I mitten på 90-talet såg jag alltfler gravida kvinnor med obesitas. På den tiden fanns knappast någon internationell publikation i ämnet. För att kunna ta hand om dessa kvinnor på ett professionellt sätt under graviditet och förlossning krävdes mer kunskap.
Sedan dess har jag beskrivit sambandet mellan obesitas i tidig graviditet och risken för missbildningar hos fostret. Obesitas hos modern ökar risken för neuralrörsdefekter, hjärtfel och läpp-käk-gomspalt. Den absoluta risken för den enskilda kvinnan är fortfarande låg men detta har betydelse i populationer/länder med hög andel kvinnor med obesitas.
Vidare finns ett antal arbeten som beskriver ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning såsom graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning, kejsarsnitt och stora postpartumblödningar.
Kvinnor med obesitas har ett längre öppningsskede under förlossningen men krystar kortare tid än normalviktiga kvinnor. Efter förlossningen har obesa kvinnor en ökad risk för infektioner i sår och livmoder efter förlossningen.
Marie Blomberg
Professor
Som forskare och överläkare vid kvinnokliniken på US vill jag bidra till att kvinnor får en individualiserad och jämlik vård under graviditet och förlossning, en vård som är evidensbaserad och anpassad efter varje enskild kvinnas behov.
Hur påverkar obesitas (fetma) hos modern graviditeten, förlossningen och det nyfödda barnet?
Forskning
Aktuella forskningsprojekt
Kan nya evidensbaserade riktlinjer från WHO avseende förlossningsprogress och stöd förbättra maternellt och neonatalt utfall (PICRINO studien).
Vi vill med PICRINO införa och utvärdera om aktuell kunskap om öppningsgrad då den aktiva förlossningen startar (5cm), hur en normal förlossning går framåt (vidare gränser för vad som är normal progress) och om stöd under förlossningen ytterligare förbättrar svensk förlossningsvård vad gäller neonatalt utfall, interventioner, förlossningssätt, obstetriska komplikationer, kvinnan och partnerns förlossningsupplevelse och vad det kostar? PICRINO är en nationell stepped wedge randomiserad studie där samtliga Sveriges förlossningskliniker är inbjudna.
Hur påverkar moderns fetma förlossningsförloppet?
För att förstå varför obesa kvinnor har ett längre öppningsskede under förlossningen oavsett om förlossningen startar spontant eller via igångsättandet är så fokuserar vi min forskargrupp nu på tre infallsvinklar. Har obesa kvinnor en annan metabol profil, dvs finns andra ämnen tex adipokiner som kan påverka uterusmuskelns förmåga att dra ihop sig under förlossningen? Har obesa kvinnor en lägre cirkulerande mängd oxytocin, det hormon som stimulerar värkarbetet? I OLIV (Oxytocin in Labor In Vivo) studien på BB Linköping har vi mätt cirkulerande oxytocin hos kvinnor med olika BMI och obesa kvinnor har inte lägre oxytocinnivåer än normalviktiga. Ett tredje fokus är receptorn för hormonet oxytocin som vi undrar om den finns i lägre antal hos obesa kvinnor eller om den uttrycks på ett annorlunda sätt. Detta tänker vi oss att undersöka i MYRAN studien genom att ta myometriebiopsier (5mm stora muskelbitar från livmodern efter normal förlossning). Vi intresserar oss också för hur förlossningsförloppet ser ut för kvinnor med diabetes. Till alla dessa projekt har vi knutit kompetenta medarbetare, lokalt, från Uppsala universitet och Liverpool med specialkunskaper.
Ser bäckenbotten annorlunda ut hos obesa kvinnor?
Risken för allvarliga förlossningsbristningar förefaller lägre om kvinnans BMI är högt. Beror detta på en underdiagnostik eller är det sant? Vi har mätt perinealkroppens höjd (avståndet mellan slidöppning och ändtarm) med vaginalt ultraljud i början av förlossningsarbetet och funnit att obesa kvinnor har ett längre avstånd. Vi utvärderar också om man har nytta av att palpera avståndet och mäta området med ultraljud för att diagnosticera skador på den yttre och den inre slutmuskeln. Här har vi utvecklat DaDEL (Diagnostics after DELivery) konceptet för en säkrare diagnostik av förlossningsbristningar.
Påverkar kvinnans BMI risken för bäckenbottenkomplikationer efter förlossningen?
I Sverige finns ett unikt Bristningsregister där information om kvinnor med förlossningsbristningar samlas. Kvinnorna får 8 veckor och ett år efter förlossningen svara på enkäter om hur deras bäckenbotten mår. Här studerar vi om kvinnans kroppskonstitutionen påverkar risken för inkontinens, sårkomplikationer och livskvalité.