreas Fahlman förklarar behovet av att testa den här typen av utrustning i en kontrollerad miljö.En trasig fästanordning till stora däggdjur. I den placeras en GPS.En trasig fästanordning till stora däggdjur. I den placeras en GPS. Foto Olov Planthaber
- Man vill inte vara i Kenya när man upptäcka att GPS-sändaren går sönder direkt vid användning. Nya verktyg, som till exempel en GPS, kan testas på professionellt omhändertagna djur för att vara säker på att de funkar och är robusta nog för att klara av användning på vilda djur.

Elefantens steg ger ringar på vattnet

Likt Fredrik Gustafssons sensorer, arbetar en masterstudent med ett projekt där elefanter utrustats med fitbits (stegräknare) för att räkna deras steg. Innan den utrustningen kan användas i det vilda ska den först testas på Kolmården. Om mätmetoden funkar kan datan senare användas för att få en bild av elefantens energikonsumtion, vilket senare kan användas på vilda elefanter.
- Det ger oss en bild av elefantens energibudget. Det är extremt viktig kunskap att ha om djur i det vilda, så att vi, först, kan bedöma om det finns tillräckligt med föda där djuret befinner sig, och sedan vilken energi det krävs för djuren att göra vissa aktiviteter, säger Andreas Fahlman.

Elefant med fitbitEn av masterstudenterna vid LiU arbetar med att mäta elefantens steg för sitt projekt. Genom att slå ihop forskning och djurträning får studenterna som går kursen kunskap och erfarenhet i hur man lär sig mer om professionellt omhändertagna djur, och sedan hur denna kunskap kan appliceras på djur i det vilda. Kursen fokus på detta och den praktiska erfarenheten den ger, är väldigt välkommet av studenterna
- Det är en chans att lämna klassrummet och få arbeta praktiskt. Jag har velat göra detta länge och det har verkligen varit praktiskt och riktat mot riktiga jobb, säger Nordhild Siglinde Wetzler.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.

Studentsångare tågar på Valborg

Valborgstradition fyller 50 år

På valborgsmässoafton blir det som traditionen bjuder, vårsånger, vårtal och mösspåtagning med manskören Linköpings Studentsångare på Borggården utanför Linköpings slott. I år firar traditionen 50-årsjubileum.

En man som håller händerna runt en illustration av ett hjärta.

Pristagaren: ” Jag vill lära mig så mycket som möjligt om hur kroppen fungerar”

Tino Ebbers är 2024 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Hans forskning befinner sig i gränslandet mellan medicin och teknik och fokuserar på sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.