Fotografi av Madelene Ostwald

Madelene Ostwald

Biträdande professor

Hur sköts mark och skog och hur relaterar det till önskade effekter så som mer produkter, minskade klimatförändringar och mer ekosystemtjänster? I min forskning studerar jag hur praktikern gör och hur politiska beslut, kunskap och nätverk påverkar.

Mark, skog och användare i fokus

Att använda skog och mark för att ge fler produkter och generera positiva effekter, utnyttja det multifunktionellt, har stort stöd i vetenskapen. 

Multifunktionell markanvändning levererar ofta i högre grad de effekter som efterfrågas från nationellt och internationell politik i form av ökad kolinbindning, diversifierade produkter, ökad biologisk mångfald och motståndskraft mot oönskade väderhändelser, förändrade priser eller insektsangrepp. Likväl är det svårt att som markanvändare ändra sin produktion från det gängse formerna då verksamheten är beroende av bland annat kunskap, insatsvaror, uppköpare, inkomster och säkerhet. Hur skogsägaren, markägare eller jordbrukaren gör och förändrar sin skötsel för att nå högre grad av multifunktionell markanvändning är mitt forskningsintresse.

Publikationer

2024

S Pettersson, Therese Asplund, Madelene Ostwald (2024) Circumstantial factors and local collaboration determine farmers' perceptions and practices on circular bioeconomy - examples from Southern Sweden Cleaner and Circular Bioeconomy, Vol. 9, s. 100114-100114, Artikel 100114 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Pauline N. Gitonga, Jane Mutheu Mutune, Stephen M. Mureithi, Staline Kibeth, Kevin Miruye, Nathaniel Tum, Madelene Ostwald, Veronica Brodén Gyberg (2024) Transformative Rangeland Management Practices (TRAMAP) project: Transforming Camel Health Outcomes through Community-Centred Strategies
Kassa Teka, Berhe Abraha, Solomon Mebrahtom, Alemtsehay Tsegay, Yemane Welday, Tigist. A. Gessesse, Madelene Ostwald, Linda Hansson (2024) Effect of Vermicompost on Soil Fertility and Crop Productivity in the Drylands of Ethiopia Compost Science & Utilization (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

2023

Nothando Dunjana, P Chauke, C Maphumulo, A.D. Nciizah, E Dube, M Matiga, S Madikiza, Madelene Ostwald (2023) Inclusive sorghum value chain development: A key driver for smallholder farmer adaptation to climate change, livelihoods and food security Climate-smart agriculture: Evidence-based Case Studies in South Africa, s. 62-66 (Kapitel i bok, del av antologi)
Madelene Ostwald (2023) Klimatkompensation - ett omstritt svar på krisen

Böcker

Bokomslag

Carbon Inventory Methods

Ravindranath, N.H & Ostwald, M (2008): Carbon Inventory Methods: Handbook for Greenhouse Gas Inventory, Carbon Mitigation and Roundwood Production Projects. Springer.

Fulltext

Bokomslag

Multifunctional Land Uses in Africa

Simelton, E & Ostwald, M (2019): Multifunctional Land Uses in Africa: Sustainable Food Security Solutions. London: Routledge.

Fulltext

Forskningsprojekt

 

NPP-Projektet

Nettoprimärproduktion i parklands nu och i framtiden – Uppskatta biologisk produktion i parklands i Sudano-Sahel med hjälp av in situ-mätningar och högupplöst fjärranalys för scenariobyggande.

Agroforestry-parklands är den främsta källan till mat, foder och bränsle för jordbrukssamhällen i Sudano-Sahel - en av världens mest matosäkra regioner. Detta markanvändningssystem integrerar gröd- och boskapsproduktion på jordbruksmark med inslag av träd på fälten. Den totala årliga produktionen (som mat, foder och träprodukter) från dessa system kallas Nettoprimärproduktion (NPP). Nyligen analyser visar att efterfrågan på NPP i regionen ökar snabbt medan utbudet förblir nästan konstant. I detta projekt kommer vi att studera faktorer som styr NPP med målet att möjliggöra optimering av markförvaltning och produktionskapacitet.

Agroskogspark
Vårt projekt, som bygger på en erfaren tvärvetenskaplig grupp, kommer att ge ny agroekologisk kunskap som är avgörande för parkförvaltning. Vi kommer att i) kvantifiera NPP-försörjningen av de tre huvudsakliga parklandskomponenterna: grödor, träd och gräs, och relatera det till flera styrande faktorer, ii) utveckla ett system för nationell NPP-övervakning med hjälp av fritt tillgängliga och högupplösta satellitdata, iii) bygga scenarier för framtida NPP-försörjning och efterfrågan som vägleds av våra NPP-bedömningar, befolkningsprognoser, klimatscenarier och dialoger med markintressenter, iv) interagera med jordbrukare och politiska aktörer i workshops för att utvärdera scenariernas genomförbarhet, hinder och vägar framåt, och v) sprida resultat genom affischer, YouTube-filmer och flygblad på lokala språk.


Satellitbild av parklandskap

Projektfakta

Finansiär: Vetenskapsrådet

Projektperiod: 2019-2024

Deltagare: Sveriges lantbruksuniversitet, Linköpings universitet och Université Joseph KI-ZERBO Burkina Faso

TEMA-samarbetspartners: Madelene Ostwald och Martin Karlson

AgriFoSe2030-programmet

AgriFoSe2030-programmet jobbar med FN:s hållbara utvecklingsmål 2 - “Avsluta hunger, uppnå livsmedelssäkerhet och förbättrad näring samt främja hållbart jordbruk” i låginkomstländer. Vi sammanfattar och översätter befintlig vetenskap till politik och praktik samt utvecklar kapacitet bland lokala forskare för att uppnå detta.

Linköpings universitet ansvarar för Utmaning 2: Jordbruksproduktivitet och ekosystemfunktioner.

Se YouTube-klipp med kollegan Dr. Josias Sanou från INERA om Agroforestry parklands i Burkina Faso:

 

Video

 


Palmer

Projektfakta

Deltagare: Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds universitet, Linköpings universitet och Stockholm Environment Institute

TEMA-samarbetspartners: Madelene Ostwald och Veronica Brodén Gyberg

Programmets webbplats: AgriFoSe2030

Finansiär: Sida

Programperiod: 2016-2024

Klimatanpassning tillsammans - policylabb för klimatanpassningsavtal i Malmö

Klimatanpassning tillsammans är ett tillämpat forskningsprojekt om klimatanpassningsåtgärder i befintliga stadsområden, lett av IVL. Projektet utformar och testar en samarbetsmodell med lokala avtal för att säkerställa genomförandet av naturbaserade klimatanpassningsåtgärder i Malmö.

Klimatanpassning tillsammans genomförs i samarbete mellan policy- och klimatanpassningsforskare vid IVL och Linköpings universitet, kunskapscentret Green Roof Institute, tjänstemän från Malmö stad samt fastighetsägare och försäkringsbolag i Malmö.

Samarbetet består av ett ‘policylabb’ där gemensam kunskap om naturbaserade och platsanpassade klimatanpassningsåtgärder utbyts. Olika insikter om tillgänglighet, ansvar och finansiering av åtgärder för att minimera klimatrisker förs med olika intressenter. ‘Labbet’ används för att testa olika utformningar av lokala klimatanpassningsavtal. Förutom möjliga kontraktsmodeller kommer projektet bidra med kunskap till beslutsfattare om ansvarsfrågor och åtgärder för klimatanpassning av befintliga byggnader.

Park i Malmö

Projektfakta

Partners: Malmö stad, Linköpings universitet, Scandinavian Green Roof Institute, BID Malmö, HSB, Wihlborgs Fastigheter, MKB Fastigheter, Stiftelsen Länsförsäkringsgruppens Forsknings- och Utvecklingsfond

Projektperiod: 2024 – 2025

Finansiär: Formas

Utbildning och examina

  • Docent (docent) i geografi, särskilt naturgeografi, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet. 2007.
  • Doktor i geografi speciellt naturgeografi, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet. Avhandling: Local protection of tropical dry natural forest, Orissa, India. 2000.
  • Magisterexamen i geografi, särskilt naturgeografi, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet. 1995

Engagemang, nätverk och samarbeten

Undervisning

Geografi

  • Naturresurser
  • Ekonomiska landskapet
  • Exkursion i geografi

Science for sustainable development, masterprogram

  • Examensarbete inom miljövetenskap och hållbar utveckling
  • Environmental and resources use challenges
En lärare ler mot en grupp studenter.

Science for Sustainable Development, masterprogram, 120 hp

Våra samhällsutmaningar kräver långsiktiga och hållbara lösningar. Programmet utgår från ett helhetssynsätt på aktuella samhällsproblem, såsom klimatförändringar, naturresursutnyttjande, ökat energibehov och ojämlikhet.

Relaterade forskare

Organisatorisk tillhörighet