Hur en prioriteringsprocess kan gå till

Mitt arbete handlar om hur prioriteringsprocesser och beslut om prioritering och resursfördelning på olika nivåer inom regioner och kommuner kan gå till. I detta ingår aspekter som t. ex. hur prioriteringsprocesser och proceduren för att fatta prioriteringsbeslut organiseras, roll- och ansvarsfördelning bland de som deltar i ett prioriteringsarbete (såsom politiker, tjänstemän och verksamhetsföreträdare), vilken typ av beslutsunderlag som används samt legitimitetsaspekter och den interna respektive externa öppenheten.

Numera finns det sammantaget en hel del erfarenheter av prioriteringsarbeten både på övergripande region- och kommunnivå såväl som inom enskilda verksamheter. Flera regioner har också på olika sätt tagit sig an att arbeta med införande av medicinska metoder på ett systematiskt och öppet sätt, ofta benämnt ”ordnat införande” eller ”inprioriteringar”. Vissa regioner och kommuner har arbetat systematiskt med prioriteringsbeslut på en övergripande nivå som en integrerad del av sin budgetprocess och ledningssystem. Dit hör t. ex. Region Östergötland som sedan många år arbetat med prioriteringar i olika typer av resursfördelningsprocesser och Motala kommun som utvecklat en modell för prioriteringar mellan kommunens olika förvaltningsområden. Det finns även andra exempel. Dessa processer har jag och medarbetare följt och beskrivit i ett antal rapporter i Prioriteringscentrums rapportserie (2017:1, 2013:1, 2010:4, 2010:2, 2009:2, 2009:1, 2008:6, 2006:3, 2004:4) samt i artikeln ”Formal priority setting in health care: the Swedish experience” och bokkapitlet ”Samlade erfarenheter av öppna landstingsvisa prioriteringar” I ”Att välja rättvist Om prioriteringar i hälso- och sjukvården”.

Systemet för en regions eller kommuns fördelning av resurser bygger på kriterier av olika slag, men ofta är dessa inte transparenta och kända för medborgarna, liksom hur förtroendevalda väger samman dessa kriterier och fattar beslut om fördelning av regionens resurser. Kan proceduren uppfattas som rimlig och rättvis och därmed accepteras av flertalet? Hur ser politiker, högre tjänstemän och chefer i vården på den offentliga vårdens system för fördelning av resurser? Vilken typ av information och beslutsunderlag anser beslutsfattare att de behöver ha för att fatta väl grundade beslut om prioriteringar och resursfördelning? Hur kopplas uttalade politiska mål och visioner ihop med olika typer av kunskapsunderlag (t. ex. från fördjupningsområden, behovsanalyser, studier om effekt, nytta och kostnadseffektivitet) för att komma fram till beslut om prioritering och resursfördelning i en budget? Det är ytterligare några frågor som intresserar mig.

 

Karin Bäckman på Researchgate

Exempel på aktuella projekt 
Visa/dölj innehåll

  • Prioriteringsarbete i Motala kommun
  • Metod- och processtöd för att utveckla Region Östergötlands prioriteringsarbete samt uppföljning av Resursfördelningsprocessen
  • Att integrera prioriteringsarbete i en budgetprocess
  • Nyckelfrågor vid skapandet av en prioriteringsprocess
  • Behovsstyrning, prioriteringar och resursfördelning

Senaste publikationer
Visa/dölj innehåll

2017

2016

Relaterat material
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll

Utbildning

Förvaltningsexamen med inriktning mot lokal och regional planering, Fil kand i Kulturgeografi 1992.

Kurser inom hälsoekonomi och utvärdering, styrning av offentlig verksamhet, statistik m. m.

Uppdrag

Centrumsamordnare vid Prioriteringscentrum.

Koordinator och sekreterare i Prioriteringscentrums styrelse.

 

Om Prioriteringscentrum
Visa/dölj innehåll

Organisation
Visa/dölj innehåll